Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.

Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan.

Studiens syfte har varit att beskriva vårdpersonalens upplevelse av hur de utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i vården arbetar med personer med demenssjukdom. Intervjuer har genomförts med fem deltagare som alla har erfarenhet från vård av personer med demens och dessa intervjuer analyserades sedan med en fenomenologisk analysmetod enligt Amedeo Giorgi. Utgångspunkten för studien har varit den personcentrerade formuleringen som definieras i de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Resultatet visar att deltagarna sätter fokus på individanpassade behov som har en tidskrävande inlärningsperiod. För att bevara patientens personlighet behövs kunskap om personen, dennes aktiviteter är viktigt att de får fortsätta med och att misslyckanden i situationen att försöka förstå personen med demens skall ses som nyckeln till framgång.

Detta examensarbete handlar om övergångsprocessen från studier till arbetsliv för studie- och yrkesvägledare. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nyutexaminerade studie- och yrkesvägledares övergångsprocess från studier till arbetsliv och etablering har upplevts. För att uppnå vårt syfte och för att få svar på våra frågeställningar intervjuade vi yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare, arbetsgivare av studie- och yrkesvägledare och sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Den tidigare forskning inom ämnet som vi tagit del av har i huvudsak resultatet att övergångsprocessen kan vara en utmaning. Detta eftersom det finns ett kunskapsglapp mellan de kunskaper utbildning ger och det arbetsgivarna kräver.

Då det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med väldig fart, är det viktigt att individerna i samhället anpassar sig genom att uppdatera sina Kompetenser i deras arbeten. Med tanke på detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förståelse för om de anställda på en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen ändrar förutsättningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frågeställningar som handlar om anställda på en IT-avdelnings upplevelser om på vilka sätt förändringar sker på företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förändrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de får ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger på en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anställda på en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar på att de anställda på IT-avdelningen känner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det ständigt sker tekniska förändringar som påverkar företaget.

Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

Uppsatsens syfte är att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hälsofrämjande och att få ökad förståelse för den kompetens som används av personal som närmare arbetar med dessa aktiviteter. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes lämpliga teoretiska utgångspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar på sju respondenters erfarenheter av hälsofrämjande aktiviteter, de deltagandes lärande och deras utveckling och två exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vården" och "Kultur på recept".En del av studien innefattar även tidigare forskning där det främst handlar om vilka mätbara effekter på hälsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hälsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hälsa-lärande.Utifrån det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur på recept" har större fokus på det friska med syfte att stärka och utveckla individer medan "Kultur i vården" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, Kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgänglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lärande och utveckling som författarna kopplar samman med livslångt lärande och empowerment, vilket innebär en mobilisering av individens resurser..

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Syftet med undersökningen var att ur ett innovationsperspektiv studera de drivkrafter och barriärer som uppstår inom bygg- och fastighetssektorn när kraven på energieffektivisering i fastigheter ökar. Undersökningen grundar sig på bebyggelsesektorns betydande andel av Sveriges totala energianvändning. Arbetet omfattar sju kvalitativa intervjuer med aktörer inom bygg- och fastighetssektorn. I intervjuundersökningen studeras bygg- och fastighetssektorns agerande inför ökade krav på energieffektivitet i fastigheter, de aktörer och faktorer i planeringsprocessen som har möjlighet att påverka den framtida energieffektiviseringen och avslutningsvis, huruvida det kommande kravet på energideklarationer för byggnader uppfattas som drivkraft eller barriär. Analysens resultat tyder på att energieffektivisering idag drivs fram främst av ekonomiska skäl, men att energideklarationen kan bli ett viktigt incitament.

Syftet med denna studie är att undersöka vad verksamma florister har för syn på anställningsbarhet inom yrket.Som förberedelse till studien har jag tagit del av tidigare forskning om anställningsbarhet, kvalitetsarbete inom gymnasieskolans yrkesprogram, en avhandling om bedömning av yrkeskompetens samt andra studentarbeten. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma florister. Datamaterialet har bearbetats genom tematisk analys och är analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv. Tolkningarna är gjorda med inspiration ur hermeneutiken.De tre mest framträdande teman i min analys rubricerar jag som:Floristens behov av kunskap och kompetens, Nyutexaminerad- men anställningsbar? En förändrad bransch.I resultatet framkom att de intervjuade floristerna i studien anser att de egenskaper som leder till anställningsbarhet i floristyrket främst är relaterade till social kompetens, att man fungerar bra i både arbetsgruppen och med kunder samt att man anpassar sig till normer och regler inom praxisgemenskapen.

Den debatt om skolan som förs idag är kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har även riktats kritik gentemot dagens lärarutbildning. Som snart nyutexaminerade lärare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka Kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det även intressant att se vad skolledare tänker om lärarkompetens i allmänhet och i synnerhet i förhållande till lärarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lärare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den här studien är att ta del av skolledares sätt att se på lärarkompetens i allmänhet men också i förhållande till lärarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua några skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angående lärarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.

Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken är att ta reda på hur pedagoger, vårdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hälsa och lärande påverkas. En annan viktig aspekt är om alla mål uppfylls eller om det kan finnas hinder för det.Studiens viktigaste resultat är att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lärande situation och detta är något som Brügge, Glantz och Sandell (2011) poängterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lärande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen något att relatera till. Där erbjuds barnen att använda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poängteras även hur vikigt pedagogens förhållningsätt är i förhållande till utomhuspedagogiken.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter.