Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för de roller som Ekobanken har och att lyfta fram "social bankings" betydelse för ett mer hÄllbart samhÀlle..

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:34SlöjdnÀring i nÀtverkanEn intervjubaserad studie av olika aktörersperspektiv pÄ nÀringens utveckling.

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ vad elever har för kunskaper om hÄllbar utveckling, dÄ frÀmst inom Àmnet Ätervinning.Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, dÀr fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hÄllet vad Ätervinning betyder. Ytterligare tvÄ hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad Ätervinning Àr.Undersökningen visar att eleverna behöver fÄ grundlÀggande kunskap inom omrÄdet för att klara de kunskapsmÄl som lÀroplanerna inom de naturorienterade Àmnena för Ärskurs fem omfattar.Nyckelord: elever i Ärskurs tvÄ, hÄllbar utveckling, undersökning, Ätervinning.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka pedagogers syn pÄ den fria leken. Uppsatsen utgÄr frÄn pedagogernas uppfattningar och upplevelser av den fria lekens betydelse för barns utveckling. Detta har undersökts genom intervjuer med tre verksamma pedagoger pÄ en förskola i södra Sverige, vilken har getts det fingerade namnet Solens Förskola. Studiens teoretiska grundval baserar sig pÄ forskningsomrÄden som rör barns utveckling och lÀrande genom leken. Resultatet visar pÄ olika möjligheter för pedagogen att anvÀnda leken och för att stödja och hjÀlpa barnen att utveckla sitt sociala samspel och lÀrande.

Idag har vi helt annan syn pÄ utbildning och arbete Àn tidigare, mÀnniskan förvÀntas att vara aktiv inom utbildning, lÀrande och fÀrdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra mÀnniskor, olika mÀnniskor bidrar pÄ olika sÀtt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmÄgan till reflexivitet. FrÄgestÀllningar som besvarades Àr: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lÀrare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmÄgan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · PÄ vilket sÀtt kan man förbÀttra vuxenutbildning, sÄ att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av den kvalitativa metoden.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga de olika möjligheter som finns för utveckling av Kalmarsundsparken i framtiden. För att fÄ bÀsta möjliga utfall i vÄr studie har ansatsen dÀrför varit induktiv dÄ vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och deltagande observation som sedan analyserades och kompletterades med vÀsentliga teorier, diverse artiklar, forskningsrapporter samt relevanta hemsidor. ?SUNDIS?-projektet och Destination Kalmar AB:s förslag Àr endast en, av mÄnga, möjligheter pÄ hur en utveckling av Kalmarsundsparken kan utföras i framtiden. .

Denna studie behandlar interaktionen som uppstÄr mellan ledare ochmedarbetare i arbetet med lÀrande och utveckling i arbetslivet, genomupplevelser frÄn ledare som arbetar med det. LÀrande och utveckling avpersonal i arbetet Àr ett intresseomrÄde för organisationers utveckling, ochatt se ledarperspektivet vÀxer alltmer. Forskning som behandlar ledarensperspektiv i utvecklingen blir alltmer vanligt, dÀr man belyser ledarskapetsbetydelse för utvecklingen. Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelseför hur ledare som arbetar med medarbetarnas lÀrande och utveckling pÄarbetet upplever interaktionen till dem i arbetsprocesserna. Genom enhermeneutisk ansats dÀr fyra ledare beskrivit sina upplevelser i form avkvalitativa intervjuer har jag besvarat frÄgestÀllningen ?Hur uppleverledaren interaktionen med medarbetarna i arbetsprocesser i relation tillderas lÀrande och utveckling??.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring höglÀsningens betydelse för utveckling av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. För studien intervjuades fyra förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor belÀgna i en mÄngkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att höglÀsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det Àr med ett befrÀmjande arbete för att utveckla flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket genom höglÀsning som arbetssÀtt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollÀrare ser pÄ arbetet med höglÀsning för att gynna flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket..

BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr nÄgot vi uppmÀrksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om pÄ förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna fÀrre, och utemiljöerna blir begrÀnsade av olika faktorer. FörskolegÄrden blir dÄ allt viktigare för barns intellektuella förstÄelse för sin nÀrmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön Àr ett processinriktat arbetssÀtt dÀr miljön blir till en medupptÀckare i barnens lek, lÀrande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och stÀller krav pÄ de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring anvÀndandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lÀrande.METOD:VÄr studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att fokusera pÄ miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hÄllbar utveckling. UtifrÄn miljöaspekten fokuserade vi pÄ Ätervinning och utifrÄn den sociala aspekten fokuserade vi pÄ Barnkonventionen. VÄrt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stÀrka elevernas medvetenhet inom hÄllbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vÄrt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod anvÀnde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.

LÀsÄret 2000/01 startade, pÄ uppdrag av regeringen, en femÄrig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. HÀr har fyra berörda musiklÀrare fÄtt komma till tals om hur försöket pÄverkat dem och deras undervisning..

Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag pÄ förskolegÄrden, dÀrför bör denna ges betydelse och innehÄll. Barn behöver lÀra sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lÀrande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegÄrden, hur de anvÀnder den och vilken betydelse de anser den har för barns lÀrande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts, dÀr sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats.