Sökresultat:
10346 Uppsatser om Kommunikation och livskvalitet - Sida 27 av 690
ATT STÖTTA NÄRSTÅENDE VID PALLIATIV VÅRD : En intervjustudie om närståendes upplevelser i palliativ vård
Bakgrund: Den palliativa vården tar sin början då det inte längre finns ett kurativt mål med vårdandet, utan fokus skiftas till att främja patientens livskvalitet och välbefinnande genom att minska lidandet. I en utav Socialstyrelsens fyra hörnstenar om palliativ vård står det beskrivet att även den närstående ska erhålla stöd från sjuksköterskan, både under och efter vårdtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från sjuksköterskan under patientens palliativa vårdskede. Metod: Intervjustudie med en kvalitativ ansats. Informationen inhämtades genom sex stycken intervjuer med närstående till patienter som vårdats palliativt.
Golf ? mer än en idrott : En kvalitativ studie om kvinnor 65+ och deras upplevelse av att spela golf
Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler blir äldre äldre. Kvinnor lever längre än män. Fysisk aktivitet bidrar till att vara oberoende långt upp i hög ålder och ett friskare liv. Inom golfidrotten har andelen äldre kvinnor ökat och det föranleder denna studie. Syfte: Belysa vad golfen betyder för kvinnor 65+ och äldre utifrån ett hälsofrämjande perspektiv och hur golf påverkar deras livskvalitet.
Urininkontinens hos kvinnor : Livskvalitet och hjälpsökande
Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnors livskvalitet påverkas vid urininkontinens, om åldern påverkar livskvaliteten samt om kvinnorna sökt hjälp för sina symtom. Metoden var en systematisk litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar söktes i flera databaser. Sökordet ?urinary incontinence? ingick i alla sökningar i olika kombinationer med andra sökord. Endast kvantitativa artiklar hittades vid sökningen.
Upplevelse av ensamhet ur den äldre människans perspektiv
Bakgrund: Ensamhet beskrivs som en upplevelse av tomhet med anknytning till den emotionella känslan, känslan av att ge upp, sorg, längtan och hopp. Hälsa, välbefinnande och livskvalitet försämras på grund av den plågsamma ensamheten. Livskvalitet hänger ihop med människans existens och välbefinnandet är individens upplevelse av hälsa som omfattar människan som helhet, inte bara kropp och själ. Syfte: Syftet var att beskriva äldre människors upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats har använts för att analysera tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.
Att leva med dialysbehandling : Hur dialysbehandling påverkar patienternas livsvärld.
Bakgrund:Njursvikt kan utvecklas långsamt under flera år men kan även uppkomma på bara några dagar och orsakerna till njursvikten kan variera Att leva med dialysbehandling medför en stor förändring i patientens liv. Patienterna måste avsätta tid för sin behandling cirka tre gånger i veckan, varje behandlingstillfälle tar mellan 4-5 timmar och patienten är beroende av dialysbehandling livet ut. Metod: Systematisk litteraturstudie där sex kvantitativa artiklar och fem kvalitativa artiklar har blivit granskade och analyserade utifrån Forsberg & Wengström (2008). Syftet: var att beskriva hur njursviktspatienters livskvalitet påverkas av dialysbehandling ur ett livsvärldsperspektiv. Resultat: Sex teman identifierades påverka patienternas liv vid dialysbehandling; skattad livskvalitet, mötet med vården, känslor vid behandling, kontakten med vårdpersonalen, och sociala relationer.
Att mäta betydelsen av formell och informell kommunikation vid beslutsprocesser
Att mäta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna är vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella språk samt krav på formalitet påverkar kommunikationen..
Livskvalitet efter avslutad behandling hos dem som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barn- och ungdomsåren ? en litteraturstudie
SyfteSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom.MetodSexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade på självrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009.ResultatI ett flertal studier jämfördes överlevarnas mentala och fysiska hälsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. Däremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan påverka livskvaliteten negativt. Strålbehandling och cytostatikabehandling kan påverka tillväxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulära komplikationer. Behandlingarna tycks också påverka fysisk och kognitiv funktion.
