Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lärobok. Metoder som vi har använt oss av är i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna få en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi även observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar på olika skolor i och omkring Malmö. En av dem använder inte lärobok alls medan de andra två använder den delvis. För att ge läsaren en bättre förståelse för vår undersökning har vi i vår teoridel redogjort för olika syn på kunskap, lärande och undervisning samt lärarens uppdrag.

Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till.Metoden som använts är enkät och intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio.Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att reflektera över hur.Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken.

Enligt skolans styrdokument ska skolan aktivt och medvetet främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Skolan har ansvar för att motverka traditionella könsmönster samt med bestämdhet ta avstånd från allt som strider mot dessa grundläggande värden. Studiens syfte har varit att granska grundskolans läroböcker i matematik och svenska ur ett genusperspektiv i relation till skolans styrdokument avseende jämställdhetsmålen. Studien har fokuserat kring frågeställningarna;Hur fördelas läroböckernas bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män?Hur är fördelningen i bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män i läroböcker utgivna innan och efter införandet av Lgr 11?Hur fördelas läroböckernas författarskap mellan kvinnor och män?Data har baserats på avkodade bilder från aktuella (2014) läroböcker i skolämnena matematik och svenska, årskurs ett till nio, i en svensk kommun.

 The purpose of this essay is to examine some teachers' reflections on the importance of mathematics in preschool and the importance of language, communication and conceptualization in children's mathematics learning. The study's methodology is based on a qualitative approach, where I interviewed four teachers who work with the 6 -year-olds in two different municipal schools. The study shows the importance of language and communication in mathematics learning. It also shows the importance of the teacher's attitude as well as the educational environment to capture children's curiosity and interest.  Purpose and Issues: The purpose of this study is to investigate some pedagogue?s descriptions of mathematics in the preschool class.

Arbetes utgångspunkt har varit att få mer kunskap om vad som gynnar respektive missgynnar elevers lärande i matematik. Syftet har varit att i ett samtal ta del av SUM-elevers, elever i särskilda utbildningsbehov i matematik, tankar om deras matematikundervisning. För att samla in empirisk data har sex intervjuer med elever från årskurs nio genomförts, men även en kortare klassrumsobservation har gjorts före intervjuerna. Teorin bygger på socialkonstruktivism, ett sociokulturellt perspektiv och matematisk forskning.Resultatet pekar bland annat på att eleverna behöver mer tid till att repetera och fördjupa kunskaperna, att undervisningen bör varieras, att läraren är mycket viktig samt kamratstödets vikt för elevernas lärande. Det framkommer också att självkänslan stärks av att eleverna har förkunskaper om det kunskapsområde som klassen ska arbeta med och hur lärarens positiva förväntningar på elevens matematikinlärning underlättar.

Denna uppsats ger en bild av Carl Friedrich Gauss som människa och matematiker. Några av hans kända arbeten främst inom matematik behandlas, men även inom närliggande vetenskapsområden presenteras. Icke-euklidisk geometri, primtalssatsen och algebrans fundamentalsats avhandlas. Uppsatsen tar upp delar av Gauss omfattande verk Disquisitiones Arithmeticae, främst avsnitt V, som behandlar kvadratiska former. Ur övriga delar av Disquisitiones Arithmeticae ges några korta presentationer, som får representera berörda avsnitt..

Studiens syfte är att belysa förskollärares arbetssätt med matematik i förskolan. Undersökningen bygger på intervjuer med fem verksamma förskollärare med lång arbetslivserfarenhet. Fokus ligger på hur förskollärare stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling och hur de kan stödja barnen att urskilja ett matematiskt innehåll. Arbetets empiri består av data från intervjuerna som vi skrivit ut och sammanställt för analys utifrån syftet och forskningsfrågorna. Resultatet redovisas i form av teman som framkommit under analysen och vi belyser dessa med korta citat från intervjuerna.

Rand, Mattias & Gustavsson Yvonne (2011). Hur specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i matematik. (How remidial teachers work with a action programmes in matehematics). Skolutveckling och ledarskap, specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi har i vårt arbete undersökt hur specialpedagoger i en kommun arbetar med åtgärdsprogram i matematik. Vi belyser olika faktorer såsom erfarenhet, lärmiljö, språklig miljö, arbetsstruktur, delaktighet samt pedagogisk kartläggning, som har betydelse för upprättandet av åtgärdsprogram.

Geometri är ett matematiskt område som visat sig vara svårt för svenska elever. Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka aspekter på geometri elever i år nio, med särskilt stöd i matematik, behöver utveckla för att nå godkända resultat. Den söker även svar på vilka faktorer som påverkar eleven i inlärningssituationer.Empirin inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att begreppsförståelse, formelhantering och förmåga att kommunicera är aspekter som måste fördjupas för att målen i matematik ska nås. De mest frekventa påverkansfaktorer som angavs i inlärningssituationer var läraren, tiden, kompisar och läromedlet..

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vilka matematiska aktiviteter som genomförs och kan genomföras under sångstunder på förskolor i Sverige och om de genomförs på ett sätt så att barnen arbetar mot målen i läroplanen. Detta eftersom mycket forskning tyder på att mycket matematikinlärning kan ske under sångstunder/musiklektioner. Teori och forskning säger att musik kan utveckla matematiken hos barn på många olika sätt. Min metod var att observera en sångstund på tre förskolor i en kommun och därefter intervjua förskollärarna som höll i sångstunderna. Resultatet visade att lärarna använde en hel del matematik under sångstunderna som det är, några mer medvetna om det än andra. Det visades även att pedagogerna anser att matematiken passar bra ihop med musik. Jag kan se vilka matematiska och musikaliska aktiviteter som genomfördes. Min önskan är att pedagoger ska ge barnen mycket matematikkunskaper under en sångstund.

Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna..

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka några komvuxelevers inställning till att lära sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lärarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlärningen. Studien bygger på teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten.Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lågt intresse för matematikinlärningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsätter att försämras. Utifrån studien kan man se att motivationen har en stor inverkan på dessa elevers matematikinlärning och de tre viktigaste faktorerna som påverkar dem till att motivera sig till matematikinlärningen är enligt eleverna 1) lärarens kompetens, inställning och förmåga; 2) läroböckers innehåll och skoluppgifters svårighet; 3) elevernas mål med matematikinlärningen.Studien visar att för att öka dessa elevers glädje, lust och intresse för matematik har läraren åtminstone fyra uppdrag: 1) att förstå sina elever och kunna sätta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna få dem att känna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lämpligt mål i matematikinlärningen; 4) att finna skoluppgifter med ?lagom är bäst? intentionen åt sina elever så att de känner lusten och motivationen för matematik..

Syftet med denna studie är att jag vill få en fördjupad kunskap när det gäller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda på hur olika pedagoger tänker och arbetar kring problemlösning i matematik i årskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lärare i årskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus på hur lärarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har också undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter när det gäller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning.

"Att utöva matematikdidaktik" På senare tid har det genomförts diverse nationella och internationella studier kring matematikdidaktik. Slutsatsen är entydig; medvetenhet om matematikdidaktik i skolan gagnar elevers matematikkunnande. Det räcker inte att matematiklärarna har kunskap i matematik utan de måste också kunna förmedla den kunskapen till eleverna så att lusten och intresset för matematik väcks och vidmakthålls. Syftet med föreliggande studie är att undersöka två fjärdeklasslärares tillämpande av matematikdidaktik vid introduktion och genomförande av nya matematikuppgifter. Uppsatsens teoretiska del utgår från en litteraturstudie kring relevanta undervisningsmetoder och speciellt fokus är lagt på begreppet matematikdidaktik.

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar.