Detta examensarbete hade som syfte att undersöka hur förmedlingen av förväntningar ser ut i en nära relation. Frågeställningarna handlade om huruvida olika kommunikationsstilar hade någon påverkan och om det fanns skillnader mellan män och kvinnor, eller beroende på hur länge paren hade varit tillsammans, när det gällde förmedlingen av förväntningar i en relation. Social Exchange Theory (Thibaut & Kelley, 1959) har använts som grund för undersökningen eftersom den ger en tydlig förklaringsmodell över förväntningars inverkan på en relations tillfredställelsegrad. Metoden som användes var av kvantitativ art där enkäter var det instrument som tillämpades. Enkäterna fylldes i av 13 par som hade varit tillsammans i minst 6 månader.

Bakgrund: Ätstörning är en allvarlig och komplex sjukdom. Den är svår att bemöta för vårdpersonal och en känsla av maktlöshet inför vårdandet av dessa patienter är vanlig. Det är många gånger svårt att få patienten att inse allvaret i sjukdomen och ilska hos sjuksköterskan kan väckas när försök till hjälp avvisas. Syfte: Att belysa sjuksköterskans möjligheter, svårigheter och hinder för att stödja tillfrisknande hos ungdomar med ätstörningar. Metod: En litteraturstudie, som grundar sig i analys av 6 kvalitativa studier valda från databaser CINAHL och SCOPUS.

Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvården. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framträdande medarbetare i den kommunala sjukvården. Att arbeta inom kommunal hemvård är en utmaning då det krävs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmåga och att hon bör arbeta för teamsamverkan.

Bakgrund: Sjuksköterskor är en viktig länk i omvårdnaden kring den traumatiskt skallskadade patienten och dennes anhöriga. Den tidigare forskningen inom området har visat hur viktigt bemötandet och anhörigmedverkan är för patientens tillfrisknande. De kognitiva problem som ofta uppstår hos en traumatisk skallskadad patient är också de som är svårast att bemöta och behandla. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning, som beskriver sjuksköterskors roll i omvårdnadsarbetet av traumatiskt skallskadade patienters speciella behov av omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med 13 empiriska artiklar.

Då sexualiteten är en integrerad del av varje människas liv hör det till sjuksköterskans ansvarsområde att tala om ämnet med patienten för att kunna bedriva en holistisk vård. Flertalet sjukdomar och behandlingar kan ha en inverkan på patientens sexualitet. Många patienter känner ett behov av att kommunicera kring detta ämne, trots det är sexualitet ett område som ofta undviks av sjuksköterskan. Det är därför av vikt att undersöka varför det är så och vilka faktorer som främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet. Därför var syftet att belysa vad som hämmar och främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet med patienten.

Eventföretagen har en positiv inställning till relationsmarknadsföring och tycker att de använder sig av den. De marknadsför sig på ett ungefär likadant sätt genom de kanaler som är skilda från kanaler som används vid transaktionsmarknadsföring. Det som kännetecknar implementeringen av relationsmarknadsföring är företagets attityd till relationer med sina kunder och samarbetspartners samt förståelsen av vilken roll kommunikation och interaktion spelar i deras arbete..

Bakgrund: Patienternas klagomål gällande bemötande och kommunikation inom sjukvården har ökat. Krav på ökad effiktivitet och bättre patientflöde genomsyrar vården. Parallellt med dessa krav finns en strävan att förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av sin vistelse på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt har använts som metod och artiklar som ingick i översikten har granskats kritiskt och urvalet gjordes utifrån syftet.

Bakgrund: Sveriges största folkhälsoproblem idag är hjärt- kärlsjukdomar och den vanligaste orsaken till att personer uppsöker akutsjukvård. Att drabbas av hjärt- kärlsjukdom innebär ett lidande och en livsstilsförändring för den drabbade. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka en patient till förändrad livsstil efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån 8 stycken artiklar där författarna inspirerades av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet redovisades i 4 kategorier sjukdomsinsikt, informationskällor, socialt stöd och professionellt stöd.

Introduction: The conversation is one of the main components of the nursing process in psychiatric care. The preunderstanding on this research field is described based on theoretical concepts that together form the basis for understanding the study; nurse's role in psychiatric care, communication and caring relationship, as well as theories of the caring conversation and person-centered care. Research on the caring conversation as a theory and how it is experienced by patients existed, however, no research from the nurse's perspective was found.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of the caring conversation with patients in psychiatric open care units.Method: Qualitative research interviews were conducted with six nurses working in outpatient psychiatric care in the west region in Sweden. The interviews were recorded, transcribed and then analyzed according to the qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman (2004).Results: Four categories with related subcategories were distinguished throughout the analysis: The caring conversation, The importance of the care plan, Limitations and Caring based on the patients narrative.Discussion: An uncertainty about what caring conversation is and what it should contain creates uncertainty in the nurse's work. This results in a need for training for the individual nurse and the further research to obtain evidence for the importance of conversation in caring work.

Introduktion: Magnetkameraundersökningar (MR) görs varje dag och i samband med ökande antal undersökningar händer olyckor och tillbud. MR-undersökning innebär risk för patienten och anledningen till detta är att olika metalliska magnetiska föremål används inom medicin på och i patientens kropp och även i lokalernas utrustning. Röntgensjuksköterskan som arbetar på MR- avdelning måste ha kunskap om patienternas och besökarens säkerhet för att erbjuda en säker vård och skydda patienter mot skada eller risk. Syfte var att beskriva säkerhetsrisker vid MR-undersökning. Metod: Vid litteratursökning i Cinahl, Scopus och Pubmed hittades 18 fallbeskrivningar som besvarade syftet.

Syfte: Syftet var att utifrån patienters och närståendes nerskrivna berättelser ta del av deras upplevelser och erfarenheter av lungcancervården samt att utifrån dessa berättelser identifiera förbättringsidéer.Metod: Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde via idéböcker. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman framkom i resultat. Det första temat var: Känslor av otrygghet och lidande kopplat till vården, livet och den egna sjukdomen. De tillhörande kategorierna var vårdlidande, livslidande och sjukdomslidande.

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien är att visa förskollärares upplevelser av förhållandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns språkutveckling. Frågeställningarna som arbetet bygger på är: Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer på förskolan? Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av verbal kommunikation i samlingssituationer på förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollärare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för ämnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgångspunkt från Maurice Merleau-Ponty utifrån fenomenologin.

I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår venösa blodprov och insättande av perifera venkatetrar (PVK). Även då patienten bär en blodsmitta skall detta utföras, vilket sätter sjuksköterskans professionalism och biologiska säkerhet på prov. Sjuksköterskans upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta är ett ämne som bör diskuteras mer. Föregås stickmomentet av rädsla eller obehagskänslor? Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskans tankar och upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta.

In today?s health care it?s most common to treat an illness with a kind of pharmaceutical preparation. But lack of resources, given information and bad communication and collaboration between the patient and the nursing staff can lead to a patient unwilling to follow the doctor?s prescription. This does not just affect the individual patient?s health but it can also result in consequences for other people and the whole society.

Att vårdas i respirator innebär att den verbala kommunikationsförmågan förloras, vilket kan medföra känslor av frustration och maktlöshet hos patienter. För att uppnå en vårdande relation är samtalet av stor betydelse, vilket försvåras om kommunikationsförmågan är nedsatt. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med lätt sederade, respiratorbehandlade patienter. En kvalitativ ansats har använts. Halvstrukturerade forskningsintervjuer utfördes med åtta intensivvårdssjuksköterskor från två sjukhus.