Syfte: Syftet Àr att beskriva personalens erfarenheter i arbetet med individuella mÄlbeskrivningar. Hur innehÄllet utformas i en mÄlbeskrivning, hur mÄlbeskrivningen anvÀnds i det dagliga arbetet samt hur personalen samarbetar kring mÄlbeskrivningen. Bakgrund: Funktionshindrade Àr idag en vÀl integrerad grupp i vÄrt samhÀlle. MÄnga bor i en gruppbostad med anpassad hjÀlp enligt olika lagar och förordningar. Personalen som arbetar pÄ gruppbostaden har ett stort ansvar för att utveckla vÄrd och verksamhet för de boende.

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur naturen och mÀnniskans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhÄllande till utbildning för hÄllbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver mÀnniskans förhÄllningssÀtt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som frÀmjar ett samspel mellan mÀnniska och natur, Àr dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med mÀnniskan i centrum men med fokus pÄ ett resursvist leverne, var tydligt representerad.     Slutsatsen av studien Àr att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att anvÀnda i utbildning för hÄllbar utveckling dÄ de fokuserar pÄ naturen, visar pÄ mÀnskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvÀrde. Trots att studien har fokus pÄ den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling sÄ Àr Àven övriga tvÄ dimensioner nÀrvarande. MÀnniskan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om kvinnor som utsatts för sexuellt vÄld och om vÄldets konsekvenser; hur det tar sig uttryck i form av sjÀlvskattade posttraumatiska symtom och sjÀlvskattad upplevd livskvalitet, samt hur dessa förhÄller sig till varandra. Undersökningsgruppen bestod av 34 kvinnor som sökt och erbjudits behandling inom ramen för ett psykiatriskt behandlingsteam för patienter utsatta för sexuella övergrepp. De har fyllt isjÀlvskattningsformulÀr för traumasymtom (HTQ) och subjektiv livskvalitet (QOLI). Resultatet visar att sexuellt vÄld tycks ha omfattande och lÄngvariga konsekvenser i form av sÄvÀl posttraumatiska symtom, som en subjektiv upplevelse av sÀnkt livskvalitet pÄ flertalet omrÄden. Det förelÄg dock inget entydigt samband dem emellan, i det att högre grad av posttraumatiska symtom nödvÀndigtvis hÀngde samman med lÀgre grad av subjektiv livskvalitet.

Den svenska skolan har genomgÄtt stora förÀndringar, samhÀllet stÀller andra krav pÄ dagens unga och internationella mÀtningar visar att svenska elever presterar sÀmre i skolan. Forskning har visat pÄ att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad Àr skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas Skollagen, grundskolans lÀroplan och FN:s barnkonvention, med fokus pÄ skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rÀttigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har ocksÄ granskat utbildningsplanen för grundskollÀrarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för att klargöra lÀrares kunskapsomrÄde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lÀrare i ovanstÄende ansvar och uppdrag i förhÄllande till hemmet.

SamhÀllsekonomin i vÀst har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjÀnstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgÄngar har ökat och dÀrmed fÄtt en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, nÄgot som tydligt framgÄr i Ärsredovisningar och andra finansiella rapporter dÀr det idag Àr svÄrt att se vÀrden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det pÄ internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat Àr tÀnkta att förÀndra redovisningen av immateriella tillgÄngar för att pÄ sÄ sÀtt bÀttre spegla de vÀrden som skapas nÀr företag investerar i forskning och utveckling. FörÀndringen innebÀr att aktivering av utvecklingskostnader nu Àr möjlig, i förhÄllande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrÄn den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling.

The purpose of this study was to interview different groups of people (preschool teatcher, parents and theire childen) involved in preschool about their view on outdoor activity and childrenÂŽs motoric development, and how a preschool yard should be designed to promote childrens development.All parties regard outdoor activity as very important for the development of children. They also think that the outdoor environment today is good but that it could be improved by including some trees and hills. The yard should also contain soil, sand, clay and water. The children prefer grass on the ground over other substrates. This study also gives good indications to decision makers how to build new or to reconstruct pre-school yards in the future..

Syftet med undersökningen var att studera pedagogers upplevelser av barns motorik i förskolemiljö. För att fördjupa samt tydligare beskriva syftet valdes nÄgra frÄgestÀllningar ut: Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i det sociala samspelet? Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i lÀrandet? Vad kan pedagogerna göra för att hjÀlpa barn med den motoriskautvecklingen? För att undersöka studiens syfte anvÀndes kvalitativa intervjuer, som genomfördes med fem stycken verksamma pedagoger i tvÄ förskolor. Resultatet visade att pedagogerna har olika erfarenheter och upplevelser av begreppet motorik, men att pedagogerna gemensamt lyfter vikten av motorikens betydelse för barns utveckling. Studiens slutsats Àr att pedagogerna samt tidigare forskning och litteratur lyfter motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling.

A1215Det har visat sig att skapandet av relationer, guanxi, har en stor inverkan pÄ ett företags prestation pÄ den kinesiska marknaden. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka om och i sÄ fall hur mellanhÀnder och anstÀllning av lokalbefolkning har pÄverkat ABB:s utveckling av guanxi. Vi har genomfört tvÄ intervjuer med anstÀllda pÄ ABB och vi har Àven anvÀnt oss av sekundÀra kÀllor.Undersökningen visar att bÄde anvÀndning av mellanhÀnder och anstÀllning av lokalbefolkning har pÄverkat ABB:s utveckling av guanxi. MellanhÀnder har genom att förmedla kontakter bidragit till att företaget har utvecklat guanxi. I och med att ABB har anstÀllt lokal befolkning med god insikt och erfarenhet av den kinesiska kulturen har skapandet av guanxi underlÀttats.

VÄrt syfte med denna studie Àr att förstÄ och beskriva tre förskollÀrares förestÀllningar om barns utveckling och lÀrande och hur dessa förestÀllningar stÄr i relation till förskollÀrarnas agerande i samlingen. Studiens frÄgestÀllningar Àr "Hur framtrÀder tre förskollÀrares förestÀllningar kring barns utveckling och lÀrande inför, under och efter samlingen i en förskola?" och "Hur stÄr de förestÀllningar vi tolkar fram ur förskollÀrarnas utsagor i relation till deras agerande i samlingen?" Vi har utgÄtt frÄn tidigare forskning kring begreppen förestÀllning och samling, och för att förstÄ och beskriva de tre förskollÀrarnas förestÀllningar har vi utgÄtt frÄn ett didaktiskt perspektiv och tre teoribildningar som har varit av betydelse för förskoleverksamheten. Vi har för att fÄ syn pÄ de olika förestÀllningarna anvÀnt oss av en triangulering av metoder med frÄgeformulÀr, intervju och observation. En slutsats vi har dragit Àr att de förestÀllningar de tre förskollÀrarna har om barns utveckling och lÀrande i hög grad pÄverkar valet av innehÄll i samlingen, dess utformning och den position man ger sig sjÀlv och barnen.

Bakgrund: Bemanningsbranschen har vuxit vÀldigt mycket sedan 1990-talets början, dÄ en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet skedde.Syfte: Att fÄ en överblick över bemanningsbranschens utveckling samt att se vad den har för stÀllning idag pÄ den informationella arbetsmarknaden.UtgÄngspunkter och upplÀgg: Uppsatsen börjar med en bakgrund och översikt över bemanningsbranschens utveckling sedan tidigt 1990-tal och framÄt. Som teoretiska utgÄngs-punkter anvÀnds begrepp som nÀtverkssamhÀlle, informationell arbetsmarknad, flexibilitet och individualisering. Huvudsaklig metod Àr fyra semistrukturella intervjuer som gjorts med fyra kvinnliga anstÀllda pÄ fyra olika bemanningsföretag. De teoretiska utgÄngspunkterna har sedan kopplats till empirin för analys.Slutsatser: Bemanningsbranschen Àr vÀl anpassad till den informationella arbetsmarknaden. Den har en stadig och stabil stÀllning, finns till för att den behövs och Àr hÀr för att stanna..

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjÀlp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd trÄd beskrivs motoriken iförhÄllande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsÀtt skildras, samt en kortarebeskrivning av LÀroplanens innehÄll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn pÄ barns motoriska trÀning, samt hur ofta motorikenÄterkommer som en del i verksamheten. I studien anvÀnds kvantitativ enkÀt, med positivistisk grund, somundersökningsredskap.

Denna rapport beskriver det examensarbete som genomförts av Christoffer Hardmo och Erik Dellby. Examensarbetets syfte var att utveckla en nerskalad anvÀndbar version av KompetensUtvecklingsInstitutets nuvarande elevhanteringsprogram.Rapporten kommer beskriva hur vi lagt upp jobbet för att fÄ en anvÀndbar applikation för KUI att anvÀnda.VÄr slutsats Àr att arbeta mot anvÀndbarhet Àr en vÀldigt viktig punkt nÀr det gÀller utveckling av produkter i alla miljöer. Arbetet har gett oss en bra erfarenhet hur man jobbar ihop med kunden för att fÄ en bra produkt..

Syftet med studien Àr att beskriva förskollÀrares förhÄllningssÀtt gentemot naturvetenskap och hur Àmnet kommer till uttryck i verksamheten. Respondenterna arbetar i en kommun i Norrbottens lÀn, med barn i Äldern 1-6. Metoden som har kommit till anvÀndning Àr kvalitativa intervjuer, som Àven har spelats in för att underlÀtta efterarbetet. Respondenterna har gett uttryck för hÄllbar utveckling och de traditionella Àmnena som kemi, biologi och fysik nÀr de vÀljer att beskriva hur de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. I hÄllbar utveckling Àr det frÀmst kÀllsortering och att tÀnka pÄ miljön som förskollÀrarna nÀmner.

Utveckling av mobilapplikationer Àr ett omrÄde som har haft en stark tillvÀxt de senaste Ären. OmrÄdet Àr relativt nytt och outforskat och förvÀntas att öka i mÄnga Är framöver dÄ allt fler företag ser möjligheten att nÄ ut till sina kunder var de Àn befinner sig.Syftet med studien Àr att utreda och identifiera hur utveckling kan ske av anvÀndbara grÀnssnitt till mobiltelefoner. SÀrskild fokus har legat pÄ utveckling av grÀnssnitt som dessutom kommer att finnas representerade i flera olika produkter dÄ detta stÀller sÀrskilda krav pÄ dess grÀnssnitt.Prototypen av mobilapplikationen som utvecklats har genomgÄtt en iterativ designprocess som Àr baserad pÄ litteraturundersökning och mÄlgruppsanalys av potentiella anvÀndare genom intervjuer och en enkÀt. Ett designramverk har skapats och anvÀnts vid utveckling av en mobilapplikation samtidigt som persona, kravspecifikation och scenarier har skapats och utgjort grunden för en potentiell anvÀndare. Prototypen har utvÀrderats genom anvÀndartester varpÄ en interaktiv prototyp har skapats i Adobe Flash.Applikationen som utvecklats med ramverket som stöd anses uppnÄ god anvÀndbarhet och vara effektiv att anvÀnda.