Bakgrund: Högskolan Kristianstad ger sjuksköterskestudenter möjlighet att göra utlandspraktik. Sjuksköterskestudenter som gör utlandspraktik i ett utvecklingsland erfar upplevelser som påverkar studentens framtida profession, internationella perspektiv, personliga och intellektuella utveckling. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av att göra utlandspraktik i ett utvecklingsland som Sri Lanka. Metod: En kvalitativ empirisk studie genomfördes som grundades på subjektiva dagboksanteckningar i berättelseform. Datainsamlingen har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med följande studie är att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprätthåller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser på deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi få svar på följande frågeställningar: Hur upprätthåller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare på deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att både arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling är viktigt. Medan specialpedagogerna såg kompetensutvecklingen som vinning för dem, såg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

Utlandstjänstgöring kan för många vara en spännande del i yrkeskarriären. En mission i utlandet innebär möten med andra kulturer, främmande språk, insikt i främmande länders organisationer och ger framförallt en möjlighet till personlig utveckling. Tjänstgöringen utomlands ger ofta mersmak, väljer man att åka iväg en första gång så följer gärna fler missioner. Polismannen samlar på sig, utöver den personliga utvecklingen, en stor kompetens genom de erfarenheter en utlandstjänstgöring ger. Med hjälp av denna rapport vill vi belysa problematiken kring tillvaratagandet av kompetensen efter hemkomst från myndighetens sida samt visa på hur den enskilda uppfattar tillvaratagandet.

Bakgrund: Kommunikationen har en grundläggande betydelse för allt omvårdnadsarbete med patienter, men blir ännu viktigare när det rör människor som vårdas palliativt. Vårdpersonalen ska ge korrekt information till patient och samtidigt kunna lyssna på patienten och tyda patientens individuella sätt att kommunicera genom verbal och icke verbal kommunikation. Syftet med denna studie var att belysa kommunikationen i mötet vid palliativ vård. Metoden: Studien utfördes som en litteraturstudie. Författarna valde att analysera nio vetenskapliga artiklar, där alla valda innehöll området kommunikation.

SammanfattningSyftet med den här studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg ser på sin profession med tyngdpunkt på eget yrkesval, vad som får dem att stanna kvar, synen på yrkesrollen och vad som förväntas befrämjaStudien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att yttre omständigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med äldreomsorg..

Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Ett problem entreprenörer ofta ställs inför vid uppstarten av ett företag är en avsaknad av antingen kapital eller kompetens eller en kombination av dessa båda. Hur avgörande är nätverket för ett företags möjlighet att genom ett tillskott av kompetens och kapital förverkliga en vision och bli framgångsrik? Vilken betydelse kan en inkubator ha för ett företags framgång? Syftet är att beskriva hur en specifik inkubator fungerar i praktiken samt utreda när denna utgör ett lämpligt alternativ för en entreprenör. Vi vill även förklara hur ett nystartat företags utvecklingspotential påverkas av att få tillgång till både kapital och handgriplig hjälp med kompetenstillförsel, genom att vara en del av denna inkubatorverksamhet. Vi har tillämpat en induktiv ansats, genom att vi låtit studien ha sin utgångspunkt i empirin.

Introduktion: Sverige är ett mångkulturellt land och sjuksköterskor möter dagligen människor med olika kulturell bakgrund vilket ställer krav på kulturell kompetens. Leininger har utvecklat en teori i transkulturell omvårdnad vilken har kritiserats för att kategorisera människor utifrån etnicitet och kultur. Det kan leda till att grupper vårdas istället för personer, vilket går emot den personcentrerade vården som sjuksköterskor idag bör arbeta utifrån. För att nå en djupare förståelse för detta problem krävs en kunskap om hur sjuksköterskor upplever det mångkulturella mötet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan uppleva mötet med människor från andra kulturer än den egna.

Studiens syfte är att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna från Högskolan Västs distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och Västervik. Studien belyser också hur de före detta studenterna ser på sin utbildning och på det socialpedagogiska kunskapsområdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhållningssätt, utgör fokus och ställs i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsområde och praxisfält. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkäter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid årsskiftet 2006/2007. Frågor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frågor av berättande karaktär, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll.

Omvårdnad är ett stort ämne som tillhör sjuksköterskans ansvarsområde. Fortfarande saknas en bra definition på vad radiologisk omvårdnad består av för att beskriva röntgensjuksköterskans specifika kunskaps- och arbetsområde,trots att röntgen använts inom sjukvården i snart 100 år.Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget idag inom "radiologisk omvårdnad". Arbetet är en litteraturstudie med avsikt att granska, analysera och sammanställa studier inom området. Femton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats samt två litteraturöversikter är analyserade och sex kategorier framkom: kommunikation och information: relation och stöd: organisera och planera arbetet: teknik och säkerhet: samverkan och arbetsmiljö: egenskaper och kompetens. Litteraturöversikten visade att kommunikation och information har en central roll i arbetet, genom den påverkas inte bara relationer utan också genomförandet och patientens upplevelse av en undersökning.En hög yrkeskompetens visar sig i förmågan att organisera och planera arbetet vilket leder till bättre patientstöd.Säkerhet vid arbete med teknisk utrustning är nödvändig för god omvårdnad som består av två komponenter: kunskap inom teknik och vårdområde.Röntgensjuksköterskan kan bidra till en god arbetsmiljö och samverkan genom sin kompetens och personliga egenskaper, vilket höjer tillfredsställelsen bland personal och patienter..

AIM: To investigate  newly graduated nurses opinions on their introduction and preceptorship at Akademiska Sjukhuset in Uppsala. METHOD: A descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative evaluations. Data was collected by a questionnaire containing open and closed questions. Totally 42 participants took part in the study. Data analysis was obtained using descriptive statistics, thematic analysis and content analysis.

BAKGRUND:När man som förskollärare möter barn som befinner sig i kris är det enligt forskning viktigtatt som förskollärare bemöta barn och föräldrar på ett empatiskt sätt. Samverkan medföräldrarna har stor betydelse för att förskolläraren ska kunna möta och förstå barnets tankar.Att som förskollärare möta barn och föräldrar kräver också styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vår studie är att undersöka några utvalda förskollärares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och föräldrar i kris.METOD:Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat nio stycken förskollärare påolika förskolor. Vi har kopplat vår studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrån olika relationer med omgivningen.RESULTAT:Förskollärarna i studien har mött olika krissituationer där barn och föräldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. Förskollärarna är nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.

Sverige är idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt område. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgångspunkt. Undersökningen genomfördes på personalvetaralumner från Umeå universitet som varit yrkesverksamma högst tre år.