Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik står i fokus för denna uppsats. En utgångspunkt är att den politik som styr skolan även har inverkan på, och är en produkt av, de diskurser som råder i samhället när det gäller dessa frågor. Min undersökning är baserad på situationen i Guatemala. Där finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvåspråkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag här genomför. Uppsatsen innehåller även en jämförelse med lärares tankar kring detta på plats i Guatemala, baserat på vistelse och materialinsamling där.

Bakgrund                                                                                                                                               År 2009 producerade ICA ett flertal reklamfilmer i kampanjen ?Vi kan mer? som syftade till att utmana fördomar kring personer med intellektuell funktionsnedsättning. Reklamfilmerna startade en livlig debatt på Internet och väckte både frågor kring produktionernas syfte och etik.Syfte                                                                                                                                    Studiens ambition har varit att undersöka hur bloggare och bloggkommentatorer uppfattat de tre första reklamfilmerna i kampanjen. Syftet var också att utröna huruvida filmerna har genererat några konsekvenser för bilden av personer med intellektuell funktionsnedsättning.Metod                                                                                                     Studien har till största del baserats på en kvalitativ metod, då syftet har varit att nå förståelse snarare än att försöka nå statistiskt säkerställda resultat. Kritisk diskursanalys användes för att analysera studiens material som bestod av cirka 80 blogginlägg med tillhörande kommentarer.Resultat                                                                                                                                  Studien konkluderar att reklamfilmerna har uppfattats på många olika sätt när det kommer till syfte och etik.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benämningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera användandet av benämningen klienter ville vi se ifall alternativa framställningar av klienter är möjliga i det empiriska material som vår studie grundade sig på. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material består av fem c-uppsatser som är producerade av socionomstudenter på Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

Studiens syfte har varit att undersöka hur mäns våld mot kvinnor skildras i media och hur det bidrar till att producera eller reproducera diskurser om våldet. Jag har dessutom diskuterat vilka konsekvenser framställningen kan få med hjälp av rådande forskning och teori. Studien som har en kvalitativ forskningsansats består av 153 nyhetsartiklar publicerade på Aftonbladet och Expressens hemsida under 2012. Artiklarna har bearbetats med hjälp av etnografisk innehållsanalys och delats in i kategorier. Kategorierna har sedan används för att presentera mitt resultat.

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vårt syfte med denna undersökning är att genom en komparativ studie ta reda på om en likabehandlingsplan är nödvändig för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall fungera optimalt på en skola och hur denna i så fall implementeras. Vi har gjort intervjuer med två skolors Trygghetsteam/Team mot kränkande behandling och fått ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprätthålls utifrån både intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de två Teamen är informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i båda teamen, de har inte samma förutsättningar eller stöd från respektive ledning. I vår studie tas både lagar och förordningar upp som skolorna har att förhålla sig till. Liksom de åtgärdsmodeller som de två utvalda skolorna arbetar utifrån, även modellernas definitioner av mobbning och kränkande behandling.

Den här uppsatsen undersöker Askungens förändring genom tiderna via ett intersektionellt perspektiv, där analys av maktförhållanden i sagan ingår. Analysen går igenom tre olika versioner av Askungen som jämförs med varandra. Jag har tagit hjälp av den tidigare forskningen som Jack Zipes och Bruno Bettelheim har ägnats sig åt inom detta område. Simone de Beauvoir och Michel Foucault teorier används i uppsatsen för att öppna upp sagan från flera håll..

The use of coaching is fairly up to date in the business world although it?s relatively new.Despite this, there?s a lack of clarity about what coaching is and what it signifies. Our point ishowever not to define coaching. Based on the normative coaching literature, the purpose is,from a critical discourse analysis to explore the power relations that affect the coach andcoached in their relation to each other, so as to be able to criticize managerial coachingrelationship as presented in the literature. This will contribute to enabling for a more opendiscourse.The theoretical image of managerial coaching described by the literature as a democraticexercised leadership by a certain type of behavior and attitudes, will lead to improvedorganizational performance.

Konfliktrelaterat sexuellt våld är ett fenomen som fått stor internationell uppmärksamhet under de senaste två decennierna. Det har talats om passiva och sårbara kvinnor som brutalt våldtagits av uniformklädda män. I realiteten drabbas dock även män och pojkar av sexuellt våld och våldtäkt, likväl gör sig kvinnor och flickor skyldiga till sexuella övergrepp i konflikter. UN Action är det internationella organ som FN använder för att kordinera sitt arbete mot konfliktrelaterat sexuellt våld och denna uppsats syftar till att analysera UN Action:s diskursiva representationer av förövarna och offren. Dessa representationer diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning som har dekonstruerat de hegemoniska representationerna av det konfliktrelaterade sexuella våldets förövare (män) och offren (kvinnor), samt påvisat andra kontignenta diskursiva representationer; så som ?män och pojkar som offer? samt ?kvinnor och flickor som förövare?.

                    AbstractTitle:  Irakkriget 030320 ? en komparativ studie av svensk och amerikansknyhetsrapportering. (Iraq war 030320 ? a Comparative Study of Swedish and AmericanNewsreport) Author:  Catherine Lundahl Tutor:  Christian Christensen Course:  Media and Communication C ? Bachelor Thesis University:  Uppsala Universitet Keywords:  Iraq war, framing, war journalism, propaganda, Swedish press, American press,democracy, totalitarianism, president Bush, president Hussein, the UN, victims.  AimThe purpose with this essay is to compare the Swedish and American press during the 2003Iraq war newsreport. Focus is put on the framework of news each country presents.Material/MethodologyThe essay represent a selection of articles during the week before the invasion 030313-030320which delimited to a material of 20 newsarticles from each country.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga och analysera åtgärder med hjälp av diskursanalys i åtgärdsprogram skrivna i gymnasieskolan. Studien handlade dels om att beskriva hur åt-gärderna är formulerade, dels om att diskutera vilka följder åtgärderna kan få för elevens lärande och huruvida de leder till inkludering av en elev i behov av särskilt stöd, samt vilka specialpedagogiska perspektiv man kan se i åtgärderna. Teori: Som teoretisk kunskapsansats användes det sociokulturella perspektivet på lärande. I detta perspektiv är lärande något som uppstår i samspel mellan individen och kollektivet. Språket blir betydelsefullt eftersom det är genom detta man kommunicerar med sin omgivning och det är individens viktigaste instrument för att förstå och interagera med sin omvärld.

Ett aktivt jämställdhetsarbete har under de senaste decennierna bedrivits inom den svenska skolan. Trotsdetta är det fortfarande olika verkligheter som möter flickor och pojkar i skolan. De kan räkna med att fåolika mycket hjälp och behandlas på olika sätt av lärare. För att motverka dessa traditionella könsmönster,en skyldighet lärare har enligt läroplanerna, är det en förutsättning att rådande könskonstruktioner belyses.Av den anledningen har en diskursanalys gjorts med syfte att studera könsdiskursen i tidningen Skolvärldengenom att analysera hur flickor och pojkar konstrueras i tidningens artiklar från år 2004. Analysen somvilat på en socialkonstruktionistisk grund har organiserats utifrån fyra teman: skolarbetet och läsningen,tonårstiden och vuxenblivandet, idrotten och friskvården, samt hoten och våldet.

Studiens syfte är belysa och tydliggöra vilka diskurser som är rådande om människor som hamnat i arbetslöshet fas 3 och se hur dessa diskurser konstrueras i svenska dagstidningar. De tidningarna som vi använt oss av i analysen är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet. Metoden består utav ett integrerat teragerat perspektiv med begrepp ur den socialkonstruktionistiska idétraditionen avseende framställandet av den arbetslöse kopplat till den mediala exponeringen av arbetslösa i fas 3.Vi använder oss främst av begrepp ur diskursteorin och kritisk diskursanalys. I analysen används begreppet subjektspositioner ifrån diskurspsykologin. Slutsatser i studien är att de mediala diskurser som råder om arbetslösa i fas 3 till stora delar är ideologiska. De mediala diskurserna positionerar de arbetslösa negativt samt tillskriver dessa olika egenskaper med negativa förtecken. Resultatet i studien visar på två olika diskurser, den strukturella diskursen och den individualistiska diskusen. Diskurserna kämpar om tolkningsföreträde av den rådande uppfattningen kring jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas.Den första textanalysen belyser en föreställning om den arbetslöse i fas 3 som sammankopplas med exploatering av den arbetslöse samt arbetslöshet och utanförskap.

Computer and videogames has increased rapidly over the past few decades and today a majority of the Swedish population enjoys them on a daily basis. When there are many users, it becomes important how the media chooses to portray the medium because it can affect how the society judges and looks at computer- and videogames.The purpose of this essay is to look at how the portrayal of computer- and videogames has changed in Swedish Newspapers during the period 1994-2014. How the player is being portrayed is also relevant. The method was the discourse analysis founded by Laclau andMouffe and the material was chosen from the two biggest newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Aftonbladet. Theories that were used in the analysis were mainly framing, cultural studies, moral panics and theories based on gender.The result shows that there has been different kinds of portrayals of computer- and videogames from the beginning, though it was mostly negative in 1994 and 2004.

Syftet med denna uppsats är att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frågor som ställs är; 1) På vilket/vilka sätt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som är kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer är inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frågeställningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet täckande ett år (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa är den strukturalistiska diskursen minst framträdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet främst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast är medicinering och KBT.

Det här examensarbetet behandlar hållbar utveckling med utgångspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien är att med hjälp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hållbar utveckling förs fram i de respektive läroplanerna samt huruvida det går att se några förskjutningar i de olika läroplanernas sätt att föra fram resonemangen kring hållbar utveckling. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur ser ?talet om? hållbar utveckling ut i de nuvarande läroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se några förskjutningar eller förändringar i de värderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vår studie så har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, därefter har dokumenten ställts mot varandra för att vi ska förstå dem i ett större sammanhang. De förändringar som syns i läroplanerna för förskolan är främst att förskolan har fått tydligare mål för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.