Syftet med studien Àr att beskriva och analysera vilken kompetens som krÀvs i rollen som delprojektledare inom ett stort internationellt industriföretag. Detta gjordes frÄn tvÄ perspektiv, chefer och delprojektledare, genom strukturerade intervjuer och en kvalitativ enkÀt. I resultatet framkom att det största problemet vad det gÀller delprojektledarnas roll och kompetens Àr att det inte finns nÄgon tydlig befattningsbeskrivning. Delprojektledarna vet inte vad som förvÀntas av dem eller om de lever upp till de krav som stÀlls pÄ dem. Samtidigt som cheferna efterfrÄgar flertalet kompetenser upplever delprojektledarna att de faktiskt besitter dessa men ÀndÄ infriar sig en förvirring kring arbetet och rollen, som i mÄngt och mycket kan upplevas onödig..

Outsourcing pÄverkar individen i arbetslivet. Jag har med min uppsats försökt visa att det det finns mycket i företagens agerande som medför att individens kompetens inte alltid nyttjas fullt ut efter outsourcingen. Samt att det Àven pÄ andra sÀtt pÄverkar individen i arbetslivet..

Uppsatsen studerar hur olika dimensioner av kompetens i ett dynamiskt samspel kan leda till militÀr taktisk framgÄng. En konkretisering av begreppet taktisk kompetens ger bÀttre förutsÀttningar att reflektera över- och styra utvecklingen av taktiskt tÀnkande och utövandet av taktik. Taktisk kompetens uttrycks i en teori om kompetensplattformar som en dynamik mellan kunskap, motivation och förmÄga att tillÀmpa dÀr krig betraktas som en duell mellan aktörernas kompetensplattformar. Visioner beskrivs som viktiga för att inrikta verksamheten och inhÀmta ny kunskap och uppsatsen diskuterar Àven risken för kompetensfÀllor dÄ erfarenhetshanteringen Àr bristfÀllig och motivation att inhÀmta ny kunskap saknas. Med hjÀlp av svensk doktrins beskrivning av krigföringsförmÄga och hÀrtill kopplade konceptuella- och moraliska faktorer operationaliserats ovanstÄende dynamik och prövas i en militÀr kontext.

Syftet med vÄr undersökning var att utforska, beskriva och jÀmföra hur förskollÀrare och barnskötare i förskolan upplever att de i aktiviteter möjliggör för barnen att utveckla social kompetens. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod som grundat sig i enkÀter och intervjuer. Undersökningsresultatet visade att bÄda grupperna ser social kompetens likvÀrdigt men nÀr det gÀller att utveckla social kompetens och hur miljön pÄverkar sÄ skiljer det sig mellan svaren. Miljön för förskollÀrare betyder att rumsligheten Àr pÄverkande och barnskötarna ser sin egen roll i miljön som starkast. NÀr vi talar om barns dispositioner sÄ anger förskollÀrare det som att barnen kan samspela med andra, bÄde med barn i olika Äldrar men ocksÄ med vuxna, barn kan agera pÄ olika vis beroende pÄ var de befinner sig.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken kompetens skolan tycker Àr viktig för handledning under det arbetsplatsförlagda lÀrande (APL) samt nÄgra handledares syn pÄ sin egen kompetens att handleda elever under praktiken. I vÄr undersökning finner vi att skolan/huvudmannen inte alltid stÀller de rÀtta kraven för att APL ska kunna ge eleven den bÀsta praktiken. Handledarna anser att goda yrkeskunskaper och lyhördhet Àr viktiga egenskaper för handledning under APL. I de intervjuer vi genomfört anger handledarna ocksÄ att pedagogiskt kunnande hos handledaren Àr viktigt och det framkommer att handledare och yrkeslÀrare i stort sett har samma syn pÄ vilken kompetens som Àr viktigast, nÀmligen yrkeskunskapen. NÄgot överraskande tog ingen av handledarna upp kÀnnedom om kursmÄlen som en angelÀgen kompetens.

Problembakgrund: Kompetens för tillvÀxt Àr ett nyskapat EU projekt som syftar till att hjÀlpa smÄföretagare i Sörmland att ta del av den kompetens som finns hos studerande pÄ högskolan. Tanken med detta Àr att göra det tillgÀngligt för företag att utveckla sina verksamheter genom att gratis erhÄlla tjÀnster de annars inte hade haft rÄd med. Med anledning av att det Àr sÄ pass nytt Àr det relevant att undersöka hur dessa samarbeten ser ut och vad de inblandade parterna, det vill sÀga studenterna, företaget, högskolan samt kompetens för tillvÀxt bör tÀnka pÄ för att fÄ ett lyckat resultat.Syfte: Att ta reda pÄ vad de inblandade parterna i ett innovationssamarbete bör tÀnka pÄ samt hur arbetet ska uppnÄ en vinn - vinn situation.Metod: Uppsatsen Àr skriven med en kvalitativ forskningsmetodik och med en induktiv ansats. Arbetet har grundats pÄ en fallstudie dÀr författarna har bedrivit deltagande observation av samarbetet med bestÀllaren.Resultat: I resultatet redovisas faktorer som författarna finner relevanta för ett lyckat samarbete inom kompetens för tillvÀxt. Bland dessa faktorer nÀmns kommunikation, tillit, samarbetsmentor och kontrakt som de viktigaste..

Med bakgrund i de senaste Ärens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av Ätta nyckelkompetenser för ett livslÄngt lÀrande Àr studiens syfte att undersöka och jÀmföra hur lÀrare och elever pÄ en skola pÄ gymnasienivÄ ser pÄ elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrÄn tre frÄgestÀllningar som rör elevernas syn pÄ sin digitala kompetens, lÀrarnas syn pÄ elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns nÄgon diskrepans mellan dessa bÄda. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger pÄ totalt sju intervjuer. Av dessa Àr fyra intervjuer med elever frÄn samma klass och tre med lÀrare frÄn samma skola. Resultatet analyseras utifrÄn Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken-Horariks modell ocksÄ EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgÄngspunkter. Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens Àr sjÀlvklar och god.

Syftet med uppsatsen Àr att ta undersöka hur utbildning inom datorÀmnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet stÀller pÄ yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorÀmnen som yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser man behöver behÀrska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet krÀver.Uppsatsen tar Àven upp hur yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser att en utbildning inom datorÀmnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hÀlso- och vÄrdadministratörer.Metoden som har anvÀnts för att komma fram till resultatet har varit Ätta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man mÄste behÀrska för att klara av arbetet som hÀlso- och vÄrdadministratör..

Bakgrund: Flertalet av de anmÀlningar som görs till patientnÀmnden berörpatienters negativa upplevelser av bemötande av sjukvÄrdspersonal. Ettbemötande yttrar sig sÄvÀl verbalt som icke-verbalt och ett gott bemötandemot patienten Àr en betydande del för att patienten ska kunna kÀnna attvÄrden Àr givande. VÄrden ska ges med respekt och lyhördhet för patientensspecifika behov, förvÀntningar och vÀrderingar och sjuksköterskan ska dÀrförtÀnka pÄ att bemöta patienterna med respekt och att inte krÀnka derasvÀrdighet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att identifiera det som patienterbeskriver som ett gott bemötande inom sluten somatisk vÄrd.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie, dÀr tvÄ olika databaser haranvÀnts, Cinahl och PubMed. Nio stycken vetenskapliga artiklar haranalyserats och kvalitetsgranskats, vilket resulterade i fyra kategorier:individuellt bemötande, att skapa en relation, kommunikativ förmÄga ochinformativt bemötande.Resultat: Resultatet visade att patienterna beskrev att ett gott bemötandepÄverkades av olika faktorer. Patienterna upplevde ett gott bemötande nÀrsjuksköterskan arbetade patientcentrerat, de fick en relation till sinsjuksköterska, sjuksköterskan hade en god kommunikativ förmÄga vilketinnebar att tala tydligt och lÀttförstÄeligt samt nÀr sjuksköterskan informeradepatienterna tillrÀckligt sÄ att de kÀnde sig delaktiga i vÄrden.Slutsatser: Varje patient Àr unik och vill bli behandlad utifrÄn sinaindividuella behov och önskemÄl.

Den hÀr uppsatsen Àmnar analysera hur absorptionskapacitet och graden av kommunikation pÄverkar kunskapsöverföringen i ett svenskt multinationellt företag. Genom webbenkÀter till företagets totalpopulation (N=540) har data samlats in pÄ individnivÄ med en svarsfrekvens pÄ 36 procent. Uppsatsen bygger pÄ teorierna att prestationsbaserad kompensation och intern kommunikation Àr positivt relaterad till anstÀlldas motivation samt att utbildning och prestationssystem Àr positivt relaterad till anstÀlldas kompetens. AnstÀlldas kompetens och motivation Àr i sin tur de variabler som vi anvÀnt oss av för att mÀta absorptionskapacitet. Resultaten visade att absorptionskapacitet och graden av kommunikation hade en positiv signifikant pÄverkan pÄ kunskapsöverföringen.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers instÀllning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fÄtt för att anvÀnda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krÀvs och hur mycket de anvÀnder datorer i olika moment i sin yrkesroll pÄ lÄg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var sjÀlvlÀrda. De var inte heller helt tillfreds med det sÀtt som de integrerade IT i sin undervisning, Àven om de hade mÄnga förslag pÄ utvecklingsomrÄden.För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krÀvdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..

Studiens syfte har varit att studera hur faktorerna kompetens, resurser och motivation pÄverkar pedagogerna i deras val av lÀs- och skrivutvecklingsmetod. UtifrÄn implementeringsteorin och med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har vi försökt fÄ större förstÄelse för de förutsÀttningar pedagogerna stÀlls inför pÄ skolorna. Vi har intervjuat fyra pedagoger som undervisar i lÀs- och skrivutveckling i Ärskurs 1 eller 2. Teorin visar att pedagogerna stÀlls inför olika förutsÀttningar pÄ skolorna och att pedagogernas kompetens Àr det centrala för genomförandet och utformningen av undervisningen. Tidigare forskning visar ocksÄ att pedagogernas motivation Àr avgörande för deras vilja att utveckla sig sjÀlva och undervisningen. Resultatet av vÄr studie visar att faktorerna kompetens, resurser och motivation i mÄnga fall pÄverkas av varandra.

Uppsatsen behandlar IT-utbildning inom tillverkningsindustrins smÄföretag. Vi undersöker hur mycket anvÀndarna i dessa smÄföretag anvÀnder datorsystemen och i vilken utstrÀckning de har fÄtt nÄgon IT-utbildning, anvÀndarnas uppfattning av den egna IT-kompetensen. Deras behov av IT-utbildning och instÀllning till datoranvÀndning undersöks genom en enkÀt som har besvarats av 30 anvÀndare. I uppsatsen tittar vi ocksÄ pÄ hur de IT-ansvariga stÀller sig till samma frÄgor angÄende anvÀndarna och deras egen utbildning och kompetens. FrÄgorna till de IT-ansvariga gjordes genom en enkÀt som besvarades av fem IT-ansvariga samt genom tvÄ intervjuer.

Kan ny utbildade studie - och yrkesvÀgledares kompetens vara intressant inom den privata sektorn och inte endast vara en tillgÄng inom den offentliga verksamheten eller inom skolvÀsendet..

Syftet med studien Àr att utifrÄn elevperspektiv bidra med kunskap om hur eleverna förstÄr lÀrares kompetens. Studien inleds med en redogörelse av de begrepp och teorier som ur olika synvinklar förklarar vad kompetens Àr mer generellt, medan en annan del behandlar och ger en beskrivning av lÀrares olika kompetenser. UtifrÄn studiens syfte och forskningsfrÄgor föll metodvalet pÄ en kvalitativ metod. Intervjuer genomfördes med elever frÄn teoretiska och yrkespraktiska program pÄ tre olika skolor i mellersta Norrland. För att organisera och koda det insamlade materialet anvÀndes en fenomenografisk analysmodell: Dahlbergs och Fallsbergs modell, som innebÀr sju olika moment för gruppering och kategorisering av materialet.