Sök:

Sökresultat:

1467 Uppsatser om Komplementär omvćrdnad - Sida 39 av 98

FriskvÄrd för kommunanstÀllda i en kommun i sydvÀstra Sverige

I den vÀstsvenska kommunen erbjuds de kommunanstÀllda friskvÄrdsförmÄner i form av ett FriskvÄrdskort eller en FriskvÄrdspeng. FriskvÄrdskortet har tidigare varit gratis men Àr sedan Är 2008 belagt med en avgift pÄ 200 kronor per Är. DÄ mÀtningar har visat att antalet anvÀndare minskat sedan avgiften infördes fanns frÄn FolkhÀlsocentrum i kommunen ett behov att utreda pÄ vilket sÀtt friskvÄrdsförmÄnerna skulle kunna utvecklas. En enkÀt utarbetades och sÀndes till en tredjedel av de anstÀllda efter ett systematiskt urval. Resultatet av undersökningen visade att de respondenter som inte utnyttjade friskvÄrdsförmÄnerna ÀndÄ var fysiskt aktiva pÄ sin fritid, en tredjedel av dessa respondenter Àgnade sig Ät aktiviteter som Àven erbjöds inom friskvÄrdsförmÄnerna.

HÄllbar utveckling i den gymnasiala undervisningen

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur undervisning om hÄllbar utveckling (UHU) integreras pÄ gymnasieskolan. UHU Àr ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har dÀrmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mÄl. Det som arbetet har fokuserat pÄ Àr hur lÀrare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillÀmpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsÀttningar som styrningssystemet ger lÀrarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare och rektorer frÄn tvÄ gymnasieskolor i Halmstad.

Den mobila förskolans roll för barns lÀroprocesser : kvalitativ studie om hur pedagoger upplever den mobila förskolans pÄverkan pÄ barns utveckling av kunskaper och meningsskapande

Mobil förskola Àr ett fenomen som har börjat ta plats och vÀxer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhÀllet förÀndras och det stÀller andra och nya krav pÄ förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lÀrande. Det finns mÄnga Äsikter om vad som Àr bra eller mindre bra för barns lÀrande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstÄ lÀrandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning bÄde frÄn förskola och frÄn skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlÀttar för dem att genomföra sitt uppdrag om lÀrande och utveckling.

Matematikundervisning för alla eller glömmer vi nÄgon?

Vi har under vÄra VFU-perioder upplevt att begÄvade elever i matematik ofta fÄr sitta och arbeta sjÀlvstÀndigt utan att fÄ nÄgon del av genomgÄngarna. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare upplever sin undervisning med elever som Àr begÄvade inom matematik pÄ grundskolans senare Är samt begÄvade elevers syn pÄ matematikundervisningen de fÄr. Vi har i studien anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuade tre lÀrare och fyra elever frÄn tvÄ olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna anvÀndas som underlag till vÄrt resultat, transkriberade vi varje intervju frÄn respektive intervjuperson. Resultatet visade att lÀrarna upplever att de har ont om tid till sina begÄvade elever och dÀrför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling.

Utredning av stabiliserande system och infÀstningsmetoder i volymbyggnadssystem

Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor men med rutinmÀssig mammografiscreening vartannat Är och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste tvÄ decennierna. Orsakerna till varför vissa kvinnor fÄr bröstcancer Àr inte klarlagda. Det kan bero pÄ flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den Àrftliga bröstcancern beror pÄ mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). MutationsbÀrare tillhör en högriskgrupp och erbjuds dÀrför Ärlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung Älder för att tidigt kunna upptÀcka och behandla eventuell bröstcancer.

Kan telefonrÄdgivning vara ett bra komplement till den
skriftliga informationen?: en studie pÄ Distansapoteket i
Boden.

För att uppnÄ en god lÀkemedelsanvÀndning krÀvs att kunden utifrÄn sina behov fÄr den information han/hon behöver för att fÄ förstÄelse för sin lÀkemedelsbehandling. Det Àr inte bara en fördel för kunden, det Àr ocksÄ viktigt för att samhÀllet ska kunna minska kostnaderna för lÀkemedel. Med bakgrund av en tidigare studie dÀr man ifrÄgasatte om informationen frÄn Distansapoteket Àr nödvÀndig ville vi i denna undersökning ta reda pÄ hur behovet av informationen ser ut och om den borde kompletteras med t.ex. telefonsamtal frÄn apoteket. IntervjufrÄgor formulerades och 300 försökspersoner som nyligen fÄtt leverans frÄn Distansapoteket kontaktades via telefon.

