Syftet med undersökningen är att få förståelse för faktorer som påverkar motivationen hos personalen på MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap). Undersökningen belyser dels den psykosociala arbetsmiljöns påverkan och dels ledningens betydelse för de anställdas motivation. I teoriavsnittet behandlas tre olika block: Motivation, Psykosocial arbetsmiljö och slutligen Management. Dessa tre block ligger således till grund för undersökningen och själva uppsatsen. För att få en djupare förståelse om ämnet har en kvalitativ metod valts, med intervju som datainsamlingsmetod.

Syfte: Syftet är att studera kommunikativa tillvägagångssätt hos ett barn med autism. Hur ser kommunikationen ut som barnet använder och möter i förskolan? Vilka möjligheter respektive hinder för den kommunikativa utvecklingen kan upptäckas i förskolan?Teori: Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv, grundat på Vygotskijs tankar kring lärande och hur barnet formas och utvecklas i förhållande till den kultur, samhälle och sociala kontext det omges utav. Språk och kommunikation är centralt inom valt perspektiv; att ha kontroll över språket och att använda det är en viktig funktion. Kommunikation sker i sociala situationer tillsammans med andra och är betydelsefull för lärande och utveckling.Metod: Utifrån en etnografisk ansats har information samlats genom deltagande observationer, intervjuer och samtal samt dokumentinsamling för att utforska sociala och kommunikativa förlopp.

Fokus för denna uppsats är att undersöka hur chefer anser att de påverkas i sin kommunikation och kommunikativa val. Det finns mängder av organisationsteorier där struktur och kultur studeras samt hur människorna inom organisationen är och påverkas, men sällan för att inte säga aldrig diskuteras kommunikationens styrning. Denna uppsats kan förhoppningsvis vara ett bidrag till dessa teorier genom att den berör ett ämne som är av stor vikt. Chefer har ständigt förväntningar på sig och detta gäller även språket. Socialt skapade regler och normer kontrollerar språkbruk och samtalsansatser.

Inom ramen för den översiktliga planeringen är samråd och utställning de främsta, lagstadgade tillfällena i plan-och bygglagen där medborgarna kan lämna synpunkter på ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog är att de som bor och använder ett område dagligen har en god lokalkännedom om platsen och på så sätt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses däremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har även visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelålders, vita män medan kvinnor och barn är grupper som inte har lika stora möjligheter att påverka (Henecke & Khan, 2002: 23). Idag förekommer även svårigheter med att integrera kulturella resurser i samhälls-planeringen. Eftersom samhällsplanering innebär sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att säkerställa medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhällsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7). Cultural planning är en samhällsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhällsplaneringen.

Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande.Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en för situationen anpassad kommunikationskarta, en pratkarta, kan möjliggöra samtal mellan en 11-årig pojke med autism och utvecklingsstörning och hans mamma när de samtalar om en händelse som inte händer nu. Erik har inget fungerande tal och är beroende av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Han har sedan förskoletiden en pärm med löstagbara bilder (PECS), som han använder för att uttrycka sina behov och intentioner. I studien undersöktes hur interaktionen mellan Erik och hans mamma Maria organiserades sekventiellt. Analysen visade att en kommunikationskarta, en pratkarta med bilder anpassade för samtalet, var en viktig gemensam resurs för både Maria och Erik för att initiera, utveckla och avsluta pratstunden.

Syfte: Att med denna studie undersöka specialpedagogers uppfattningar och resonemang om förebyggande och hälsofrämjande arbete i specialpedagogisk praktik.Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Människan föds som en kommunikativ varelse inriktad mot att samspela med andra. Kommunikativa processer blir i detta perspektiv centrala i lärande och utveckling (Säljö, 2010). Salutogent förhållningssätt handlar om att se det friska och positiva hos människan samt arbeta för att stärka det som är bra och fungerar (Lundgren & Persson 2003). För att förstå och klargöra den problematik som uppstår i mötet mellan människors olika förutsättningar och de olika villkor som finns i utbildning och skola har specialpedagogiska perspektiv utvecklats (Ahlberg 2009) Vilket perspektiv man väljer som utgångspunkt för specialpedagogik blir avgörande för hur man arbetar med elever i behov av stöd.Metod: I denna kvalitativa studie utgör halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer grunden för den insamlade empirin.

Denna forskningskonsumtion strävar efter att utifrån två frågeställningar undersöka dels var det deliberativa samtalets möjligheter och begränsningar ligger, dels undersöka hur det deliberativa samtalet påverkar lärarrollen i klassrummet. Detta sker genom en systematisk litteraturstudie som behandlar ett urval av relevanta svenska författare och även ett par internationella engelskspråkiga författare.Det deliberativa samtalet är en kommunikativ metod där samförståelse, konsensus och demokrati står i fokus. Tomas Englund, en av de mest uppmärksammade förespråkare av metoden beskriver det deliberativa samtalet med en rad punkter. Dessa punkter beskriver samtalet som att det ska ge olika argument utrymme, samtalet ska vara tolerant, samtalet ska ha inslag av kollektiv viljebildning, traditionella uppfattningar ska ifrågaställas och samtalet ska helst utesluta lärarledning.Det deliberativa samtalet har av bl.a. Skolverket lyfts fram som en  metod som ska gynna värdegrundsarbetet i skolan.

Det uppfattas idag som en självklarhet att fortsätta lära och utvecklas genom hela livet. Årligen spenderas stora summor på ledarutveckling, vilket har väckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrån en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lärande och praktisk användbarhet.Fyra frågeställningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? På vilket sätt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? På vilket sätt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lärande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna använda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att få en ingång till våra frågeställningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom området ledarutveckling. För att insamla vårt empiriska material genomfördes sju intervjuer.

Abstract The planning of landscapes and towns has changed from a top-to-bottom perspective, including a focus on common interests, towards an inclusion of dialogue between planners and inhabitants of the planning area. In the countryside areas there are many interests which could be incorporated in such a dialogue. Still, the landowners have the final right to make the decisions for his or her property. The purpose of this paper is to examine how a dialogue for countryside development works and could be working, what participators of such dialogues are thinking about their right to direct and transform the landscape, and which roles the planners may take in such a context. With this background in mind, I also look back into the history with the intention to understand the situation of today.

Att säga att man har ?en nationalitet? är för många något man känner när man är född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av någon anledning tvingats lämna sitt hemland? Hur är det att inte känna sig hemma i sitt värdland, men att heller inte känna sig hemma i det land man en gång tvingats lämna? Hur är det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag själv har filmat från Kosovo sommaren 2005. Jag har också analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, våren 2006.

Sammanfattning Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, har genomgått flera organisa­toriska förändringar under senare år. Dessa pågår fortfarande. Uppsatsens syfte var att, med utgångspunkt i kommunikationsteorier, analysera och förstå hur kommunikationen i Sidas förändringsprocess 2010-2011 uppfattades av olika medarbetarkategorier samt vad man därur kunde lära inför nuvarande och framtida fortsatta förändringar. Teorierna spände över bas­teorier i kommunikationsvetenskap, förändringsteori och teorier om medarbetarskap.Det empiriska materialet till denna begränsade kvalitativa undersökning samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fenomenologiskt förhållnings­sätt. Informanterna kom från Sidas ledning, mellanchefer och andra medarbetare ur flera yrkeskategorier.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lära sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar ämnet språkliga fragment möjliga att använda endast i begränsade, specifika situationer eller kan ämnet stärka ett demokratiskt beteende hos eleven? Då syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tyska kan fungera som ett demokratiämne har jag tittat på vad elever som studerar tyska i år nio erbjuds att lära sig tala om utifrån läroböcker. Detta undervisningsinnehåll har jag sedan ställt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum då dessa teorier belyser några av de dimensioner ett utbildningsväsen kan behöva innehålla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas här en kommunikativ förmåga att lyssna och argumentera över vad som är viktigt och rättvist i diskussioner kring frågor som berör samhällets medlemmar. Utgångspunkt för studien är skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag från 2010 samt via läroplan och kursplaner från 2011.

Bilder säger mer än ord, och det är en del av konstens uppgift. I min uppsats vill jag skapa förståelse för bildteckens semantiska beroende och oberoende till det som de betecknar, och utforma en metod för öppen bildteckenläsning utan kommunikativ effektivitet.Mitt intresse för konstens bildtecken som väcker frågor, trotsar gängse uppfattningar samt öppnar upp till diskussion, ligger till grund för denna uppsats. Frågorna kring bildteckentolkning har framkommit genom undersökande arbete i eget konstnärligt skapande, samt blivit aktuellt i diskussioner på skolor där jag varit lärarkandidat. Funderingar om bildskapandet, och dess syfte, har kommit från elevers bilder som tydligt svarar mot givna uppgifter i klassrummet. De bildtecken som jag då funderat kring är sådana som är tydliga i sin kommunikation mellan skaparen och betraktaren, som är tydliga att tyda och blir begreppsliga.

I denna uppsats har länsstyrelsens tillämpning av riksintresse för kulturmiljövård studerats utifrån ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgångspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvändning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillämpats utifrån de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen påverkar processerna. Dessutom har frågan hur länsstyrelsen ser på sin handläggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgångspunkt för uppsatsen.