Sociala medier. Vi delar med oss av vad vi tycker och känner. Vi delar bilder på vår familj och det senaste bullbaket till våra 600 ?närmaste vänner?. Vi kommenterar och gillar andras inlägg.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur matematikläxor utformas och används i undervisningen för att bidra till en ökad måluppfyllelse gentemot läroplanens kunskapskrav för elever generellt och mer specifikt för elever i matematiksvårigheter. För att belysa detta har fyra centrala forskningsfrågor formulerats som berör hur matematikläxor utformas, hur de används och hur de bidrar till en ökad måluppfyllelse gentemot läroplanens kunskapskrav. Även förekomsten av en gemensam policy vad det gäller matematikläxor på skolorna finns med som en forskningsfråga.Teori: Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs inlärningsteori där kommunikation, delaktighet och samspel är grundläggande faktorer för barns lärande. Begreppen utgör grunden för att eleven ska ha möjlighet att uppleva att de pedagogiska och didaktiska insatser som görs i skolans praktik är stödjande för deras lärande.Metod: Insamlingen av data genomfördes med hjälp av en enkät som till största delen bestod av strukturerade flervalsfrågor. Personliga intervjuer med fyra elever, samtliga i matematiksvårigheter, genomfördes som ett komplement för att få en inblick i hur elever ser på matematikläxor.

Det framkommer i bakgrunden att årligen drabbas cirka 30 000 människor av stroke och en tredjedel av dessa får afasi. Kommunikativt samspel är basen för ömsesidig förståelse inom vården och det är detta samspel afasidrabbade har svårt att få ta del av. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med afasi upplever sin situation i vården. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie och baserades på skönlitterära böcker författade av personer som har överlevt stroke och drabbats av afasi. Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

Vad händer mellan människor som skapar musik tillsammans? I den här studien har jag försökt ta reda på hur musiker och kompositör påverkar varandra kommunikativt sett i duetter. jag har tittat på olika slags kommunikationsformer och funderat över roller som skapas. Jag har funnit att många saker har betydelse för kommunikationens framgång, exempelvis hur noterna är utformade, om musikerna känt varandra sedan tidigare, om musikerna lägger mest tid på att prata med varandra om eventuella problem eller att försöka lösa dem genom att spela. Det händer också saker som är svåra att ta på och förklara.

Studien belyser det regionala arbetet med miljökvalitetsmålen inom Östergötlands län. Syftet för studien har varit att identifiera och analysera hinder inom ramen för utarbetandet av miljömålen i Östergötlands län, med särskilt fokus på konflikter och de främsta orsakerna bakom dessa. För att avgränsa studien har främst arbetet inom jordbrukssektorn granskats. Studien är kvalitativ och grundad på kvalitativa intervjuer av personer involverade i miljömålsarbetet i Östergötland. Studien tyder på att det uppstått konflikter i samband med prioriteringsarbetet och att det inom jordbrukssektorsgruppen i Östergötland förekommit interna målkonflikter, kanske främst grundade i ideologiska synsätt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera.Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

I denna uppsats undersöks hur två läroböcker i tyska för högstadiet skolår 7-9 utformat ett grammatiskt moment ? verbböjningen. Analysen baseras på språkdidaktiska teorier. I analysen undersöks om upplägget i böckerna är didaktiskt motiverat och vilka didaktiska teorier som ligger bakom upplägget. Vidare undersöks om arbetsuppgifterna är inbäddade i ett kommunikativt sammanhang eller om de är isolerade samt vilken grad av styrning arbetsuppgifterna har.

Facebook har blivit ett av de mest populära redskapen för socialt nätverkande och kommunikation. År 2010 hade Facebook över 500 miljoner anhängare. Syftet med studien var att undersöka användandet av Facebook i privatlivet men även i relation till arbetslivet. En kvalitativ studie genomfördes via tillgänglighetsurval, det var naturligt i denna studie att finna respondenterna via Facebook. Intervjuerna var halvstrukturerade.

En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus på Svenska kyrkan. Motiven studeras från tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lära och reflektion, samt 3) De föräldrar som valt att låta döpa sina barn. En stor spänning blir synlig i skillnaden mellan dopföräldrarnas syn på dopet och de övriga två aktörernas dopsyn. Men även mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lära finns avgörande skillnader, framförallt vad gäller synen på människan och på dopets eventuella nödvändighet. Två möjliga vägar framåt diskuteras; dels vad det skulle innebära att tydligare lyfta fram berättelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjänsten kan ses som ett kommunikativt växelspel..

