När människor kommunicerar sänds både medvetna och omedvetna signaler. Dessa signaler är socialt och kulturellt bundna och därmed inget som människor till vardags reflekterar över i möten inom den egna kulturgemenskapen. För vuxna andraspråksinlärare i Sverige kan det däremot vara svårt att få syn på de tysta, sociala konventioner som gäller vid kommunikation, om dessa kunskaper inte belyses i undervisningen.Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur den tysta kommunikationen påverkar människors möjligheter till samförstånd och möten över kulturgränserna. Fokus har varit på andraspråksinlärares förhållningssätt i samtal beträffande ögonkontakt, turtagning, intonation och avstånd till motparten.Tidigare forskning inom ämnet svensk kommunikation är tämligen bristfällig. Stor vikt har fästs vid Allwoods och Dauns kulturbegrepp och deras tankar kring svenska kommunikationsmönster.Studien är kvalitativ och intervjuer har genomförts med fyra verksamma och behöriga lärare inom Sfi.Resultatet i studien visar att andraspråksinlärares kännedom om svenska sociala koder är av nytta för välfungerande kommunikation.

The United Nations is an important organization when it comes to international peace and security. Recent events in international politics, however, have brought about a widespread concern about the abilities of the organization. Powerful states have shosen to act outside of the organization to achieve their goals. They have furthermore a disproportionate influence on the decision-making body, the Security Council.The aim of this essay is to examine wheather UN can function productively as keeper of the international peace and security in the political climate of today, and to find out to what extent the powerful states harm the organization. I use a theoretical article, concerning states relations to international organisations, to analyse the acts of powerful states in UN.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upple-velser av att vara närstående till en person som akut in-sjuknar i en kritisk sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar granskades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991). Analysen resulterade i fyra kategorier: Att vara chockad och rädd, att vilja veta och förstå, att få stöd, trygghet och hopp samt att vilja medverka och be-skydda. I kategorierna framgår att närstående var i behov av ärlig information och att de ville vara nära den sjuke. När de fick information upplevde de att det gav stöd som resulterade i att de kunde medverka.

Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.

Syftet med denna pilotstudie var att studera om man hos pediatriska patienter som lider av sjuklig fetma kan se förändringar i metabolismen genom att ersätta den traditionella kosten med en kost bestående av hög andel fett och låg andel kolhydrater. De frågeställningar som används är om den förändrade kosten leder till en gynnsam förändring av metabola markörer samt hur patientupplevelsen av de nya kostråden är. Studien har både en kvantitativ och kvalitativ design. Totalt ingår 4 barn i åldern 4-17 år. Två av dessa har under fyra veckor ätit en kost bestående av hög andel fett (50-60E%) och låg andel kolhydrater (15-20E%).

Muskuloskeletal smärta är vanligt förekommande hos barn och ungdomar. Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters erfarenhet av smärtproblematiken hos barn och ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativ intervju av 10 sjukgymnaster från Finland och Sverige. Sjukgymnasterna arbetade inom primärvård och hade särskild erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Studien har en multipel fallstudiedesign som analyserades genom manifest innehållsanalys.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Bakgrund:Ett av grundskolans problem är elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istället oftast disciplinära problem under skoldagen vilket påverkar kamrater och studiemiljö negativt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) á femton minuter mellan lärare och enskild elev betyder något för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men även om det är något i själva samtalet/dialogen som är primärt och ger speciell effekt på elevens motivation.MetodMin studie grundas på enkäter och en empirisk del med intervjuer av några elever med olika meritvärden i högstadiets årskurs 9.Resultat:Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet?- Det beror mycket på handledarens unika och komplexa kompetens.Har samtalet någon betydelse för elevernas studieresultat?- Ja och det hör ihop med den tidigare frågeställningen.Finns det något negativt med PH-samtalet?- Ja, om PH är vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PHsamtalet på det sätt som ingår i skolans koncept.Hur stor betydelse har loggboken?- Oavsedd om eleven är självgående eller ej så har den en funktion.Finns det något annat värde med detta PH-samtal?- Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror på pedagogen, på sikt kan skapa en nära relation och därmed påverka uppfattningen om skolan och dess krav..

Auditory Neuropathy Spectrum Disorder (ANSD) is a collective term for a specific form of hearing loss within a heterogeneous population of patients with mutual audiological test-profile. Cochlear implantation in children with ANSD has been found to result in good outcomes. Previous research, however, has shown the existence of a subgroup of children with ANSD who do not benefit from cochlear implantation but instead are in need of alternative methods of communication. The aim of this literature review was to examine the possibilities to predict outcomes of cochlear implantation in children with ANSD by pre-, intra- or postoperative examinations/measurements and thereby evaluate in which cases cochlear implantation is an appropriate intervention within this group of patients. The material consisted of 10 scientific papers published between 2007-2014.

I denna pilotstudie utvärderas KomRett, en kommunikationskurs för närstående till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gången hösten 2009. Målsättningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgångspunkt från innehållet i föräldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till föräldrar som har barn med kommunikationssvårigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvärderingen användes analys av olika skattningsformulär samt videoanalys av filmer från två kursdeltagare.

Barn till psykisk sjuka kan ha ökad risk för psykisk ohälsa men detta kan uppvägas av tillgängliga skyddsfaktorer. Barn har blivit mer uppmärksammade inom vuxenpsykiatrin på senare år. Beardslees familjeintervention implementeras sedan 2008 i Sverige. Studien undersökte hur vuxenpsykiatrin stödjer barn till psykisk sjuka, speciellt angående interventionen. Tio anställda, utbildade i interventionen, från sju psykiatriska kliniker i Stockholm intervjuades.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Med risk för långvarig stress bland anställda inom socialtjänsten, ställs höga krav på chefer i ett psykosocialt arbete. Då socialtjänst är ramstyrt, söker bistånd samt har svårigheter i prioritering av arbetet ställer detta frågan hur chefer upplever förutsättningen till det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Sex chefer inom en socialförvaltning har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom en innehållsanalys med ett manifest fokus. Resultaten visar en homogen upplevelse att med rätt inställning finns förutsättningar för ett arbete som gynnar den psykosociala arbetsmiljön.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur sjukvården kan stötta anhöriga till substansberoende. I bakgrunden beskrivs definitionen av anhöriga och närstående, samt en beskrivning på anhörigstöd och anhörigperspektiv. I bakgrunden redogörs även för alkoholen och narkotikans effekter på människan samt dess konsekvenser. Uppsatsen är uppbyggd på en integrativ litteraturstudie enligt Fribergsmodell, detta med hjälp av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: Sex teman (tid, samtal, hopp, tillgänglighet, att lyssna och anpassning) syntetiserades ut ur de kvalitativa artiklarna och statistik plockades fram ur de kvantitativa artiklarna. För att anhöriga till substansberoende ska få stöd krävs vissa faktorer från sjukvården.

Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om vilken påverkan en internetbaserad återhämtningsfokuserad stressintervention kan ha på beteendemönster och generellt hälsotillstånd. 22 vuxna svenskar rekryterades initialt till studien. 15 individer valde att fullfölja hela interventionsprogrammet. Mätningar med internetbaserade frågeformulär genomfördes innan interventionens start och efter interventionens slut. De primära ändpunkterna för mätningarna utgjordes av beteendeförändringar (frekvens av återhämtningsbeteenden) och kliniska effekter (upplevelser av stress och återhämtning).