ProblemomrÄde Vi har bÄda arbetat en lÀngre tid i skolans Är F-6 och kommit i kontakt med mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄr erfarenhet Àr att arbetet med att utreda elevers behov av sÀrskilt stöd ser vÀldigt olika ut pÄ skolorna och att Àven specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolÄr F-6. Vi vill ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta omrÄde. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolÄr F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgÄr vi frÄn tvÄ teoretiska ansatser.

Arbetet handlar om elever med ADHD inom sÀrskolan i allmÀnhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet Àr med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö. Arbetet baseras pÄ intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men Àven pÄ en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frÄgan och det Àr dÀrför inte möjligt att dra nÄgra generella slutsatser angÄende hur sÀrskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots Àr det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstÀmmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprÀtthÄlla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjÀlpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler..

Detta arbete bygger pÄ en enkÀtundersökning som inkluderar elever, lÀrare och förÀldrar. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om lÀrare och elever arbetar med ÄtgÀrdsprogrammen i skolan. NÀr jag funderade pÄ hur jag skulle fÄ korrekt information om ÄtgÀrdsprogram och mobbning tÀnkte jag gÄ direkt till kÀllan nÀmligen lÀrarna, eleverna och förÀldrarna. Jag har gÄtt ut till tvÄ klasser i Ärskurs 6 och lÀmnat ut enkÀter till bÄde elever, lÀrare och förÀldrar. .

Syftet Àr att undersöka vilka specialpedagogiska perspektiv som kan identifieras i gymnasieskolors arbete med att erbjuda sÀrskilt stöd. Materialet har samlats in genom kvalitativa forskningsintervjuer och urvalet Àr fem specialpedagoger. Kvalitativ forskningsintervju kan beskrivas som en möjlighet att förstÄ vÀrlden och det sammanhang de intervjuade personerna befinner sig i. Det ger ocksÄ en möjlighet att utveckla en mening och se ett mönster utifrÄn de intervjuades erfarenheter. Resultatet pÄminner om det Nilholm beskriver som dilemmaperspektivet vilket kan förklaras med att man mÄste vara medveten om den inbyggda konflikten mellan att ge individuell hjÀlp och att lÄta en grupp fÄ gemensamma kunskaper och utvecklas tillsammans.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under vÄra praktikperioder, dÄ elever i behov av sÀrskilt stöd lÀmnade klassrummet för att gÄ till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lÀmna klassrummet fick vi aldrig veta. DÀrav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhÄllningssÀtt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrÄgan; hur förhÄller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att fÄ svar pÄ vÄr frÄga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka behöriga lÀrare i idrott och hÀlsas attityder till överviktiga elever samt om det finns nÄgon skillnad i lÀrarens förvÀntningar pÄ normalviktiga och överviktiga elevers allmÀnna idrottsliga prestation. Studien bygger pÄ enkÀtsvar av 70 behöriga lÀrare i idrott och hÀlsa i södra Sverige. Resultatet visar att lÀrare i idrott och hÀlsa har en viss negativ attityd mot elever med övervikt (N=69;M=3,59) och att det finns en skillnad i lÀrare i idrott och hÀlsas förvÀntning pÄ överviktiga elever och normalviktiga elever i avseende, styrka (t=1,98;df;=69;P=0,05), rörlighet (t=9,95;df=69;P=0,01), uthÄllighet (t=10,48;df=69;P=0,01), koordination (t=8,71;df=69;P=0,01), förvÀntad allmÀn prestation (t=7,28;df=69;P=0,01) samt den totala förvÀntningen av elevernas prestation (t=10,35;df=69;P=0,01). Studien bekrÀftar tidigare forskning som Àven de funnit att lÀrare i idrott och hÀlsa har en viss negativ attityd till överviktiga elever. Nyckelord: FörvÀntningar, attityder och övervikt .

Syftet med studien Àr att beskriva lÀrares skönlitterÀra höglÀsning i Äk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lÀrande. SÀrskild uppmÀrksamhet riktas mot möjligheter för lÀrande för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden Àr inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebÀr att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lÀrare, som undervisar i Ärskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjÀlp av tematisk analys. Resultatet visar att lÀrare i Äk 4-6 har olika syften med skönlitterÀr höglÀsning.

Syftet med studien var att undersöka vilka tankar elever i Ärskurs 3 - 4 har om lÀslust. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 19 elever som gÄr i samma klass. I undersökningen framkom det att eleverna ansÄg att hemmiljön stimulerade mer till lÀslust Àn vad skolan gör. Eleverna berÀttade att de fÄr ont i ryggen nÀr de lÀser i skolan och menar att bekvÀma möbler Àr en förutsÀttning för att de ska kÀnna lÀslust vid lÀsning. Undersökningen visade ocksÄ att det har stor betydelse hur lÀstillfÀllena Àr organiserade för att eleverna ska kÀnna lÀslust.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra ett elevperspektiv pÄ förÀldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förstÄelse för elever. FörÀldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, dÀrför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras vÄra frÄgestÀllningar; hur uppfattar elever förÀldrasamverkan? och hur ser elever pÄ sin möjlighet att pÄverka förÀldrasamverkan?Vi försöker till en början i vÄr litteraturgenomgÄng göra en teoretisk förankring, detta för att förstÄ problematiken kring eleven i förÀldrasamverkan.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lÀrare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. MÄlet var att finna de centrala teman som framkom i lÀrarnas berÀttelser av sin verksamhet. För att söka svar pÄ dessa frÄgor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lÀrare som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frÄgestÀllningar: ? Vilken roll har lÀrare i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lÀrare sitt arbetssÀtt och val av stoffomrÄden i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i Àmnet.

Specialarbete ? svenska (Inriktning inom lÀrarutbildningen), GrundnivÄ, 15 högskolepoÀng.

Detta examensarbetet handlar om hur elever Àter vid frukost och skollunch och vad följder blir om de inte Àter ordentligt vid dessa mÄltider. Syftet med arbetet Àr att se om frukost och skollunch har nÄgon betydelse för hur elever presterar i grundskolan. Genom enkÀtundersökningar har 84 elever svarat pÄ frÄgor som bl a berör vad de Àter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, frukostens och skollunchens betydelse och orsaker till att elever Àter dÄligt vid frukost och lunch. Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det Àr viktigt att Àta frukost och skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret.

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

I litteraturgenomgÄngen har vi skrivit om vad koncentration/okoncentration Àr, vad som pÄverkar koncentrationen och vÄr huvudfrÄga som lyder hur lÀrare ska bemöta elever och göra klassrumsmiljön mer trivsam för de elever som har sekundÀra koncentrationssvÄrigheter. Genom intervjuer med lÀrare och elever pÄ tre olika skolor i Malmö ville vi skaffa oss mer kunskap om hur vi kan arbeta med okoncentrerade elever. Vilka metoder finns det? Vi kÀnner att det inte har utvecklats mycket inom omrÄdet sekundÀra koncentrationssvÄrigheter, men tycker ÀndÄ att det material vi har funnit och anvÀnt oss av, Àr tillfredsstÀllande. VÄrt examensarbete byggde vi pÄ litteraturstudier, intervjuer och vetenskapliga artiklar. VÄra resultat visar att det flesta lÀrare var överens om att det Àr uppvÀxten, de sociala förhÄllandena och skolmiljön som ger okoncentration.

I denna uppsats kommer vi att med utgÄngspunkt i ett mÄngkulturellt samhÀlle lÀgga vikten pÄ hur elever och barn utan det svenska sprÄket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera pÄ det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lÀrare och skolledare anvÀnder sig av, och deras syn pÄ integreringen och inkluderingen av nyanlÀnda elever i förskolan och grundskolan. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lÀrare förhÄller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmÄl. Sammanfattnings-vis pekar resultatet pÄ att det finns mÄnga vÀgar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.