Musik och Demens - Musik som metod för att lindra BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom hos vÄrdtagare med Demens

LÀkemedelsförskrivningen Àr idag hög pÄ sÀrskilda boenden. Det sker en överanvÀndning av antipsykotiska, lugnande och antidepressiva lÀkemedel. DÄ Àldre har en ökad kÀnslighet för lÀkemedelsbiverkningar Àr det av yttersta vikt att se möjligheterna med komplementÀra metoder. Nittio procent av individer med demenssjukdom drabbas av BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). Syftet med detta examensarbete var att belysa om BPSD kan lindras av musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd hos vÄrdtagare pÄ sÀrskilda boenden.

KartlÀggning av fysioterapeuters kliniska anvÀndande av akupunktur pÄ patienter med muskuloskeletal smÀrta

SmÀrta Àr ett stort folkhÀlsoproblem. Det finns idag flera olika fysioterapeutiska behandlingsmetoder med hög evidens för samma typ av smÀrtproblem och diagnos vilket gör att det i kliniken skiljer sig vilken behandlingsmetod som anvÀnds. Akupunktur Àr en av dessa metoder och evidensen för akupunktur vid olika muskuloskeletala smÀrtproblem Àr vÀlbeforskad. Syftet med denna studie var att kartlÀgga fysioterapeuters kliniska anvÀndande av akupunktur pÄ patienter med muskuloskeletal smÀrta inom primÀrvÄrden i Norrbottens lÀn. Data samlades in genom en egenutformad webbenkÀt.

AnvÀndning av nyckeltal, Key performance indicators, som underlag till resurseffektivisering av produktion

Mattias MogardGustav von HeijneSammanfattningFör framgÄngsrika företag Àr det essentiellt att ha kontroll över sina resurser. Studien tar upp ett Àmne som handlar om att skapa en överblick och en medvetenhet om resurseffektivitet inom ett företags produktion.Performance measurement Àr ett tillvÀgagÄngssÀtt för att kvantifiera aktiviteterna inom en produktion. Data struktureras genom nyckeltal, Key performance indicators (KPI:er), till övergriplig och anvÀndbar information. ISO 22400 Àr en uppsÀttning standardiserade nyckeltal med ÀndamÄlet att appliceras pÄ automatiserad produktion. Studiens syfte Àr hitta vilka av nyckeltalen frÄn ISO 22400 som Àr lÀmpliga att anvÀnda vid mÀtningen av en helt automatiserad produktionskedja som tillverkar motorblock.

Musikens effekt pÄ postoperativ smÀrta

Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smÀrta, som ett svar pÄ vÀvnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. DÀrav har det blivit patientens rÀtt att fÄ postoperativ smÀrtlindring. PÄ de flesta sjukhus anvÀnds huvudsakligen analgetika som postoperativ smÀrtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smÀrtlindring vilket krÀver nya strategier och förbÀttringar inom postoperativ smÀrthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sÀnka hjÀrtfrekvens och blodtryck samt bidra till ett ökat vÀlbefinnande.

Komplettering av befintlig bergvÀrmekÀlla med en ny effektiv vÀrmepump och uteluftkonvektor

Projektet avser att undersöka vilka fördelar ett mindre familjehus kan dra av ett kombinationssystem med bergvÀrme och en uteluftkonvektor vid byte till en mer effektiv bergvÀrmepump. Uteluftkonvektorn Àr ett komplement till det befintliga borrhÄlet som Àr underdimensionerat mot den nya bergvÀrmepumpen. Under sommarhalvÄret drivs utekonvektorn för ÄterhÀmtning av hÄlet. Vid de varmaste dagarna pÄ Äret Äterladdas Àven borrhÄlet av utekonvektorn.I detta arbete undersöks hur den Ärliga vÀrmefaktorn och temperaturen i borrhÄlet pÄverkas av en kombinationslösning jÀmfört med att endast anvÀnda energibrunnen. En analys gjordes pÄ hur husets effektbehov varierar under ett Är med hÀnsyn till svensk byggnorm under 1980-talet, dÄ huset byggdes. FrÄn denna information kunde de olika driftfallen undersökas och faststÀllas.

Tredimensionell fastighetsbildning : Är lĂ€mplighetsvillkoret i 3 kap. 1 § 3 st. FBL för restriktivt?

I och med den tredimensionella fastighetsbildnings lagstiftningen möjliggörs enfastighetsindelning bÄde horisontellt och vertikalt. Den tredimensionellafastighetsbildningen ska sÄ lÄngt som möjligt omfattas av den traditionellafastighetsbildnings lagstiftningen. Det krÀvdes dock vissa kompletteringar bÄde med samverkansfrÄgor och med frÄgor om nÀr den tredimensionella fastighetsbildningen Àr lÀmplig att anvÀnda.För att nybilda och ombilda fastigheter till tredimensionella fastigheter anvÀndsavstyckning, klyvning, sammanlÀggning och fastighetsreglering.  Innan lagstiftningen för tredimensionell fastighetsbildning tillkom anvÀndes alternativ till tredimensionelltfastighetsutnyttjande genom servitut, nyttjanderÀtt och gemensamhetsanlÀggningar.Alternativen ansÄgs som otillrÀckliga exempelvis vid komplicerande anlÀggningar och otillgÀngliga bergrum.Den tredimensionella lagstiftningen Àr idag ett komplement till de traditionellaalternativen att utnyttja tredimensionellt avgrÀnsade utrymmen. För att fÄ bilda entredimensionell fastighet krÀvs att det stÄr klart att ÄtgÀrden Àr lÀmpligare Àn andraÄtgÀrder med hÀnsyn till ÀndamÄlet, samt att sÀrskild hÀnsyn ska tas till den specifikakaraktÀr tredimensionella fastigheter utgör.Det lÀmplighetsvillkor som uppstÀllts Àr en begrÀnsning i möjligheten tilltredimensionell fastighetsbildning.

Med en mosse bakom knuten

VÄrt syfte med det hÀr examensarbetet var att se hur lÀrare arbetar nÀr de har tillgÄng till ett naturreservat som ligger i nÀrheten till skolan. Vi ansÄg det nödvÀndigt att i en litteraturstudie redogöra för vad utomhuspedagogik Àr och Àven göra en beskrivande del av naturreservatet, KÀrna Mosse.Utomhuspedagogiken Àr inget nytt begrepp utan har en gedigen historia bakom sig med namn som Jean-Jaques Rousseau, Ellen Key och John Dewey. Lusten att lÀra, en helhetsupplevelse, tematisk integration och direktkontakten mellan mÀnniskor och naturen Àr viktiga begrepp som beskriver utomhuspedagogiken. Vi har fokuserat pÄ fördelarna som denna form av inlÀrning för med sig. Det har Àven varit en uppgift att studera vad styrdokumenten drar upp för riktlinjer.

Grices samtalsmaximer och deras relevans i strategiskkommunikation

Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincipoch samtalsmaximer kan vara anvÀndbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men dÄ den samtidigt Àr en grundförutsÀttning för all kommunikation borde teorin Àven vara relevant i strategisk kommunikation.Mitt primÀra kÀllmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletteradesmed andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation Àr ett omfattande undersökningsfÀlt anvÀnde jag kriskommunikation som exempel pÄ ett omrÄde dÀr teorin skulle kunna vara anvÀndbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter nÀr det gÀller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte Àr heltÀckande, vilket innebÀr att de skulle kunna anvÀndas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer.

Musik i förskolan : tvÄ förskollÀrares syn pÄ musikens betydelse för yngre barn

I denna studie har tvÄ förskollÀrares syn pÄ musik i förskolan undersökts. Kvalitativa intervjuer har Àgt rum pÄ tvÄ olika förskolor ? en utan specifik inriktning och en avdelning med musikinriktning belÀgen i en annan förskola. IntervjufrÄgorna formulerades sÄ att förskollÀrarnas syn pÄ musikens roll och anvÀndningsomrÄden i förskolan framkom. Svaren som gavs var i stora delar liknande, bland annat nÀr det kommer till hur förskollÀrarna uppfattar musikens pÄverkan pÄ barns sprÄkliga utveckling.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->