Kedjetäckens påverkan på sömn och aktivitet : En före- och efterstudie
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av livskvalitet efter överviktsoperation samt främjande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteratursökning utfördes i PubMed och Cinahl med Full Text. Sökord var följande: Bariatric, Bariatric Surgery, Quality of life, Bariatric patient, nursing, postoperative care samt treatment outcome. Dessa sökningar kompletterades med manuella sökningar. Efter genomgång avseende inklusions- och exklusionskriterier valdes sammanlagt 16 artiklar ut för denna litteraturstudie.
Upplevelsen av sexualitet hos personer med multipel skleros: en litteraturstudie
Multipel skleros är den mest förekommande kroniska, neurologiska sjukdomen som drabbar unga människor och majoriteten av dem kommer någon gång att drabbas av sexuell dysfunktion. Sexualitet är en viktig del av hela människan och därför en integrerad del av hälsa, livskvalitet och välmående. Därför är det viktigt att vårdpersonal har kunskap om vilken inverkan sjukdomen har på dessa människor, deras sexualitet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med multipel skleros. Studien baserades på åtta kvalitativa studier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.
?Olika uttryck för kommunikation? : förskollärares uttalanden om kommunikation i mötet med barn och föräldrar på två mångkulturella förskolor
Detta arbete är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation på mångkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen är att ta reda på hur förskollärare uttalar sig om den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor. De frågeställningar studien utgår från är: På vilka olika sätt kan kommunikation komma till uttryck på en mångkulturell förskola? På vilka sätt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mångkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats.Resultatet från de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta områden för studien. Bland annat beskrivs här kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs.Resultatet visar att pedagogens förhållningssätt och olika stöd är av stor betydelse för den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor.
Autism och kommunikation: hur arbetar man med kommunikation
på gymnasiesärskolor idag?
Detta arbete behandlar funktionshindret autism, där kommunikation återfinns som ett stort problemområde. Inom den sk "Wings Triad", där nedsättning i social interaktion, kommunikation och fantasi nämns som de största svårigheterna, och som komplexa områden där många personer med autism har stora brister, är detta tydligt. Sett ur individperspektiv är kommunikation väldigt intressant och ett viktigt område att belysa. Just kommunikation och det sociala samspelet med andra människor är något som i dagens samhälle fyller en viktig funktion, och finns då svårigheter till kommunikativt samspel så innebär detta problem. Jag vill med detta arbete visa hur man arbetar med kommunikation som problemområde i särskolan idag, och ge en inblick i vilka olika metoder, visuella arbetssätt och hjälpmedel som finns att tillgå för att stimulera personer med autism till en förbättrad tvåvägskommunikation.
Erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp
Bakgrund: Hjärtstopp drabbar omkring 15 000 personer i Sverige varje år. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och cirka 5000 på sjukhus. Majoriteten klarar sig inte. De frågeställningar som användes i litteraturstudien var: Hur mår personen efter hjärtstoppet, på vilket sätt påverkade detta personen existentiellt, och hur upplevs livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien, är att belysa personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp.
Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vården och hemsjukvården
Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vården. Hemsjukvården tar över efter utskrivning från sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess är det viktigt med en god kommunikation mellan dessa två organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vården och hemsjukvården vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie.
Att mäta betydelsen av formell och informell kommunikation vid beslutsprocesser
Att mäta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika
kommunikationstyperna är vid beslutsfattande. Organisationens struktur och
formella språk samt krav på formalitet påverkar kommunikationen..
Faktorer av betydelse för äldres livskvalitet på särskilt boende - Vad påverkar äldres livskvalitet?
Lite mindre än en femtedel av Sveriges befolkning utgörs av personer som är
över 65 år och av dessa bor cirka 6,2 % i särskilda boendeformer. Syftet med
studien var att undersöka faktorer som är av betydelse för livskvaliteten för
äldre på särskilt boende. Metoden som använts var en litteraturstudie med
kvalitativ ansats som inbegrep åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna
analyserades med innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).
Resultatet presenteras utifrån de fyra kategorierna; vikten av personlig
trygghet, denna rubrik sammanfattar vad som påverkar om den äldre känner sig
trygg på det särskilda boendet, betydelsen av mellanmänskliga relationer, denna
rubrik innefattar hur äldre upplever kontakten med personal, familj och övriga
vänner.