Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen..

SammanfattningTitel: Event ? ett relationsskapande verktygNyckelord: eventmarknadsföring, relationer, kommunikationFrågeställning: Hur fungerar event som ett relationsskapande verktyg?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur event påverkar, förstärker och utvecklar relationen mellan företag (uppdragsgivare) och konsument (besökare).Metod: Det är en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Sex öppna individuella intervjuer har genomförts, detta för att ämnet skall vara helt uttömt.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen inleds med en bakgrund till ämnet eventmarknadsföring. Vidare följs detta upp av teorier angående relationer och kommunikation.Empirisk studie: Data är insamlad via öppna individuella intervjuer som har skett via telefon eller ett personligt möte med tre eventbyråer och tre företag som använder event i sin marknadsföring.Slutsats: Event fungerar som ett relationsskapande verktyg i den mån att det påverkar, förstärker och utvecklar relationer. Detta görs med hjälp av inslag, så som sinnen, som ej nyttjas lika frekvent i vanliga marknadsföringskanaler.

Studiens syfte är att fördjupa och vidga förståelsen för lärarens upplevelse av alternativa verktyg. Få syn på deras didaktiska strategier kring användning av alternativa verktyg och hur det påverkar elevers läs- och skrivundervisning, när det gäller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och är till viss del är inspirerade av fenomenologin. Lärarens upplevelse står i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs först centrala begrepp för undersökningen. Därefter behandlas barnlitteraturens plats i Lpfö 98. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv samt utifrån nationell och internationell forskning gällande ämnesområdet. I den teoretiska ramen behandlas Robert E. Probst teori kring litteraturarbete i ett socialt sammanhang.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar och erfarenheter av barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i förskolan.METOD:Utgångspunkt för undersökningen är kvalitativ metod och undersökningsverktyget är self report.

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärplattan används på olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lärplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lärplattan såg ut samt vad pedagogerna tror kommer hända med lärplattan i förskolan i framtiden. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma på fyra olika förskolor.

Detta arbete är en undersökning kring begreppet muntligt berättande där jag har utgått från min frågeställning som är: Hur kan jag använda mig av det muntliga berättandet som ett pedagogiskt verktyg? Forskning kring begreppet muntligt berättande som ett pedagogiskt verktyg har jag gjort genom olika litteratur, Internetsidor samt genom tre kvalitativa intervjuer med respondenter som bor i en svart kåkstad i Sydafrika.Det resultat som jag har kommit fram till är att det muntliga berättandet är ett bra verktyg att använda sig av i undervisningen. Genom det muntiga berättandet kan man skapa en mer meningsfull skolgång för elever där vardagliga händelser och fakta blandas för att skapa ett sammanhängande budskap..

Inom Business Intelligence har begreppet Self-Service Business Intelligence (Self-Service BI) vuxit fram. Self-Service BI omfattar verktyg vilka möjliggör för slutanvändare att göra analyser och skapa rapporter utan teknisk support. Ett av dessa verktyg är Microsoft PowerPivot.På Transportstyrelsens Järnvägsavdelning finns behov av ett Self-Service BI-verktyg. Vi fick i uppdrag av Sogeti att undersöka om PowerPivot var ett lämpligt verktyg för Transportstyrelsen. Målet med uppsatsen har varit att testa vilka tekniska möjligheter och begränsningar PowerPivot har samt huruvida PowerPivot är användbart för Transportstyrelsen.För att få en djupare förståelse för Self-Service BI har vi kartlagt vilka möjligheter och begränsningar med Self-Service BI-verktyg som finns beskrivna i litteraturen.

CASE är en förkortning för Computer Aided Software Engineering. Syftet med CASE-verktyg är att öka produktiviteten för dem som utvecklar mjukvarusystem genom att datorisera processer i deras arbete.Det finns dock problem med CASE-verktyg. Tidigare forskning pekar på att dessa ofta är komplexa i sitt utförande, att de lätt ifrågasätts om de visar sig ha buggar och att inlärnings-tröskeln är ofta hög till följd av den höga komplexiteten. Man frågar sig också hur komponenter ska vara utformade i verktygen för att fler ska använda dem. Vidare saknas nyare undersökningar med fokusering på användbarhet för CASE-verktyg och framförallt där man utgår från användaren.Vad gäller CASE-verktyg har det skett en del begreppsbyten inom området.

Sammanfattning Bakgrund. Stamning är en talstörning som vanligtvis karaktäriseras av repetitioner, förlängningar och blockeringar. Dessa symtom kan ge negativa psykosociala följder hos den stammande, såsom undvikanden av kommunikativa vardagssituationer (KVS). Inom forskning råder det brist på studier om hur ungdomar som stammar upplever KVS i en svensk kontext, varför det är betydelsefullt att genomföra en studie i området.Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar som stammar upplever olika KVS.

Det här är ett högskoleingenjörs-examensarbete som har utförts på Enea/Xdin. Arbetet kan ses som en förstudie och syftar till att beskriva hur olika utvecklingsverktyg kan integreras med varandra. Eftersom verktygsintegration förenklar användandet av verktygskedjor är detta ett aktuellt och intressant ämne för dagens utvecklare. Examensarbetet är på 15hp och pågick under 10 veckor.Arbetet är en del av forskningsprojektet ARTEMIS/iFEST vilket syftar till att effektivisera produktutveckling genom att skapa en standardiserad verktygskedja, vilket sparar både tid och pengar.Målet för detta projekt är visa upp en fungerande kedja av verktyg. Som ett konkret exempel används Eneas befintliga testverktyg Farkle samt ett godtyckligt verktyg.

In the present study, the institutional discourse in health care was examined, focusing onspeech therapists and occupational therapists in interaction with a common patient withaphasia. The purpose of the present study was to identify common communication strategiesused in the professional conversation between a speech therapist and a patient and between anoccupational therapist and the same patient. Specific research questions were: Whatcommunicative strategies are used in interaction between a speech therapist and a patient withaphasia and between the occupational therapist and the same patient? Are theredifferences/similarities between how speech therapists and occupational therapists interactwith patients with aphasia?Six people in total, two patients in interaction with a speech therapist and an occupationaltherapist respectively, were recorded during treatment sessions of each profession. Generaland specific aspects of the institutional interaction were then analysed according to principlesof conversation analysis.Similarities in the use of closed questions as a strategy to increase the effectiveness ininteraction could be seen between the two different professions studied.

Biblioteken runt om i världen har under de senaste åren arbetat hårt för att hänga med i den mobila kommunikativa utvecklingen. Ett sätt har varit att implementera QR-koder i sin verksamhet men resultaten har varit av varierande slag. Denna studies syfte var att titta på fem olika QR-kodsprojekt inom biblioteksvärlden och undersöka vad som utgör grunden för ett framgångsrikt QR-kodsprojekt.Utifrån detta syfte formulerades fyra frågeställningar:Under vilka förutsättningar kan QR-koden vara användbar för biblioteksverksamhet? Vilka särskilda fördelar/möjligheter kan QR-koden skapa som verktyg för biblioteken? Vilka risker/nackdelar kan QR-koden föra med sig som verktyg för biblioteken? Varför väljer biblioteken att använda sig av QR-koder i sin verksamhet?Metoden för denna studien var av kvalitativ karaktär där QR-koden var fokus för en fallstudie. Datainsamlingen skedde genom fem semistrukturerade intervjuer.Genom att besvara de fyra frågeställningarna har studien visat att för att lyckas med en QR-kodssatsning inom biblioteksverksamhet bör man:? Göra en grundlig förstudie, där fokus bör ligga på användaren och deras behov.? Man bör också använda QR-koderna på ett tilltalande vis, som fångar användarens intresse, både när det gäller projektets fysiska utformning samt innehåll.? Tänka på QR-kodens placering.

Syftet med det här arbetet är att undersöka om lärare på gymnasiet använder och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen, samt hur de beskriver de digitala verktygen som stöd att utveckla de matematiska förmågorna. För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning på fyra kommunala gymnasieskolor i min hemkommun. Mina resultat visar att lärarna använder digitala redskap i arbete med matematik i ganska stor utsträckning men eleverna gör inte det. Lärarna anser att eleverna lär sig bättre och att digitala verktygen bidrar till att utveckla de matematiska förmågorna till ganska stor del men det finns fortfarande en del lärare som inte är lika positiva till det. Förutom att digitala verktygen ses som en tillgång för att kunna utveckla undervisningen kan de också skapa problem i form av teknikkrångel och distraktion för eleverna, enligt lärarna.

I detta arbete har jag försökt att besvara frågan om hur hypertext kan nyttjas för att förbättra hanteringen av anteckningar i UCASE-verktyg. Detta har inte minst varit motiverat av de goda erfarenheter andra forskare har haft av CASE-verktyg med hypertextfunktionalitet.För att kunna besvara frågan har jag först utarbetat ett ramverk med krav på hanteringen av anteckningar i CASE-verktyg utifrån bl. a. anteckningarnas och dokumentationens roll i systemutvecklingsprocessen.Detta ramverk har sedan använts för att utvärdera två UCASE-verktygs hantering av anteckningar. Utifrån denna utvärdering har sedan möjliga förbättringar föreslagits.Som ett resultat av detta har jag funnit att det sannolikt finns vissa brister i UCASE-verktygs hantering av anteckningar.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion.Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden.