Syftet med vÄr studie var att nÄ förstÄelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lÀrares arbete med elever i socioemotionella svÄrigheter.För att kunna nÄ en förstÄelse anvÀnde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lÀrare i skolÄr 1-3 om hur de vÀljer och motiverar arbetssÀtt och innehÄll i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter.VÄrt resultat visar att kommunikationen Àr ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och förÀldrar i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter. LÀrarna i vÄr studie ansÄg ocksÄ att förmÄgan till samspel Àr av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsÀttningar för dessa elever. Resultatet visar ocksÄ att nÄgra lÀrare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lÀrarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ?mandat? för att anvÀnda dem..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. UtifrÄn detta vÀcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstÀmmiga om vad eleverna har svÄrigheter med och de bÀsta arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvÄrigheter.

Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstasprÄk att vÀlja tyska som sprÄkval i grundskolan, dels att ta reda pÄ om dessa elever har olika lÀtt att lÀra sig grundlÀggande strukturer i tysk grammatik beroende pÄ deras sprÄkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder, nÀrmare bestÀmt intervjuer, enkÀter och tvÄ test. Urvalet av elever byggde pÄ enkÀter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstasprÄk och 4 med svenska som förstasprÄk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmÄlsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmÄlsundervisning.

Dagens utbildningar och arbetsliv stÀller stora krav pÄ mÀnniskors kommunikativa kompetens. MÄnga elever i gymnasieskolan har nÄgon form av talÀngslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. UtgÄngspunkten i arbetet med elever med talÀngslan Àr en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielÀrare gör för att upptÀcka och stödja elever med talÀngslan. Den teoretiska ansatsen Àr lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i Äldrarna 77 till 84 Är. Analysen genomfördes sedan utifrÄn en innehÄllsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga aktiviteter har förÀndrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför fÀrre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de Àr mer begrÀnsade till att utföra aktiviteter i hemmet.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Syftet med arbetet var att beskriva hur nÄgra förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd upplever och har upplevt bemötandet frÄn skolan, samt hur gymnasielÀrare tÀnker kring bemötande av förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd. Med hjÀlp av intervjuer ville vi skapa oss en bild av hur förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd upplever bemötandet frÄn skolan. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av intervjuer för att undersöka hur nÄgra gymnasielÀrare tÀnker kring bemötande av dessa elever. Resultatet pekar pÄ att förÀldrarna till dessa elever Àr missnöjda med bemötandet frÄn skolan. FörÀldrarna önskar mer respekt och förstÄelse och Àven tydligare information om vilka rÀttigheter elever i behov av sÀrskilt stöd har.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.

Jag har i detta arbete undersökt hur elever med nedsatt arbetsminne uppfattar och reflekterar över sin inlÀrningssituation. Syftet Àr att belysa hur nedsatt arbetsminne pÄverkar inlÀrning och vad den pedagogiska personalen kan göra för att kompensera och underlÀtta för dessa elever. Den empiriska delen baseras pÄ en frÄgeguide jag har genomfört i samtal med 11 elever i Är 6-9. I min undersökning framkommer att elever med nedsatt arbetsminne har svÄrigheter att ta in kunskap eftersom deras arbetsminne lÀtt blir överbelastat och det saknas resurser till de mentala processer som sker i hjÀrnan nÀr kunskap lÀrs in. Nedsatt arbetsminne ger negativa effekter pÄ framför allt lÀsförstÄelse och matematik och dÄ frÀmst problemlösning. Brister i lÀsförstÄelse pÄverkar de flesta Àmnena, framför allt de teoretiska.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

Vi har genomfört en litteraturstudie som sammanfattningsvis tog upp problematik kring tid, resurser, miljö och andra svÄrigheter för eleverna, framförallt i sprÄk.Vi har Àven genomfört en undersökning pÄ en skola i södra Sverige kring elever i matematiksvÄrigheter. Undersökningen har gjorts i flera olika steg, för att se vilka elever som befann sig i svÄrigheter och vilka svÄrigheterna var. Utefter det har vi utformat uppgifter för att stÀrka eleverna inom dessa omrÄden. Resultatet gav ett positivt utfall. Detta tror vi beror pÄ att eleverna fann uppgifterna roliga och stimulerande.Syftet var att fÄ en inblick i hur man kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter, och Àven tipsa andra om hur man kan gÄ tillvÀga.

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder pÄ gymnasiet innebÀr samt hur vÀgledare och elever upplever programmet utifrÄn begreppen kÀnsla av sammanhang och stigmatisering. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebÀra? 2) PÄ vilket sÀtt kan skolgÄngen anpassas för eleverna som gÄr pÄ individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vÀgledare arbeta med elever pÄ ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gÄ pÄ programmet utifrÄn begreppen stigmatisering och kÀnsla av sammanhang? Vi anvÀnder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; kÀnsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM Àr viktiga för personer med ADHD.

Syfte med vÄr examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka argument som lÀrarna har för nÀr och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra sprÄk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgÄngen tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan pÄverka inlÀrningen av ett nytt sprÄk. Vi tar Àven upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra aprÄk. Som metod anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lÀrare som vi intervjuade har skiftande syn pÄ klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass.