Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade Kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet Kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet Kommunism/kommunist.I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer.

AbstraktThe purpose of this study is to examine how Swedish politicians and textbooks in social science choose to describe communism, this in order to see if there is a main discourse that controls what communism is associated with. The study is structured by the following question: How does Swedish politicians and textbooks choose to describe communism, is there a main discourse that controls how language is used? The method chosen for the analysis is discourse analysis. Chain analogy is used to structure the studied texts discursive content. Four textbooks in social science are analyzed and a number of public government documents that contains discussions about communism and the agency Forum för levande historia.The analysis shows that there is a clear discourse among leading politicians that dictates that communism is to be associated with a spectrum of negative words and concepts, but when it comes to the textbooks there isn?t an equally clear discourse and the textbooks differ among themselves in general content.

Denna uppsats har undersökt hur totalitära ideologier framställs inom läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Metoden som har utgjort grunden för analysen har varit Faircloughs kritiska diskursanalys som genomsyrats av ett poststrukturalistiskt perspektiv. Materialet har varit tre stycken samhällsböcker riktade mot kursen Samhällskunskap 1B. Olika avgränsningar som definition på totalitarism har gjorts och avgränsningar mot andra ämnen för att kunna konkretisera undersökningsfältet. Uppsatsen har kunnat blottlägga att läroböckerna behandlar tre totalitära ideologier, socialism (Kommunism), fascism och nationalsocialism.

Denna uppsats behandlar konstruktionen av Vänsterideologi i den svenska partipolitiken under 2001-2013. Uppsatsen förhåller även sitt material och sina fynd till teoretiseringar om Ideologiernas Död och Vänsterns Pånyttfödelse. Det är främst Socialdemokraterna (S) Vänsterpartiet (V) och Kommunistiska Partiet (KP) som undersöks i denna studie. Detta görs med idé- och diskursanalys på partiprogram, valmanifest och TV-sända debatter. Konstruktionen av Vänsterideologi ställs sedan i förhållande till teorin om Ideologiernas Död kontra teorin om Vänsterns Pånyttfödelse..

Syftet med det här arbetet var att ta reda på vad jag som lärare kan lyfta fram i exempeltexten The Old Man and the Sea för att främja elevers förmåga att tolka innehållet i en text. Detta har jag framfört i en analys av romanen med hjälp av Peter J. Rabinowitz teori om konventionella regler i hans bok Before Reading (1997) genom att tydliggöra hur romanen kan förstås med hjälp av de konventioner som Hemingway såväl som hans läsare har att förhålla sig till. Vad jag visat är hur dessa konventioner som jag framlagt i analysen, till exempel avvikande detaljer i texten, förhåller sig till ett mera litterärt kompetent sätt att tolka genom att koppla dem till Örjan Torells (2002) teoretiska modell för litterär kompetens..

The purpose of this essay is to analyze the ideological development of the former communist parties and the contemporary left-wing socialist parties of the Nordic countries. It is aimed at the two decades that have passed since the collaps of the Berlin wall and the parties at hand are; the Norwegian Sosialistisk Venstre, the Danish Socialistisk Folkeparti, the Swedish Vänsterpartiet and the Finnish Vasemmistoliitto. Since the 1960´s these parties have undergone major ideological changes with reference to a widening of their political agenda to an inclusion of democratic ideals as well as the new ideologies of feminism and ecologism. Thus reforming them into modern left-wing socialist parties at different times. The main hypothesis is formulated from the idea that there must be a connection between the startingpoint of reformation and the degree of modernism/traditionalism they show today.

This essay is about the Swedish working woman in the early 1930s. The empirical data consists mainly of Arbetarkvinnornas Tidning (AKT), a Swedish Communist magazine which was launched in December 1929. A qualitative discourse method has been used. Texts, articles, letters to the editor and reports about social conditions in Sweden and Soviet during the years 1929-1932 has been examined. Soviet women models and ideal types are compared with the image of the Swedish working woman.

Syftet med denna uppsats är att påvisa de likheter som finns mellan det kommunistiska KPML(r)/RKU och det nazistiska NSF i deras kritik mot den representativa demokratin. Uppsatsen bygger på en komparativ ideologianalys. materialet består av artiklar, rapporter och partiprogram som publicerats på Internet. I teoriavsnittet stödjer jag mig på Dahls och Lipsets problematiseringar av fenomenet demokrati- extremism och relationen mellan olika typer av extremism. Undersökningen visar att de nutida "vänster"- och "högerextremisterna" har mer gemensamt än vad som kan anas.

Studiens fokus är sovjetKommunismen och elevers kunskaper i detta ämnesområde i förhållande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsområdets betydelse, samhällets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapsläge. Detta kunskapsläge har testats genom ett diagnostiskt test på en gymnasieskola i Skåne under våren 2006, vilken valts ut som ett least likely case på grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade på en låg kunskapsnivå om sovjetKommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmänhet hos eleverna, i förhållande till kursmålen och betygskriteriet för betyget Godkänd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier..

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda på hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhåller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt några utvalda läromedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig på olika typer av historiebruk och har applicerats på den empiriska delen där materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det också tillför en annan dimension av de behandlade områdena..

This thesis deals with the cultural efforts of the Swedish labour movement during the periodof 1917-1939. It aims to examine the similarities and differences between social democratsand communists in their approach towards culture.My theoretical guidelines are the dialectic and materialistic view on history as set forth byKarl Marx and Friedrich Engels.I have examined some important individuals in the cultural debate within the Swedish labourmovement, such as Ture Nerman and Arthur Engberg, and I also briefly outline the debate inthe Soviet Union from the classics of Lenin and Stalin.I have found that the social democrats were mainly concerned with a democratic distributionof the existing bourgeois culture rather than working for the creation of a new proletarianculture; the communists on the other hand made considerable efforts to benefit the workers'own culture based on class struggle, but failed to threaten the social democratic ideologicalhegemony among the Swedish working class..

Syftet med det här arbetet är att beskriva och analysera svenska bankers etablering i Kina med fokus på regelverk, nätverksbildning och bankernas verksamhet. Vidare skall ett par tänkbara framtidsscenarier utforskas. Vi har använt hos av en kvalitativ metod där vi har koncentrerat oss på ett fåtal djupintervjuer för att sedan komplettera med telefonintervjuer och e-postenkäter. Fyra svenska banker har legat till grund för vår deskriptiva studie. Kinas öppnande mot omvärlden har inneburit att utländska företag givits möjligheter att etablera sig inom landet.

This essay is about the Workers Communist Party. My method for the analyzing part in this essay is qualitative methods such as text and idea analysis. I have chosen the words of Claudin to describe which ideological standpoints Workers Communist Party have. First I write about the background to why Workers Communist Party was formed in 1977. The background is the big split of extreme left wingers from the left party, which formed several organisations such as The Communist Marxist-Leninist Revolutionary Party and The Communist Organization for Marxist-Leninists.

Syftet med uppsatsen är dels att försöka se vilka frågor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fått av regeringen se hur olika historielärare ser på informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig på att genom användandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska världen och skolans värld, mellan forskare på våra universitet och historielärare ute på våra skolor och det utifrån den debatt som uppstått kring Forum för levande historias senaste uppdrag ? att belysa och informera om brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, är att utifrån mitt undersöknings-material kan det påvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska världen och grund- och gymnasieskolan. På frågan om man kan härleda de olika inblandades agerande utifrån olika historiebruk, så tror jag också att jag har fått fram att så är fallet..

Den här uppsatsen är en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att krig bröt ut i dessa två regioner.När den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och när Kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gå mot sitt sönderfall. Därmed började nationalistiska stämningar och etnisk separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var två länder som förklarade sig som självständiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terräng där. I både Kroatien och Bosnien ledde självständighetssträvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som autonom inom dessa länder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien.