BakgrundUtvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision.

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie.Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i barndomen.

Ett syfte med tidserieteori är att dekomponera en observerad tidsserie i en summa icke observerbara komponenter. Dessa komponenter är Trend, Cykel, Säsong, Kalendereffekter, Extremvärden samt Irreguljära effekter.Det finns två olika teorier för dekomponering av tidsserier, modellbaserad dekomponering och icke modellbaserad dekomponering. De två olika teorierna skiljer sig åt i grunden. Den här uppsatsen syftar till att utvärdera de två säsongsrensningsmetoderna TRAMO/SEATS och X-12 ARIMA samt att säsongsrensa tidsserien över den totala lönesumman, vilken är en del av statistikprodukten Lönesummor arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) producerad av SCB..

Implementeringen av ett ERP-system ses inte längre som en ren informations¬teknisk angelägenhet utan en förändring som påverkar hela verksamheten. En implementering, ur vårt perspektiv, är en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning sträcker sig i vår studie till den dag hela systemet tas i bruk. Forskningsfrågor som denna uppsats behandlar är vad som karaktäriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie där data in¬hämtats genom semistrukturerade intervjuer. Vårt teoretiska fundament utgår ifrån åtta teoretiska sektioner och benämns som ?oktanten?.

The aim of this thesis is to examine the institutional effectiveness of the environmental institutions Helcom and the Mediterranean regime, by using Haas, Levy and Keohane's "the three Cs"; governmental concern, contractual environment, political and administrative capacity. The method used is a comparative analysis.This study takes into consideration the specific structural and economic factors that are prevailing in each region where the environmental regime operates. This study also takes into account the influence of the European Union as a factor that affects the environmental progress.By focusing the study on the line of conduct concerning hazardous substances by respectively regime this study shows that the institutional effectiveness is fulfilled in neither Helcom nor the Mediterranean Regime, although Helcom has been more successful. The lack of state capacity is the most restraining factor for both developing countries and countries in the transition towards being developed, to achieve a good environmental status of the sea. This study also shows that the European Union sometimes has a greater impact on the environmental progress in states, rather than the environmental regime in countries that were/are aspiring members, thus showing the ineffectiveness of the regime..

Denna studie jämför kvalitativt och kvantitativt fördelningen mellan evidentialer i de uraliska språken med Andersons (1986) kriterier som utgångspunkt och grammatikor skrivna om språken som material. Strategierna för att förmedla evidentialitet består såväl av fristående partiklar som modus och tempus, med en större tendens mot modus i den östra änden av det uraliska språkområdet, tempus i de centrala delarna och partiklar i de västra språken. Samtliga av dessa konstruktioner har i stort sitt ursprung i grammatikaliseringsprocesser, med undantag för eventuella språkkontaktsliga inlånsprocesser i vissa språk..

Syftet med detta utvecklingsarbete är att se om drama kan användas som verktyg i skolan för att stärka grupp och individ. Vi har tagit hjälp av en årskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar på eleverna som individer, på stora och små grupper, samt på trygghet. Vi har utgått från några påståenden som eleverna svarat på för att se vad de själva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmåga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stå i centrum även om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

 Syftet med denna uppsats är att undersöka hur radikaliseringen under 1960-talet påverkade ämnesvalen, i trebetygsuppsatser, för studenterna vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Syftet ska uppfyllas genom att undersöka ämnesvalen för och genomförandet av trebetygsuppsatser vid Historiska institutionen vi Uppsala universitet. Metoden som används är tredelad, dels undersöks materialet utifrån en Komparativ metod som används för att jämföra resultatet mellan åren 1965-1974. Dels tolkas texten med viss inspiration från det hermeneutiska perspektivet för att på så sätt avgöra om studenterna som skrivit uppsatsen varit påverkad av radikaliseringen i sitt ämnesval. Dessutom har hela undersökningen ett källkritiskt perspektiv för att medvetengöra om problemen med att tolka andra individers influenser och orsaker till att skriva om det de gör.

År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs.

Syftet med denna studie är att jämföra litteraturens, skönlitteraturens och läsningens utrymme i svenskämnets kursplaner i Lpf 94 och Gy11. Studien belyser även hur fyra ämneslärare i svenska förhåller sig till de nya kursplanerna och om deras arbetssätt har förändrats angående litteratur och läsning i och med de nya kursplanerna. I studien har tre metodstrategier använts för att besvara frågeställningarna; två typer av textanalyser, en kvantitativ och en komparativ, samt en kvalitativ intervjustudie. Resultaten av textanalyserna uppvisar både skillnader och likheter mellan kursplanerna. Detta resultat stöds av lärarintervjuerna..

Att utnyttja flygstridskrafter har sedan tidernas begynnelse varit en effektiv metod att påtvinga motparten sin egen vilja. Sättet man använt flygstridskrafterna på har debatterats under historiens gång. Inom ämnet luftmakt finns det en rad kända och inflytelserika luftmaktsteoretiker som alla har sin idé om hur man bäst utnyttjar flygstridskrafter. Hur ser vår svenska doktrin ut gällande teorier kring luftmakt? Vilka luftmaktsteorier genomsyrar grundtanken bakom hur vi idag vägleder våra luftoperationer? Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka generella och centrala luftmaktsteorier som återfinns i den svenska doktrinen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av kreditutgivningsprocessen mellan banker och småföretag i Gävle.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fyra intervjuer med representanter för fyra av bankerna som finns representerade i Gävle. Intervjuerna hade en låg grad av standardisering då respondenterna fick svara fritt på våra frågor. Vi har även valt en låg grad av struktur. Vi utgick ifrån ett antal förutbestämda frågor men fyllde även i med följdfrågor när det behövdes. Tanken med detta var att skapa avslappnade intervjuer där vi inte riskerade att gå miste om användbar information.Resultat & slutsats: Det resultat vi kommit fram till är att när det gäller att bedöma kreditpropåer för småföretag är det viktigt att företagaren som person inger förtroende eftersom stor vikt läggs vid personen.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i jämförandet av styrdokument och läroböcker. Analysen har gjorts i tre läroböcker från tre olika decennier, 1930-tal, 1960-tal och 1990-tal på tre historiska händelser: Gustav II Adolf, trettioåriga kriget och hur kvinnor har framställts under 1500- talet och 1600-talet. Läroböcker har genomgått en drastisk förändring både innehållsmässigt och layoutmässigt under 1900-talet. Vissa händelser och personer lyfts inte fram i dagens läroböcker som de gjordes under 1930-talet och 1960-talet. Historien har gått från att lägga stor vikt på enskilda individer till att lägga vikt på kollektivet..

Detta examensarbete handlar om hur ersättning kan bestämmas då en tidigare oupptäckt fast fornlämning måste bevaras på upptäcktsplatsen. Syftet med arbetet är att undersöka och ge förslag på hur ersättning skulle kunna bestämmas. Då det inte finns någon rättspraxis och området är relativt outforskat kan detta arbete användas som vägledning till ersättningsfrågan i 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m.De frågor som besvaras är: Vad ska ersättas när 2 kap. 15 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m.

Uppsatsens syfte är att studera diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ?mångfald? definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mångfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald.