VÄrt mÄl har varit, i enlighet med lÀroplanens kursmÄl, att genom problemlösning i grupp ge elever möjlighet att pÄ olika sÀtt kommunicera matematiska idéer och tankesÀtt. Under fyra veckor utförde vi vÄrt arbete i tvÄ parallella klasser som lÀste kursen matematik C pÄ Komvux i LuleÄ. Grupperna fick arbeta enligt en modell dÀr den kommunikativa biten betonades starkt, i sÄvÀl problemlösningen som redovisningen. Med stöd av vÄra egna observationer och elevernas utvÀrderingar vill vi pÄstÄ att det matematiska problemet och dess lösning fÄr en bÀttre belysning om eleverna tillsammans i grupp diskuterar lösningarna Àn om man löst problemet pÄ egen hand. Av undersökningen framgÄr att enskilda elever bidrar med lösningar av olika matematiska kvaliteter.

De senaste Ären har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfÄnget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under tvÄ lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades Àven de tvÄ klasslÀrarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvÀmlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas pÄ olika sÀtt och att det Àr lÀrarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas.

Syftet med min studie Àr att belysa elevers uppfattningar om anvÀndningen av musik som metod i matematikundervisningen. Ett annat syfte Àr att beskriva utvecklingen av omrÄdet matematik och musik i ett lÀrandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom omrÄdet.För att fÄ en bild av elevers uppfattningar har jag att anvÀnt mig av en kvalitativ metod, dÀr det viktiga Àr att tolka och förstÄ elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna fÄ en uppfattning har jag utformat tvÄ lektioner med brÄkrÀkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bÀst kunna fÄnga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrund: Kunskap i matematik Àr idag en nödvÀndighet för alla individer. FörstÄelsen och upplevelsen av matematik har stor betydelse för hur barn upprÀtthÄller sociala regler, beskriver sin omvÀrld och löser problem. Som vuxen Àr matematiken grundlÀggande för ett demokratiskt tÀnkande, underlÀttar vardagsbeslut och yrkesliv. DÀrför ska varje barn tidigt utveckla sin förstÄelse för grundlÀggande egenskaper i begreppen tal, mÀtning och form samt sin förmÄga att orientera sig i tid och rum.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur stor betydelse matematiken har ipedagogernas arbetssÀtt pÄ förskolan samt hur matematikarbetet ser ut och kan anvÀndas i förskolans verksamhet.Metod: I denna studie har jag valt att anvÀnda den kvalitativa forskningsmetoden för att undersöka hur pedagoger beskriver lÀrande samt den praktiska anvÀndningen av matematik hos förskolebarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger angÄende vardagsmatematiken i förskolan.

Denna studie handlar om hur lÀrare ser pÄ elever med sÀrskild fallenhet för matematik. FÄr de den stimulans som de behöver för att fortsÀtta att utvecklas gynnsamt? Studien har sin grund i en kvantitativ enkÀtundersökning. Resultatet frÄn den undersökningen har byggts pÄ och breddats med en kvalitativ undersökning, intervjuer med ett antal matematiklÀrare. De medverkande i den kvantitativa undersökningen Àr sjuttiofem lÀrare frÄn förskoleklass upp till Ärskurs nio.

Skolverket har kommit med en ny lÀroplan Lgr 11, med förhoppning om att Àndra utvecklingen i de svenska skolorna, angÄende elevernas svaga kunskaper i matematik. Det har debatterats och skrivits mycket om just de svenska elevernas svagheter i matematik bÄde nationellt och internationellt. Mitt syfte med detta arbetet har varit att undersöka lÀrarnas erfarenheter (deras empirier) genom Ären. Genom deras synpunkter och de gÀllande lÀroplanerna under Ären, har min tanke varit att fÄnga upp deras Äsikter om utveckling i matematik och varför det har gÄtt Ät detta hÄll. Besitter lÀrarna med kunskaper som Àr intressanta för vidare undersökning? Undersökningen har gjorts med en enkÀt, samt med möjlighet för lÀrarna att skriva egna kommentarer.

I denna studie undersöks anvĂ€ndandet av formativ bedömning i praktiken och vad lĂ€rare anser om bedömningssĂ€ttet inom matematik. Dessutom klargörs begreppen formativ och summativ bedömning samt feedback. Tyngdpunkten ligger pĂ„ formativ bedömning, men Ă€ven summativ bedömning belyses. I studien genomfördes observationer av fyra lektioner i avseende att ta del av lĂ€rarens anvĂ€ndande av formativ bedömning i matematik. Även intervjuer av fyra lĂ€rare har genomförts för att fĂ„ reda pĂ„ lĂ€rarnas tankar och Ă„sikter om bedömningssĂ€ttet.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka ett arbetssÀtt med formativ bedömning i matematik pÄ gymnasienivÄ. MÄlet med den formativa bedömningen Àr att ge eleverna stöd i deras fortsatta lÀrande, att göra dem uppmÀrksamma pÄ hur de ligger till kunskapsmÀssigt och hur de kan förbÀttra sig. Arbetet bygger pÄ intervjuer med fem elever, som fÄtt göra uppgifter som jag har gett dem kommentarer pÄ, samt för Àmnet relevant litteratur. Jag har kommit fram till att eleverna var mycket positiva till denna form av formativ bedömning. De kÀnde att de blev hjÀlpta av de kommentarer jag gav dem eftersom de uppmÀrksammades pÄ saker de behövde öva mer pÄ..

BAKGRUND: Matematik utomhus Àr viktigt för att det ger andra sinnesintryck och enstor del av vÄr inlÀrning Àr beroende av sinnesupplevelser. Barnen lÀr sig genom att utforska omvÀrlden med hela kroppen, lyssna, lukta, smaka och kÀnna. Utemiljön erbjuder mÄnga möjligheter att upptÀcka och anvÀnda matematiska begrepp. Det blir konkreta upplevelser.SYFTE: Syftet med undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna beskriver utemiljönsom ett pedagogiskt verktyg i det matematiska lÀrandet hos barnen i naturinriktad förskolanMETOD: Vi har som metod valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. IntervjuernabestÄr av sex pedagoger i tvÄ naturinriktade förskolor.RESULTAT: I vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna arbetar medvetet medutomhusmatematik.

Denna studie Àr baserad pÄ Danermarks (2000) definition av samverkan. Studien fokuserar pÄ hur samverkan sker mellan Àmnes- och speciallÀrare i matematik samt specialpedagoger i kurs 1a och 1b i matematik pÄ gymnasiet. Syftet var att ta reda pÄ huruvida samverkan sker, vad informanterna gör nÀr de samverkar, vilka de samverkar om samt varför de samverkar. Intervjuer genomfördes med tre ÀmneslÀrare, tvÄ speciallÀrare och en specialpedagog pÄ tre olika gymnasieskolor. Resultaten visar pÄ organisatorisk samverkan i form av snabba möten i korridoren men Àven bokade möten och pekar pÄ skillnader i specialpedaogens och speciallÀrarnas sÀtt att utforma stödet till eleverna.

Sammanfattning Pernhult, Pernille & Svenson, Lena (2012). Hur mÄnga kÀrnor har ett rönnbÀr? En studie om hur lÀrare arbetar med matematik i förskolan. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola. Vi har under vÄr utbildning befÀst vÄrt tidigare intresse för arbete med matematik i förskolan/förskoleklass.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

Vi Àr tvÄ högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans Ärskurs 4-6. Vi Àr intresserade av ny teknik och dess pÄverkan pÄ elever och lÀrare inom Àmnet matematik.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om anvÀndning av IKT har effekt pÄ matematikundervisningen och hur det pÄverkar elevernas lÀrande i Àmnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot Ärskurs 4-9 i Àmnet matematik och IKT-anvÀndning i detta Àmne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlÀrning med hjÀlp av IKT-verktyg. Eleverna visar pÄ bete-endeförÀndringar i form av att de blir bÀttre förberedda för inlÀrning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lÀrares syn pÄ  laborativ matematik samt lÀroböckers anvÀndning inom matematik. Hur ser lÀrare i Ärskurs 1-5 pÄ ett laborativt arbetssÀtt kontra lÀrobokens anvÀndning inom Àmnet matematik. TillgÀngligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkÀter ut till verksamma lÀrare i Ärskurs 1- 5 pÄ tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har Àven genomförts för att nÀrmare undersöka hur tillgÀngligt och naturligt materielet Àr för eleverna.

Syftet med fallstudien var att ta reda pĂ„ hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med bĂ„de observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, dĂ„ i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev Ă€ven intervjuade om deras syn pĂ„ miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna Ă€r med och stimulerar matematik under hela dagen pĂ„ förskolan.