Inom fordonsbranschen har det skett en snabb förändring vad det gäller den tekniska utvecklingen. Detta ställer ökade krav på mekanikern som skall reparera fordonen. Syftet med denna studie var att visa på branschens syn i Västernorrland på den kompetensförändring som syns i andra studier, samt att visa på hur branschen ser på den utbildning inom fordons och transportprogrammet som bedrivs vid gymnasieskolan. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer vid sju märkesverkstäder. Urvalet gjordes genom studier av försäljningssiffror av antalet sålda fordon inom deras fordonsmärken.

Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och rådgivarens arbete är av ökad betydelse i samhället eftersom konsumenternas agerande på den finansiella marknaden har förändrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrådgivare.Vårt syfte är att identifiera hur Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter påverkar en rådgivare i dennes dagliga arbete.Uppsatsen lägger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar på södra Sverige och avgränsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från Swedbank och Handelsbanken. Vi har använt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.Vi kan genom våra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rådgivning är av stor betydelse för rådgivare i deras arbete.

Syftet med denna observationsstudie är att belysa den diskrepans mellan elevassistenters yrkesroll och funktion som vi uppmärksammat ute på fältet men också i den tidigare forskningen. Studien baseras på observationer av 5 assistenter i den integrerade förskolan och skolan samt på en innehållsanalys av 16 stycken platsannonser på arbetsförmedlingens hemsida. Resultatet har analyserats utifrån ett systemteoretiskt och specialpedagogiskt perspektiv där de huvudsakliga analysverktygen har varit begreppen systemisk obalans och logiska nivåer. Analysen har visat att assistenten rör sig mellan olika logiska nivåer i skolans system. Detta kan vara en bidragande faktor till att otydligheten i assistentens yrkesroll är stor. Resultatet av den genomförda innehållsanalysen visar att de Kompetenskrav arbetsgivarna eftersöker är diffusa och ger utrymme för tolkning.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur en yrkesgrupp påverkas av förändrade Kompetenskrav och upprepade verksamhetsövertaganden.Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av ambulanssjukvården i Östergötland, en del av sjukvården som är offentligt finansierad men som drivs av en privat entreprenör. Såväl primär- som sekundärdata har använts.Teoretiska perspektiv: Teoriavsnittet innefattar offentlig sektors omvandling, kompetens, förändring, stress, yrkesroll och yrkesidentitet.Empiri: Primärdata har inhämtats från tre intervjuer med personer som har god kontakt med den specifika verksamheten och de anställda. Sekundärdata har inhämtats från tryckt litteratur och ett antal elektroniskt publicerade artiklar.Slutsats: Ambulanssjukvården har de senaste decennierna genomgått vissa förändringar. Verksamheten har privatiserats, blivit mer tekniskt avancerad och dessutom har Socialstyrelsen höjt Kompetenskraven för de anställda. De ökade Kompetenskraven har lett till en ökad fokusering på formell utbildning, och försök till att stärka yrkesidentiteten och strävan efter professionalisering..

De snabba förändringarna på den globala arbetsmarknaden har medfört att mycket fokus har riktats mot studie- och yrkesvägledningens roll. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur en mindre grupp studie- och yrkesvägledare kompetensutvecklar sig för att vara ett stöd i skolans arbete att förbereda elever i grundskola och gymnasieskola för en globaliserad arbetsmarknad. Vi vill samtidigt undersöka några elevers förståelse av och framtida tankar om en global arbetsmarknad. Vid genomförandet av denna undersökning har vi använt oss av enskilda, kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare, verksamma på olika skolor i Skåne. Dessutom har vi gjort en fokusgruppintervju med fem elever på grundskolor och gymnasieskolor i Skåne.

Syftet med det här projektet är att redovisa ett system- och framtidsperspektiv på designprocessen och industridesignerns roll, vilket också ska resultera i en tydligare definiering och kartläggning av designprocessen samt angränsande ämnesområden.Omfattande faktainsamling gjordes därmed i form av litteraturstudier, studiebesök samt informationsökning på internet. Detta skapade sedan en god grund för kommande intervjuer. Intervjuerna genomfördes med representanter från både lärosäten och SVID samt med verksamma designers, detta i syfte att få fram olika perspektiv och synsätt på de specificerade områdena.Baserat på informationen från faktainsamlingsfasen samt intervjuerna, gjordes en kartläggning av designprocessen med en tydligare koppling till makro- och mikromiljön samt Design Management. För att tydliggöra ytterligare sammanställdes också frågeställningar som härrör till arbetsgången.Gällande Industridesignerrollen valde jag att (baserat på intervjuresultatet) visualisera en bild av tänkbara framtida fokusområden och kompetenser.Jag kan konstatera att designprocessen utvecklats till att innefatta mycket mer än ?design av produkter?.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en rekryteringsprocess kan se ut i en bransch med höga Kompetenskrav och hur HR-personal som arbetar med processen kan beskriva den. Särskilt fokus ligger på hur kravprofilen används genom rekryteringsprocessen. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Hur kan en rekryteringsprocess gå till? Hur kan en kravprofil användas genom en rekryteringsprocess och vilka hinder och möjligheter kan arbetet med en kravprofil innefatta?Studien är genomförd med kvalitativ metod. Resultatet grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer som har genomförts på en HR-avdelning i en kunskapsintensiv organisation.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvägledare som vägleder vuxna, ser på sin roll i dagens föränderliga samhälle och om de anser sig ha tillräckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning på kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker på respektive arbetsplats. Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgångspunkter i teorin om nätverkssamhället, menade att nätverkande är det vanligaste sättet att ta in ny kunskap. Informanternas syn på vägledarrollen är att den är en viktig funktion i dagens samhälle då vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjälp när de står inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. Gällande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrågor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats men de förespråkar ett ökat utbyte med näringsliv och organisationer som förbättringsåtgärd. Det visade sig att flera av våra informanter själva varit egenföretagare och därför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebär. Slutsatsen av undersökningen är att vägledares Kompetenskrav har förändrats i samklang med nätverkssamhällets framväxt.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning ställer stora krav på de nyutbildade intensivvårdssjuksköterskornas kompetens. Den första tiden i yrket innebär att i socialiseringsprocessen förvärva de kunskaper och färdigheter som krävs i yrket. Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors kompetens anses inte motsvara vårdens Kompetenskrav. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutbildade intensivvårdsjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer valdes som datainsamlingsmetod.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvägledare som vägleder vuxna, ser på sin roll i dagens föränderliga samhälle och om de anser sig ha tillräckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning på kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker på respektive arbetsplats. Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgångspunkter i teorin om nätverkssamhället, menade att nätverkande är det vanligaste sättet att ta in ny kunskap. Informanternas syn på vägledarrollen är att den är en viktig funktion i dagens samhälle då vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjälp när de står inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. Gällande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrågor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats men de förespråkar ett ökat utbyte med näringsliv och organisationer som förbättringsåtgärd. Det visade sig att flera av våra informanter själva varit egenföretagare och därför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebär. Slutsatsen av undersökningen är att vägledares Kompetenskrav har förändrats i samklang med nätverkssamhällets framväxt.

Att arbeta som socialsekreterare anses vara utmanade, krävande och stressigt. Vad är det egentligen socialsekreterarna anser vara påfrestande och vad behöver de för stöd i sitt arbete? Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare i individ- och familjeomsorgen upplever tillgången och/eller bristen på handledning och medarbetarstöd. Men även vad det stödet i form av handledning och medarbetare hade för betydelse för dem i arbetet och om det fanns någon skillnad gällande behovet av stöd beroende på arbetslivserfarenhet. Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från två mindre kommuner i Sverige.

Anställningsbarhet är ett ord som har börjat användas allt mer i diskussioner om hurmänniskor ska rustas inför arbetsmarknaden. Studier har visat att priset på varan är det främsta konkurrensmedlet inom restaurangbranschen vilket i sin tur leder till låga Kompetenskrav på anställda. De som utbildat sig inom området söker sig till andra branscher och de som jobbar inom den saknar utbildning. Syftet med denna undersökning är att se vad rekryterare på marknaden söker för kompetens till chefspositionerna inom restaurangbranschen. Samt att undersöka vad det är som gör en student anställningsbar efter restaurangmanagerprogrammet vid Institutionen för kost och idrottsvetenskap i Göteborg.

Syfte med detta arbete är att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med människormed intellektuella funktionsnedsättningar på daglig verksamhet och bostäder med särskildservice. Denna yrkesgrupp ingår i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, ärkvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning.Personalomsättningen är stor och lönen är låg.Vår fråga är huruvida kraven på yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar föromsorgsassistenter har förändrats under de senaste tjugo åren och vilka hinder ochmöjligheter det finns för en utveckling till ett självständigt yrke.Vårt empiriska material består av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonalsom Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar,platsannonser från arbetsförmedlingen samt information från personer som har arbetat länge iledande positioner inom handikappomsorgen.Våra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde viFaircloughs diskursanalys.Det framgår av forskning om professionalisering att det krävs vissa kriterier för att ett yrkeska kunna utvecklas till en profession. Vår målgrupp uppfyller inte dessa kriterier.Resultatet visar att yrket genom åren har blivit mer mångfacetterat och kvalificerat. Vårslutsats är att det finns både hinder och möjligheter för omsorgsassistenter på väg till ensjälvständig yrkesgrupp.Som möjlighet till ett självständigt och utvecklat yrke ser vi strävan mot akademisering ochprofessionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilenmed breda Kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kandäremot betraktas som hinder för utveckling till ett självständigt yrke..

Jag har gjort en kvalitativ undersökning bland personal på en öppenvårdsmottagning för missbrukande ungdomar. Jag vill med denna uppsats undersöka socialarbetarens syn på den egna professionen, hur han/hon definierar begreppet professionalitet och hur han/hon omsätter dessa tankar och värderingar i sin yrkesutövning. Den centrala forskningsfrågan är ?Hur konstruerar personal på en öppenvårdsmottagning sin professionalitet??. Jag kommer att utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att belysa hur socialarbetaren, tillsammans med sitt sammanhang, skapar sitt sätt att tänka, och hur han/hon sedan handlar utifrån det.Jag har intagit en fenomenologisk position där jag använder mig av sex kvalitativa intervjuer för att studera det valda fenomenet.

Problembakgrund: Regeringen fattade beslut om att tillsätta en utredning för att kartlägga frågor avseende finansiella rådgivares skyldigheter och ansvar gentemot konsumenten samt analysera frågor beträffande konsumentskyddet vid finansiell rådgivning. Enligt de direktiv som utredningen erhöll skulle den samtidigt rekommendera lämpliga åtgärder för att förstärka och tydligöra konsumentskyddet vid finansiell rådgivning samt förorda ny lagstiftning. Den lagstiftning som föreslagits av utredningen kom därmed att benämnas, lag om finansiell rådgivning till konsumenter. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2004. Denna lag är bakgrunden till den problemformulering som författarna har valt att behandla i studien.Vilka effekter har lagen om finansiell rådgivning till konsumenter genererat i samt hur har dessa effekter påverkat den finansiella rådgivningen i praktiken?Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse och ge läsaren en djupare inblick för hur lagen om finansiell rådgivning till konsumenter har påverkat den finansiella rådgivningen i praktiken samt dess effekter av finansiell rådgivning till konsumenter.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad emot fyra banker, i form av semi-strukturerade intervjuer.