Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda på hur elever uppfattar lärande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda på faktorer utifrån litteratur som var relevanta för detta ämnesområde med aspekt på lärande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansåg att de tyckte att grupparbete var ett bra sätt att arbeta på där de lärde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade på i hur stor del de ansåg att de kunde vara delaktiga och lära sig av varandra. Dessa aspekter var även något som överensstämde med det jag fann i litteraturen.

Talent Management och Performance Management är nya begrepp som baseras på att organisationer på ett strukturerat sätt planerar för att attrahera, behålla och utveckla rätt medarbetare samt definierar hur de ska skapa, styra och mäta en prestationskultur. Baserade på organisationens affärsmål ska strategierna framgångsrikt medföra att organisationen kan sörja för sitt behov av medarbetarkompetens som organisationens utveckling och överlevnad kräver. Jag valde att undersöka om organisationer aktivt arbetar med innehållet i begreppen. Inför studien där mitt huvudsyfte är att analysera hur stora organisationer hanterar karriärplanering och kompetensförsörjning valde jag att intervjua tre medarbetare som arbetar centralt med personalstrategiska frågor. De tre organisationer som ingår i studien, det vill säga en kommun, en region och ett privat företag hanterar organisationens behov av kompetens olika.

Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

Ideella föreningar kräver mycket tid i anspråk från ideellt arbetande personer. För närvarande är det inte lätt att förmå människor att ställa upp och arbeta ideellt och sitta i styrelsen då det är mycket annat som drar, till exempel arbete, familj och tv-tittande. Av den orsaken ville vi förstå hur ideella föreningar styrs genom ekonomiska och ideella mål och vi har ställt oss frågan vilket behov av resurser i form av kompetens, monetära resurser och ideellt arbete anser ideella föreningar att de behöver för att bedriva verksamheten? För att uppfylla vårt syfte ville vi göra en undersökning av en samhällsnyttig förening och valde Svenska Brukshundklubben. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av Brukshundklubbens centrala nivå, distriktsnivå och lokala nivå.

Sverige ses av många som ett jämställt samhälle men skillnader i hur arbetstagare behandlas beroende på kön samt förekomsten av barn finns fortfarande. Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor och män påverkas av förekomsten av barn vid bedömningar av agentic- och communalegenskaper, kompetens, lönesättning samt anställningsbarhet. En enkät utformades där en personbeskrivning gjordes i sex identiska versioner, med undantag för kön på den sökande samt förekomst av barn, och delades ut till 164 personer på två offentliga platser i Stockholm. Förekomsten av barn påverkade inte bedömningen av en manlig och kvinnlig arbetssökande på olika sätt. Den kvinnliga sökande ansågs dock vara mer anställningsbar och kompetent och kvinnliga deltagare gav överlag högre skattningar än manliga deltagare.

Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslärares kompetens med avseende på vegetarisk kost samt att utröna på vilket sätt vegetarisk kost bör ingå inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgång kock. Studien utfördes med sex lärare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjälp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fåtal ytterligare frågor då regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslärare. Undervisning i vegetarisk mat sker främst i storkök ? då genom kursen specialkost, lärarens benägenhet att inkludera det i övriga kurser hänger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gångbar. Spjutspetskompetens hos läraren ger dock också en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhålla kunskaper som de inte skulle få från en annan lärare. Genom att anställa lärare med olika bakgrunder försöker vissa informanter få en bredd i arbetslaget där de olika lärarna kan komplettera varandras kunskaper.

Pedagogers vision är att alla elever ska få uppleva trygghet och tillhörighet under sin utveckling i skolan, verkligheten ser dessvärre inte ut så för alla. För många elever handlar skolans vardag om att man är en osynlig elev, någon som ingen annan ser och vars enda mål är att komma in i gemenskapen.    Syftet med vår studie är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskoleklass definierar begreppet utanförskap, vilka orsaker som ligger till grund för utanförskap, samt hur de arbetar inom detta område.Vår studie grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att pedagogernas definition av utanförskap är när någon inte känner grupptillhörighet eller är delaktig på samma villkor som de övriga i gruppen. En vanlig orsak till utanförskap menar de är bristande social kompetens såsom olika kommunikationssvårigheter. Det framkommer att pedagogerna främst arbetar med gruppstärkande samarbetsövningar för att främja trygghetskänslan hos eleverna..

Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för hur utlandsföddas möjlighet att få ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlättas. För detta ändamål har fyra personer intervjuats. Två högutbildade utlandsfödda personer och två arbetsmarknadskonsulenter anställda på Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berättelser.I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas även upp hur individen kan stärkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Statistiska centrabyrån (SBC) prognostiserar en växande andel utlandsfödda bland Sveriges befolkning. Detta medför en ökad kulturell mångfald i det svenska samhället och därmed fler tvärkulturella möten inom vården. Denna studie sökte att utforska primärvårdssjuksköterskors upplevelser av möten med patienter från utomskandinaviska kulturer, vilka svårigheter de kan stöta på samt vilka aspekter de upplever som viktiga vid vårdandet av dessa patienter.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Åtta primärvårdssjuksköterskor som arbetar på olika vårdcentraler i Stockholmsområdet och som har erfarenhet av kontakt med patienter från andra kulturer än den skandinaviska intervjuades med en semi-strukturerad intervjuguide. Innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman användes för att analysera data.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor upplever dessa möten som spännande, utmanande och lärorika.

En intervjustudie med elever på gymnasieskolan om vad som kännetecknar en bra lärare och hur teaterns verktyg kan främja dessa egenskaper..

Integration är ett komplext begrepp som kan ses utifrån flera perspektiv och synvinklar. Dramapedagogik emellertid utgår från olika typer av värdeord baserade i en gemensam värdegrund. Centrala begrepp i detta är demokrati, acceptens och alla människors lika värde. Syftet med uppsatsen är att kartlägga, systematisera och problematisera forskning om hur drama kan användas, eller har använts i integrationssyfte. Hur ser dialogen ut inom forskningsfältet drama och integration? Vad säger det om dramapedagogikens betydelse i integrationsprocesser? Kan man urskilja några teman och i så fall vilka?Som metod används en litteraturstudie med en kvalitativ ansats som vilar på utvalda begrepp som ingår i en integrationsprocess.Resultatet visar fyra olika kategorier där drama används som metod i integrationsprocesser.

Lärare använder IKT i olika utsträckning i verksamheten och de har olika kompetens när det gäller hur verktygen ska användas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn är två begrepp som är nära förbundna. Lärarens kunskapssyn påverkar hur verktygen används i verksamheten och kompetensen påverkar om läraren kan använda verktygen på rätt sätt för att skapa möjligheter till lärande. I uppsatsen studeras lärarens kunskapssyn och hur den påverkar undervisningen med IKT.  Frågeställningar:   Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lärarens undervisning med IKT? I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrån hur syner på kunskap kommer till uttryck genom lärarens undervisning med IKT.

Syftet med studien är att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesällbrevet. Det är ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det är det enda bevis med vilken branschen kan mäta elevers kunskap. På ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesällbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgångselevers uppfattningar. En strävan är också att informera och väcka intresse om gesällen.

SyfteSyftet med denna studie är att vinna kunskap om vilka kompetenser förskollärare uttrycker att de behöver i utövandet av sitt yrke, samt vad de anser vara viktigt att barn får lära sig i förskolan.TeoriDen teoretiska ramen för detta arbete utgörs av sociokulturell teori där barns möjligheter till lärande ses i förhållande till interaktion och kommunikation i den kulturella och sociala kontext en förskola utgörs av.MetodEtt urval av förskolor har tagits fram med utgångspunkt i kvalitetsbedömningar med ECERS genomförda i tre kommuner. Från dessa förskolor som har bedömts ha god kvalitet enligt skalan har 14 förskollärare intervjuats dels utifrån samtal kring foton från den egna verksamheten s.k. stimulated recall och dels utifrån frågor i en intervjuguide. Tolkningen av intervjumaterialet har genomförts genom abduktion vilket innebär att jag inspirerats av teori och tidigare forskning för att söka efter underliggande mönster i förskollärarnas beskrivningar.Resultat Resultatet visar på att förskollärarna i denna studie anser sig behöva en mångfald av samverkande kompetenser för att utöva sitt yrke. Ett tydligt mönster i resultatet är socialpedagogiskt fokus där tonvikten i beskrivningarna ligger på social, kommunikativ och omsorgs kompetens.

Bakgrund: I takt med att våra gamla blir allt äldre finns det många personer som lider av demenssjukdom och som kräver en speciell form av bemötande och omsorg. Många personer med demenssjukdom vårdas i hemmen av sina anhöriga och hemvården. Ett komplement till hemvården är dagverksamhet, och dessa tillsammans kan fördröja flytt till särskilt boende. Att arbeta med personer med demenssjukdom är ett komplext och krävande arbete, och genom att belysa personalens kompetens stärks deras yrkesroll och deras arbete synliggörs. Syfte: Syftet är att belysa hur personalen på dagverksamhet för personer med demenssjukdom beskriver sitt arbete och vad som krävs av dem kunskaps- och kompetensmässigt relaterat till de allmänmänskliga kompetensdomänerna.