Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur man i fritidshemsverksamhet arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn i behov av sÀrskilt stöd. För att bryta ner syftet sÄ formulerade jag forskningsfrÄgor. FrÄgorna Àr hur man arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn som vistas i fritidshem, hur fritidshemmet arbetar för att inkludera alla barn i verksamheten och hur arbetet kopplas till styrdokumenten. UtifrÄn detta valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra fritidspedagoger som Àr verksamma i en kommun i Norrbotten. I resultatet redogör jag inte för nÄgon absolut sanning utan bara fritidspedagogernas svar och mina tolkningar.

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lÀrare och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lÀrarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort vÀrde. LÀrarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lÀrandet och framhÄller dess mervÀrde för elevernas lÀrande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lÀrares kompetens, det matematiska sprÄket samt elevgruppen gör dock att lÀrarna inte alltid kan anvÀnda sig av kommunikation i undervisningen pÄ önskvÀrt sÀtt.

Denna studie har som syfte att se hur medarbetare pÄ ?golvet? i en stor organisation upplever att deras kompetens och talang tas tillvara pÄ. Avsikten Àr dessutom att jÀmföra hur denna hantering av kompetens och talang skiljer sig i tvÄ likadana verksamheter pÄ olika platser i Sverige. För att undersöka detta har enkÀter delats ut, dÀr medarbetare ombads skatta hur de anser att organisationen tar tillvara pÄ deras kompetens och talang. De ombads Àven skatta den egna kompetensen och talangen samt besvara en rad bakgrundsfrÄgor som senare lÄg till grund för analysen.

Syftet med denna studie Àr att beskriva olika elevers syn pÄ muntlig kompetens utifrÄn deras sjÀlvbedömning, kommunikativa bakgrund och strategier för ökad muntlig kompetens. Min studie tar sin utgÄngspunkt i hermeneutisk teori, eftersom jag strÀvar efter att förstÄ hur elever upplever en del av sin verklighet och hur dessa upplevelser kan skilja sig Ät mellan olika elever. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och Ätta semistrukturerade intervjuer med elever frÄn handelsprogrammet i Ärskurs tre pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide. I intervjusvaren gÄr det att relatera elevers syn pÄ muntlig kompetens frÀmst till tryggheten i klassrummet och hos dem sjÀlva, möjligheterna att öva in en muntlig sÀkerhet i skolan och hemma, samt till möjligheten att fÄ kunskap om hur de kan utvecklas till en bÀttre talare..

Sjuksköterskornas omvÄrdnadsdokumentation skall fungera som stöd, arbetsverktyg och arbetsunderlag i vÄrdarbetet. Utvecklingen av informationsteknologi (IT) i vÄrden har inneburit en möjliggörande faktor som har medfört nya arbetssÀtt, organisationsformer och arbetsprocesser. Utvecklingen och anvÀndningen av informationssystem (IS) i vÄrden Àr det mest centrala informations- och kommunikationsverktyget för sjuksköterskorna i den dagliga patientbehandlingen. Det Àr viktigt att sjuksköterskor skaffar sig en utbildning inom IT, vilket innebÀr kunskap och skicklighet och stödjer dem i deras praktik, administration och forskning. Betydelsen av att sjuksköterskorna innehar en IT-kompetens i vÄrden idag kan inte nog understrykas.

Min utgÄngspunkt vid uppsatsens början var att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar det pedagogiska ledarskapet och vad som Àr ett bra pedagogiskt ledarskap? Jag gjorde intervjuer med 8 lÀrare som var mellan 22 och 63 Är. De har en geografisk spridning i SkÄne med blandade erfarenheter - givetvis beroende pÄ deras Älder. Samtliga undervisar i nulÀget barn mellan 11 ? 13 Är. Jag har med min undersökning fÄtt fram att det har stor betydelse i lÀrarrollen att inneha social kompetens samt ett socialt ledarskap, som lÀgger vikt vid att alla individer skall mÄ bra och lyckas nÄ de mÄl som sÀtts upp..

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fritidspedagoger och lÀrare ser pÄ varandras kompetens att undervisa i Àmnet svenska, samt hur detta pÄverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och lÀraryrket innebÀr. I vÄr litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att sÀga om hur fritidspedagoger och lÀrare uppfattar varandras kompetens. I vÄr kvalitativa undersökning har vi tagit hjÀlp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lÀrare som vi intervjuat. Svaren pÄ intervjufrÄgorna har vi sedan bearbetat och analyserat.

Hur upplever första linjens chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrÄn Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos Ätta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings lÀn i syfte att fÄ mer kunskap om hur den gruppen ser pÄ hur deras kompetens utnyttjas.Vi har utifrÄn fem grupper av efterfrÄgad kompetens i rekryteringsannonser  djupintervjuat Ätta första linjens chefer. Vi har efterfrÄgat hur de upplever efterfrÄgad kompetens, eget yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter.VÄr analys visar att första linjens chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef fÄr mer erfarenhet. Första linjens chefer upplever att de alltid mÄste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans.

Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

Bakgrund:Ett av grundskolans problem Àr elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istÀllet oftast disciplinÀra problem under skoldagen vilket pÄverkar kamrater och studiemiljö negativt.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) å femton minuter mellan lÀrare och enskild elev betyder nÄgot för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men Àven om det Àr nÄgot i sjÀlva samtalet/dialogen som Àr primÀrt och ger speciell effekt pÄ elevens motivation.MetodMin studie grundas pÄ enkÀter och en empirisk del med intervjuer av nÄgra elever med olika meritvÀrden i högstadiets Ärskurs 9.Resultat:Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet?- Det beror mycket pÄ handledarens unika och komplexa kompetens.Har samtalet nÄgon betydelse för elevernas studieresultat?- Ja och det hör ihop med den tidigare frÄgestÀllningen.Finns det nÄgot negativt med PH-samtalet?- Ja, om PH Àr vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PHsamtalet pÄ det sÀtt som ingÄr i skolans koncept.Hur stor betydelse har loggboken?- Oavsedd om eleven Àr sjÀlvgÄende eller ej sÄ har den en funktion.Finns det nÄgot annat vÀrde med detta PH-samtal?- Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror pÄ pedagogen, pÄ sikt kan skapa en nÀra relation och dÀrmed pÄverka uppfattningen om skolan och dess krav..

Syftet med studien Àr att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i sÀrskolan ser ut. Vi harutgÄtt frÄn frÄgestÀllningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i sÀrskolan. IlitteraturgenomgÄngen presenteras först ÀmnesomrÄdet specialpedagogik. SjÀlva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrÄn olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lÀrarelever i en svensk gymnasielÀrarutbildning pÄ distans vid Institutionen för lÀrarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: sjÀlvreflektion, reflektion kring lÀrandet, arbetssÀtt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande. Metoden Àr en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lÀrarelever dÀr hÀlften vardera har natur- respektive vÄrdvetenskaplig Àmneskompetens. Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som Àr lÀrande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhÀllets marknadsanpassade ideologi förvÀntar sig.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva chefers förestÀllningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frÄgestÀllningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhÄllande till Àldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende pÄ ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ undersökning dÀr Ätta operativa chefer intervjuats.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva chefers förestÀllningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frÄgestÀllningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhÄllande till Àldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende pÄ ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ undersökning dÀr Ätta operativa chefer intervjuats.