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av Stockholms stads renoveringsprojekt Järvalyftet som fallstudie söka skapa förståelse för hur nyckelaktörer vid renoveringar av bostadsområden ser på och använder sig av brukarmedverkan. För att nå denna förståelse ämnar jag att besvara följande frågeställningar: Hur uppnås ett aktivt deltagande hos de boende? På vilka teorier eller erfarenheter grundar sig projektörernas syn på brukarmedverkan? Vilka effekter förväntar sig de ansvariga att ett deltagande från de boende ger? Mitt empiriska material utgörs av en fallstudie av renoveringsprojektet Järvalyftet inom Stockholms kommun. För att granska detta har intervjuer med aktörer med inflytande över processen gjorts och exempel från tidigare brukarinflytandeprojekt använts. För att analysera materialet använder jag mig av Ju?rgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och Abdul Khakees utvärderingsmodell av kommunikativa processer.

Vårt mål med uppsatsen är undersöka möjligheten att kommunicera med den allt större och viktigare målgruppen 60+ samtidigt som man behåller och tillfredställer yngre målgrupper. Vi valde att använda oss av två olika kvalitativa metoder. Den ena var, att genom semistrukturerade intervjuer med två personer i kommunikativt ledande befattningar på reklambyråer få reda på deras uppfattningar angående kommunikation mot målgrupperna 60+. Den andra var en undersökning med två olika fokusgrupper, uppdelade i ålderssegmenten, 20-35år och 36-50år. Detta för att undersöka hur byråernas reklamstrategier möter konsumenters preferenser och hur de uppfattar kommunikationen gentemot äldre.

Författarens bakgrund som webbproducent och numera yrkeslärare inom textil och design, låg till grund för ämnesvalet av denna rapport som beskriver dels hur ett webbaserat, pedagogiskt, självinstruerande läromedel kan vara konstruerat för att främja inlärning, dels hur ett kommunikativt och effektivt gränssnitt kan vara utformat. Hur tillämpning av dessa principer påverkar struktur och sidlayout beskrivs och redovisas grafiskt. Kunskapen om konstruktionsprinciper och gränssnitt bygger på litteraturstudier. Läromedlet som är en tänkt följd av rapporten avser Kaledo, ett ritprogram som ingår i textilutbildningar på gymnasium och högskola. Rapporten omfattar därför också en enkätstudie bland alla utbildare i Sverige som besvarat frågor om innehåll, presentationsform och behov.

Målet med detta examensarbete är att utreda de möjligheter som erbjudsvid introduktion av närvarodetektion och ett kommunikativt nätverkför vanliga vägguttag. Detta har undersökts med införandet av etttrådlöst nätverk med Smartphone styrning.En förundersökning har genomförts undersökandes de eventuellabesparingar som kan göras genom att reducera standby-förluster ihushåll. Undersökningen ledde till slutsatsen att standby-energi står fören onödigt hög del av den totala energiförbrukningen i modernahushåll.En prototyp med syftet att utvärdera genomförbarheten och nyttan avnärvarodetekterande, styrbara och nätverkade strömuttag har designatsoch konstruerats. För kontroll av nätverket har även en mjukvaruprototypför Smartphones tagits fram i programspråket Symbian C++. Informationsnätverketär baserat på Bluetooth-teknologi.Funktionaliteten hos den färdiga prototypen visar att det förslagnakonceptet som sådant är fullt genomförbart men att blåtandsteknikenhar vissa begränsningar som måste arbetas runt för att få tillfredställandeprestanda inom nätverket..

Vi vågar påstå utifrån vår undersökning att ett språkande arbetssätt har betydelse för ett lustfyllt lärande. Språkande är ett begrepp som skolverket tar upp i sin rapport Läs och skriv processen som ett led i undervisningen (2000). Språkande är ett kommunikativt verktyg, men även ett tankeredskap som ett led till att utveckla ny kunskap. Syftet med uppsatsen var att ta reda på innebörden utifrån citatet ?det är i språkandet kunskapen blir till? (Dysthe,1996) samt om språkandet, enligt eleverna, är ett lustfyllt arbetssätt.