Den här uppsatsen behandlar temaarbete i moderna språk (tyska, franska och spanska). Syftet är att undersöka hur lärare i dessa ämnen på högstadienivå uppfattar temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden är kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lärare. Uppsatsen bör förstås ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur människor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar. Uppsatsens viktigaste resultat är att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om temaarbete och att alla var positivt inställda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, temaarbete och tematisk undervisning aldrig nämns i Lgr 11, den nya läroplanen för grundskolan, ansåg alla att Lgr 11 kräver att man arbetar med teman.

Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra länder har visat på att allt färre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmän och stora ansträngningar görs internationellt för att förbättra situationen. Vi avsåg att ta reda på vad som görs åt detta på gymnasieskolor i Sverige (specifikt i ämnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. Enkäter skickades ut till elever och lärare på några gymnasieskolor i sydvästra Skåne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lärare. Vi fann att på de skolor där man ansåg att det var ett problem så visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning.

Naturkunskap A är ett kärnämne på gymnasiet och därför läser alla gymnasieelever ämnet. Vad tycker eleverna om ämnet och hur föredrar de att arbeta? Hur ser lärarna på ämnet och hur vill de arbeta? Genom en enkätundersökning, där vi gjort en enkät till lärare och en enkät till elever, undersöker vi hur Naturkunskap A ser ut på olika skolor, då det gäller undervisning och val av läromedel.Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om elevers olika sätt att lära. Vi vill även ta reda på i vilken utsträckning lärare använder andra läromedel än läroboken inom de olika ämnesområdena i Nk A. För att få reda på detta utgick vi från våra frågeställningar:? I vilken grad används andra läromedel än läroboken i Nk A?? Vilken attityd har elever till de olika ämnesområdena i Nk A?? Hur lär elever bäst, enligt elever, enligt lärare?? Diskuterar lärare målen i Nk A med eleverna?Vi bestämde oss för att åka till de skolor där enkäterna besvarades och därför ligger vår urvalsgrupp inom en tio mils radie från Jönköping.

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anställda under förutsättning att den kan förstås och är relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller på annat sätt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekräfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet är att undersöka om sättet att förmedla den information som kommer från ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, kan tänkas påverka förståelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vår studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, där faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget.

Studien handlar om hur läroplanens grundläggande värden om jämställdhet mellan kvinnor och män förankras i läromedel och undervisning i Svenska B på gymnasiet. Undersökningen består av två delar. I den första delen analyseras tre läromedel i Svenska B som tre gymnasielärare från Skellefteås tre gymnasieskolor använder sig av i undervisningen. Den andra delen består av intervjuer med tre lärare om hur de använder läromedlen ur ett jämställdhetsperspektiv i sin undervisning. I studien framgår tydligt att kvinnliga författare systematiskt marginaliseras i läromedlen.

Vi har under våra VFU-perioder upplevt att begåvade elever i matematik ofta får sitta och arbeta självständigt utan att få någon del av genomgångarna. Syftet med studien var att undersöka hur lärare upplever sin undervisning med elever som är begåvade inom matematik på grundskolans senare år samt begåvade elevers syn på matematikundervisningen de får. Vi har i studien använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade tre lärare och fyra elever från två olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna användas som underlag till vårt resultat, transkriberade vi varje intervju från respektive intervjuperson. Resultatet visade att lärarna upplever att de har ont om tid till sina begåvade elever och därför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling.

Många elever uppvisar bristande förståelse för likhetstecknets innebörd då de hanterar tecknet som ett operationstecken, istället för en symbol för likhet och balans. Denna studies syfte var att undersöka matematikundervisningens möjligheter att utveckla elevers förståelse för likhetstecknet i årskurs 1. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer av två lärare i årskurs 1 samt semistrukturerade intervjuer och kunskapstester av nio av deras elever. Resultatet visar att nästan hälften av eleverna förknippar likhetstecknet med en räkneoperation vilket antyder att deras uppfattning kan behöva utvecklas för att bli mer statisk. För att råda bot på detta föreslås en noggrann granskning av elevernas läromedel samt så kallad utvecklande undervisning (development teaching)..

Syftet med denna studie är att undersöka den tvåspråkiga undervisningens målsättning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvåspråkiga elevers uppfattning om deras egna tvåspråkiga utveckling och deras syn på den tvåspråkiga undervisningen i synnerhet när det gäller undervisningen av modersmålet. Metod: Med utgångspunkt från tidigare forskning kring modersmålets betydelse för både tvåspråkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen på empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever från grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmålets betydelse i förhållande till skolframgång. De har även stora erfarenheter av att arbeta med detta område.

BakgrundMånga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och läs- och skrivundervisning gör att skriftspråket utvecklas på ett lekfullt sätt. Även pedagogerna måste vara aktiva i barns lärande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. Många författare är eniga om att bildskapande är en viktig del i barns utveckling och lärande. Den här sortens skapande bör också kombineras med annan undervisning för att få ett djupare innehåll.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger använder sig av bildskapande som ett verktyg i sin läs- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i åldrarna 16-19 år (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotränare som var mellan 39-66 år gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades två semistrukturerade intervjuguider baserat på den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. Frågorna som ställdes var utifrån tre olika situationer; vardaglig träning, träningsläger respektive tävling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende på individerna och situationen.

Bakgrund: För patienter med långvarig sjukdom är kunskap om sjukdom och behandling av stor betydelse för att kunna hantera sitt dagliga liv. En väg till ökade kunskaper är via patientundervisning. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenhet av undervisning vid långvarig sjukdom. Metod: Studien bygger på tolv vetenskapliga artiklar som har analyserats med kvalitativ metod. Resultat: Patienter erfar att en relation med känsla av förståelse och respekt samt en relation som bygger på en öppen dialog har grundläggande betydelse för deras lärande.

Alla pedagoger har sin personliga ledarstil och utformar sin undervisning därefter. Syftet med denna undersökning är att vinna en ökad förståelse för hur pedagoger utformar sin undervisningen. För att nå vårt syfte har vi intervjuat pedagoger i både förskola och skola, där de, ur sin egen synvinkel, fått rangordna sin egen undervisningspedagogik efter Howard Gardners fem utgångspunkter. Dessa har vi sedan kopplat ihop med Gardners teori om de sju intelligenserna. Det resultat vi fick fram efter bearbetning, analys och tolkning var att majoriteten av både förskollärare och grundskollärare anser sig använda den berättande utgångspunkten allra mest.

Syftet med detta arbete är att få djupare kunskap om hur elever i behov av särskilt stöd, med inriktning på barn med koncentrationssvårigheter, agerar i en verkstadsmiljö där arbetet bedrivs tematiskt. Litteraturgenomgången presenterar tidigare forskning, litteratur och styrdokument som behandlar tematiskt arbete och barn i behov av särskilt stöd. Vi tar även upp det sociokulturella perspektivet då detta hjälpt oss att få en djupare insikt i vårt resultat. Metoden vi använt oss av är en kvalitativ undersökning. Vi har genomfört fyra observationer av elever i behov av särskilt stöd under olika verkstadspass, samt intervjuer med fyra pedagoger. Observationerna och intervjuerna har utförts på samma skola. I resultat- och analysdelen finns en beskrivning av skolans tema och exempel på verkstadspass.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur cirka 75 elever i årskurs åtta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en ämnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lärandeprocess inom ämnesområdet hållbar utveckling och hållbar livsstil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehåller insamlad data i form av en ämnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning där hela processen från början till slut har vägts in genom 12 studiemotiverade elevers berättelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgående gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gång. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lärandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med på ämnesområdets bana när de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde då att de fick mer tid till att fördjupa och befästa sina kunskaper.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras musikintresse.