Syftet med studien är att undersöka några gymnasiesärskolelärares syn på motivation och förankring i styrdokumenten i ämnet matematik. Min utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus är att hitta skillnader i lärarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt åtta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer på hur lärarna ser på motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet är inre förutsättningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsättningar för motivation.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:12.

Genom att nya system testas i allt högre tempo kan det lämpliga testverktyget underlätta testarbetet. Styrkan med testverktyg är att den håller behövd funktionalitet på en plats. Flera verktyg stödjer automatisering av manuella tester..

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera pedagogers samtal om skönlitteratur i gymnasiesärskolans individuella program. Studien avser även att undersöka vilka diskurser som framträder då samtalen om skönlitteratur analyseras. Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Säljö (2005) menar att lärande är en aspekt av all mänsklig verksamhet och betonar språkets och de kommunikativa processernas betydelse i det sociokulturella perspektivet. Individens möjligheter att tillåtas göra kommunikativa erfarenheter diskuteras av Säljö och var inledningsvis en inspirationskälla för studien.Metod: Studien, som är en diskursanalys, har en kvalitativ inriktning.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna på förskolan resonerar kring begreppet mångfald samt hur de beskriver att de arbetar med detta i sin verksamhet. Vi valde att göra en kvalitativ studie baserat på åtta intervjuer på två separata förskolor. Resultatet visade att mångfald var ett komplext begrepp som pedagogerna tolkade på olika sätt,  men inte diskuterades inom arbetslaget. Pedagogerna arbetade med mångfald i den dagliga verksamheten där de flesta lyfte barnens likheter och olikheter. Resultatet visade att mångfaldsarbetet utfördes på en daglig basis och att det sällan förekom någon fördjupad aktivitet kring mångfald.

Syftet med denna uppsats är att svara på frågan hur läsare och media reagerade på bloggen Black Ascot i egenskap av en litterär bluff, även kallad en litterär fabrikation. Målet är även att komma fram till hur mottagare av textbaserad kommunikation reagerar på att bli lurade. För att uppnå syftet undersöks läsarnas och medias reception av Black Ascot. Uppsatsen diskuterar även om det finns förklaringar till receptionen i bloggens litterära utformning. I analyserna framkommer det att diskussioner gällande framförallt autenticitet och moral uppstod såväl i media som bland läsarkommentarerna. Trots att negativa reaktioner förekommer i båda undersökningsgrupperna tyder resultatet på att en majoritet av bloggläsarna uppskattade bloggen även som en litterär fabrikation.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jämföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nå föreskrivna mål i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen på gymnasienivå ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och några språkundervisningsmetoder. Faktorer som påverkar grammatikundervisningen beskrivs också. Själva undersökningen bestod av en genomgång av de nationella styrdokumenten gällande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielärare. Resultatet visar att grammatikens roll inte är tydlig och preciseras inte i styrdokumenten.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion är ute i verksamheterna samt om samtalet används i syfte att uppnå ett mål. Uppsatsen är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma på två grundskolor i mellersta Skåne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder på att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lärande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmärks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

I denna uppsats har länsstyrelsens tillämpning av riksintresse för kulturmiljövård studerats utifrån ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgångspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvändning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillämpats utifrån de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen påverkar processerna. Dessutom har frågan hur länsstyrelsen ser på sin handläggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgångspunkt för uppsatsen.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som våra observerade lärare använder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av våra lärare för insamling av data till den här undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan påverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten är, språkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frågor samt tidsaspekten, det vill säga hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever.

Detta examensarbete har förlagt sig på Saab Aeronautics i Tannerfors, Linköping. Saab Aeronautics utvecklar och bygger Jas Gripen. Saab Aeronautics i Linköping utvecklar simulatorer som används för att testa olika versioner av mjukvara som används i JAS Gripen plan. Dessa simulatorer används inte bara av utvecklare i testsyften utan även av piloter som övar inför uppdrag och för att ge feedback till utvecklarna om mjukvarorna. Vi utförde examensarbetet på simulatorcentralen på området.

Internet som undervisningsmetod medför både för- och nackdelar. Eleverna får arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lär sig att behärska ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet än vad lärarna har vilket leder till att eleverna lär läraren. Vid användande av internet som undervisningsmetod krävs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, vilket inte alltid sker då eleven lär läraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares användning av och attityder om internet som metod i sin undervisning.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillräckligt med finansiella medel jämfört det antal svenska filmer som produceras varje år. När finansieringen är otillräcklig kan det vara av största vikt att förstå och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping är ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lägre kostnad än marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i så fall vilka som använder verktyget och varför.