Denna rapport analyserar testhanteringsverktyg åt Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Ett testhanteringsverktyg är ett samlingsnamn på ett verktyg som testar och dokumenterar resultatet på diverse mjukvarutester. I rapporten analyseras tre gratisverktyg, deras funktioner och hur man går tillväga för att använda dem. De tre verktyg som används och betygsätts är Testia Tarantula, TestLink och Testopia. TestLink är det verktyg som får flest poäng, men det är inte det verktyg som slutligen rekommenderas.

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

Detta är en jämförande studie av textförfattarverktyg och dess påverkan på min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen påverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag får mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomförde detta genom att skriva sex låtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens påverkan på texternas skapandeprocess.Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan använda som hjälpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte är optimala i alla avseenden och att jag gärna väljer verktyg beroende på vilken typ av låt jag ämnar skriva. Jag har även funnit en kedja av verktyg och moment som jag känner mig bekväm i och som hjälper mig prestera bättre än när jag skriver texter utan verktyg. .

Detta är en jämförande studie av textförfattarverktyg och dess påverkan på min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen påverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag får mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomförde detta genom att skriva sex låtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens påverkan på texternas skapandeprocess.Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan använda som hjälpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte är optimala i alla avseenden och att jag gärna väljer verktyg beroende på vilken typ av låt jag ämnar skriva. Jag har även funnit en kedja av verktyg och moment som jag känner mig bekväm i och som hjälper mig prestera bättre än när jag skriver texter utan verktyg. .

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att undersöka miljöns betydelse för barn i språkliga svårigheter isärskolan utifrån ett delaktighetsperspektiv. Studien består dels av en kunskapsöversikt ivilken jag utifrån litteratur redogör för olika begrepp knutna till området, dels av enintervjuundersökning. Studien besvarar min första frågeställning: vilken betydelse har miljönför barn i språkliga svårigheter? Min slutsats är att den kommunikativa miljön är avgörandeför barns utvecklig och lärande. När det gäller barn i språkliga svårigheter, är det viktigt attvalda alternativa kommunikationssätt finns med i barnets vardag i all kommunikation, och attför barnet viktiga vuxna behärskar det alternativa kommunikationssättet.För att uppnå mitt syfte var min andra frågeställning: hur hanterar och uppmärksammar lärarei särskolan barn i språkliga svårigheter? För att få svar på min frågeställning har jag valt attintervjua sex lärare i två kommuner i Mellansverige.Resultatet av studien visar att hur pedagoger betraktar utvecklingsstörning i förhållande tillkommunikation/delaktighet, har betydelse för hur man utformar verksamheten.Sammanfattningsvis visar studien att det finns behov av utvecklingsarbete omkring denkommunikativa miljön för barn med utvecklingsstörning eftersom det är i den kommunikativaförmågan som utvecklingsstörningens konsekvenser avgörs..

Syftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogernas syn på surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vi vill veta hur pedagogerna arbetar med surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vidare vill vi ta reda på vilka didaktiska för- och nackdelar pedagogerna ser med surfplattan som pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: Hur arbetar pedagoger med surfplattan som pedagogiskt verktyg? Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med surfplattan som pedagogiskt verktyg? Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med sju pedagoger från olika skolor inom samma kommun. Resultatet för vår undersökning visar att pedagogens förhållningsätt till surfplattan som undervisningsverktyg påverkar elevens lust att lära. Surfplattan fungerar som ett medierande verktyg i elevernas kunskapsutveckling och pedagogens roll är att stötta och vägleda.

Syfte: Syftet är att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i två särskilda undervisningsgrupper använder sig av för att underlätta för samspel och lärande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att människans lärande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation är en förutsättning för lärande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi använder oss av i interaktionen. Det salutogena förhållningssättet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen på människan är att se till det friska och positiva, och stödja det som är bra och fungerande. Skolsvårigheter tolkas och beskrivs på olika sätt beroende på vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgår från.

Målet med denna uppsats i landsbygdsutveckling är att undersöka hur landsbygdsbor upplevt den serviceförändring som ägt rum under deras livstid, hur det påverkat servicens tillgänglighet och hur de förhåller sig till servicen. Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med sju personer ifrån Ramsberg, i Bergslagen och som huvudsakligen analyseras utifrån Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Studien visar att upplevelsen av förändringarna är kopplad till om förändringarna upplevs ske utifrån ett kommunikativt handlande eller kommer som en tvingande kraft utifrån abstrakta idéer. Den visar även att upplevelsen av servicen påverkas av vilka möjligheter till social interaktion den medför där det kommunikativa handlandet kan ske..

Syfte: Syftet med undersökningen är att utforska de pedagogiska möjligheter som använd-ningen av iPad som pedagogiskt verktyg i förskolan öppnar för barn i behov av särskilt stöd för att utveckla kommunikation, samspel och delaktighet.Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med aktivitetsdiamanten som teori. Metod: Studien är utifrån en hermeneutisk ansats med en kvalitativ karaktär. Empirin har samlats in genom observationer och samtal/intervjuer. Resultat: För att de sex barn i behov av särskilt stöd som deltog i studien skulle uppnå delak-tighet med hjälp av en iPad visade resultatet på att pedagogerna behövde vara närvarande under iPadaktiviteten. När iPaden användes av fler än ett barn fungerade iPaden som en bro för att bygga kommunikation och på så vis samspel.

SyfteSyftet var att studera hur meningsutrymme utvecklades och kommunicerades i förhandlingssituationer mellan barnen i en förskoleklass. För att belysa det ställdes frågor om vilka kommunikativa strategier och genrer som kom till uttryck när barnen skapade sig och tilldelades meningsutrymme i interaktion med sina kamrater. Andra frågor som ställdes var vilka kommunikativa strategier och genrer som tog överhanden samt varför dessa dominerade över andra.MetodEn förskoleklass observerades med hjälp av videofilmning i situationer då barnen i första hand organiserade sin verksamhet själva. Förhandlingssituationer som för en utomstående vuxen gick att följa valdes ut i aktiviteter där barnen uttryckte sig verbalt. Urvalet gjordes även med tanke på att exemplen skulle ge så mångfasetterade perspektiv som möjligt på hur kommunikativa strategier och genrer uttrycktes.TeoriUppsatsens teoretiska perspektiv inspirerades av ett sociokulturellt perspektiv.

Uppsatsen syftar till att skapa ett verktyg för att i framtiden enklare kommunicera och beskriva stadens rum. Målet med denna uppsats är att hitta ett internationellt applicerbart verktyg, för att analysera stadsrummets kvaliteter oavsett kontext, språkliga samt kulturella skillnader. Uppsatsen undersöker begreppet space qualities, som på svenska kan översättas till plastkvaliteter, samt existerande metoder för att analysera landskapsarkitektur med fokus vid stadens offentliga rum. Uppsatsens första delar består av en utredande text där författaren bland annat diskuterar globaliseringens koppling till landskapsarkitektur, vad goda stadsrum kan vara, olika analysverktyg, kända så väl som innovativa inom landskapsarkitekturen. Med hjälp av en litteraturstudie, samt tidigare modeller, har ett space qualities-verktyg tagits fram. Mallen, eller verktyget, består av de sju olika dimensionerna Säkerhet, Aktiviteter, Komfort, Upplevelsevärde Gemenskap, Tillgänglighet samt Unika karaktärer & Skötsel. Uppsatsen presenterar det slutliga resultatet från en pilotstudie, då verktyget applicerats på fyra stadsrum i Toulouse. Av resultatet kunde författaren konstatera att verktyget som skapades för att vara applicerbart oavsett kontext, språkliga samt kulturella skillnader gav intressanta, kommunikativa och jämförbara resultat.

Att studera på vuxenutbildningen kan innebära att du som studerande inte har möjlighet närvara fysiskt för vägledning på skolan. Orsaken kan exempelvis vara att du som studerande inte bor nära skolan, du arbetar eller har någon diagnos (exempelvis social fobi).  Syftet i studien är att undersöka vilken typ av kommunikativa medel som erbjuds sådana studerande. Examensarbetet är en kvantitativ studie, där 26 enkäter skickades via e-post till studie- och yrkesvägledarna hos utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Resultatet visar att 18 utbildningsanordnare av 22 erbjuder vägledning för dessa studerande, samt att det finns variation i de kommunikativa medel som används för vägledning.

Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån. Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn.

Syfte/ Syftet med denna studie är att undersöka hur artister använder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberättande yttrar sig och vilka berättartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frågeställning har utgjort grunden för studien; Hur använder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande?Metod Studien bygger på textanalys i form av en fallstudie. Med en begränsning av två olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial såsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentärer och presentationstext.

Begreppet kommunikativa upplevelser kommer i denna uppsats att användas i sammanhanget om hur Volvo använder sig av dem i sin varumärkeskommunikation samt vad som kommuniceras. Det kommer även att appliceras på kundperspektivet då det beskriver hur individer uppfattar företags utsända kommunikation.Uppsatsens syfte är att analysera innehållet, budskapet och utformningen av Volvos marknadskommunikation i Nordamerika för att diskutera hur begreppet kommunikativa sinnesupplevelser framställer vad varumärket står för. Samtidigt ska jag undersöka hur individer som exponerats av Volvos markandskommunikation uppfattar den och hur de ser på Volvo som varumärke.I mitt forskningsarbete har jag använt mig av tre kvalitativa metoder för att samla in data: Intervju med John Maloney Vice president för Volvos marknadskommunikation Nordamerika, deltagande observation hos en Volvoåterförsäljare i Minneapolis, fokusgrupp diskuterande reklamfilmer från Volvo.Då det inte finns någon teori genererad för mitt nyfunna begrepp har jag valt att bygga en teoretisk ram på närliggande begrepp. I basen har jag valt att visa teorier gällande marknadskommunikation och traditionell marknadsföring. Jag har sedan valt att utveckla med flera nytänkande perspektiv i marknadsföringen där påverkan genom upplevelser, sinnen och servicelandskapet diskuteras Mitt syfte med uppsatsen är att analysera kommunikativa sinnesupplevelsers roll i Volvos varumärkesbyggande därför anser jag det relevant att diskutera teorier gällande varumärken och hur våra sinnen kan påverka upplevelsen av varumärken.Volvo kodar meddelande i symboler som sedan sänds i exempelvis TV-reklam, kunden avkodar dem och upplever kommunikativa sinnesupplevelser som skapar känslor vilka ger en uppfattning av varumärket och organisationen.