Palliativ vÄrd betyder att en mÀnniska inte lÀngre vÄrdas för att botas utan istÀllet vÄrdas för att fÄ ett sÄ bra slut i livet som möjligt. Vid all palliativ vÄrd, inklusive den palliativa vÄrden av barn, stÄr patienten och dennes nÀrstÄende inför en svÄr tid med mÄnga utmaningar och motgÄngar. MÄnga funderingar framkommer dÄ de nÀrstÄende mÄnga gÄnger ej besitter likvÀrdig facklig kunskap om medicin och omvÄrdnad, som sjuksköterskan gör. Situationer som uppstÄr blir svÄrhanterliga för den drabbade patienten och dess förÀldrar nÀr kommunikationen brister med vÄrdpersonalen. För vÄrdpersonalen förekommer mÄnga laddade möten med patient, förÀldrar och nÀrstÄende dÄ vÄrdpersonalens kommunikationsförmÄga utsÀtts för hÄrda prövningar.Syftet Àr att beskriva förÀldrars upplevelse av god kommunikation vid palliativ pediatrisk vÄrd.Examensarbetet Àr en litteraturstudie baserad pÄ Ätta artiklar med kvalitativ inriktning, varav en ocksÄ delvis anvÀnde kvantitativa data.Resultatet i denna litteraturstudie beskriver vad förÀldrar upplever som viktigt vad gÀller kommunikationen mellan dem och vÄrdpersonalen angÄende vÄrden av patienten, det vill sÀga det sjuka barnet.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

En av de viktigaste uppgifterna för en pedagog Àr att förmÄ elever att respektera varandras olikheter och att motverka trakasserier och mobbning. Detta kan uppstÄ i olika former. Ett exempel Àr den icke verbala kommunikationen mellan eleverna, nÄgot som vi bör vara rustade för att förhindra. Denna studie undersöker vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker, samt skillnader mellan en Är 4 och en Är 8. Detta har skett genom sex observationstillfÀllen och en enkÀtundersökning.

Att mÄnga barn vÀrlden över mist rÀtten till sitt biologiska hushÄll och att flera befarar att hamna i samma situation Àr ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina rÄder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spÄr pÄ familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För tvÄ Är sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mÄl Àr att stÀrka familjeband och ge hushÄllets medlemmar ny hopp. Jag blev vÀldigt nyfiken pÄ detta Center speciellt eftersom det var sÄ annorlunda frÄn andra Sociala VÀlfÀrdscenter i staden.

Syftet med studien var att undersöka tonÄringar och förÀldrars uppfattning om vad en bra familj Àr. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt har tonÄringar och förÀldrars beskrivning av Àmnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berÀttat vad en bra familj Àr för dem. 50 tonÄringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 Är och 40 var 13 Är. 50 förÀldrar, med barn i motsvarande Älder har som en del i en enkÀt svarat pÄ samma öppna frÄga.

Introduktion: Familjecentrerad vÄrd innebÀr en process dÀr involvering och deltagande leder till professionellt stöd för barn och familj. Detta karaktÀriseras av en relation mellan vÄrdpersonal och familj dÀr bÄda parter tar Ätar sig ansvar för barnets omvÄrdnad och hÀlsovÄrd. För barn upplevs en separation frÄn förÀldrarna ofta som ett stort trauma, varför det Àr viktigt att förÀldrarna Àr nÀrvarande under sjukhusvistelsen. FörÀldrar kan bland annat bidra med tröst och stöd till barnet. Familjecentrerad vÄrd ger sÄledes en möjlighet för familjen att vara delaktig i barnets vÄrd.

Artikeln bygger pÄ resultatet av narrativa intervjuer med livsberÀttelser frÄn tre unga mÀn med erfarenhet av att komma som ensamkommande barn till Sverige. Studien har en postkolonial ansats och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket i denna studie inneburit ett ifrÄgasÀttande av den dominerande familjedefinitionen. Fokus för intervjuerna har varit att se hur definitionen av familj och upplevelsen av vilka som tillhör denna formas utifrÄn livsberÀttelserna samt hur erfarenheter kring familjeÄterförening kan se ut. Resultatet visar pÄ mÄngfalden av innebörder av familj samt att denna inte alltid Äterspeglas i svensk lag. Analysen belyser berÀttelserna i förhÄllande till sociologiska definitioner av familjebegreppet.

Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj Àr ett relativt outforskat omrÄde. I den hÀr uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende pÄ ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom Ätta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i tvÄ kommuner i JÀmtlands lÀn. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnÀt i kommunen, tack vare kontakter med socialtjÀnst, boendepersonal m.fl. vilket pÄverkar deras KÀnsla av Sammanhang.

Bakgrund: Varje Är fÄr omkring 300 barn i Sverige cancer. NÀr ett barn fÄr ett cancerbesked drabbas hela familjen. Tiden efter diagnos Àr en jobbig period för alla inblandade. Vardagen förÀndras och kÀnslor av besvikelse, ilska och sorg kan trÀnga sig pÄ. PÄ sjukhuset spelar sjuksköterskan en central roll i omvÄrdnaden och konfronteras oundvikligen med familjen och deras kÀnslor.

Syftet med studien var att ta reda pÄ om det gÄr att predicera medarbetares organisationsengagemang utifrÄn organisationskommunikation, sÄvÀl mellan chef och medarbetare som medarbetare emellan. Detta gjordes genom att 118 medarbetare fick besvara en enkÀt bestÄende av delar frÄn Communication Satisfaction Questionnaire (Downs & Adrian, 2004). Studiens huvudresultat visade att organisationskommunikation delvis kunde förklara variansen i organisationsengagemang. Resultaten diskuteras i termer av hur och varför organisationer som har en upplevd god organisationskommunikation, bÄde mellan medarbetare och chefer och medarbetare emellan, skapar ett starkare organisationsengagemang hos sina medarbetare..

Homosexuella familjer eller det som ocksÄ kallasregnbÄgsfamiljer Àr en idag vÀxande familjeform. Det Àr homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket Àr avrelevans för det sociala arbetet dÄ olika familjeformer idag Àr framtrÀdandeoch viktigt. KÀnnedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar vÄra möjligheter att undersöka vilken vÀrld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvÄrden. Syftet meduppsatsen Àr att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta nÀr de bildar familj. Det undersöks ocksÄ om nÄgra andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren nÀr de tÀnker kring familjebildning ochbehandling.

Bakgrund: Verbal och icke verbal kommunikation Àr ett utbyte av information eller kÀnslor mellan tvÄ personer. Inom omvÄrdnadsarbetet Àr kommunikation ett viktigt redskap att anvÀnda sig av som sjuksköterska. Syfte: Att belysa verbal och icke verbal kommunikation mellan sjuksköterska och patient vid det akuta omhÀndertagandet av patienten. Metod: En allmÀn litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehÄllsanalys av artiklarna. Resultat: Det finns bÄde positiva och negativa sÀtt att kommunicera.

Syftet med den hÀr studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn tio pedagogers berÀttelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssÀtt för att frÀmja samspel och kommunikation. Det Àr pedagoger frÄn förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien Àr ingen jÀmförande studie utan en beskrivning av olika förutsÀttningar för samspel och kommunikation bÄde inom sÀrskola,sÀrskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien pÄvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola Àr viktiga förutsÀttningar för utvecklande av ett bra samspel..

Studiens syfte Àr att utifrÄn tre frÄgestÀllningar undersöka hur fotografierna förÀndrats mellan Ikeas katalog 1973 och Ikeas katalog 2013, en tidsperiod med stora samhÀllsförÀndringar i sÄvÀl ett familje-som samhÀllsperspektiv. Det Àr med den bakgrunden det visuella uttrycket Àr intressant att jÀmföra.Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr huvudsakligen visuell kommunikation, synen pÄ familjen och semiotik. Uppsatsens resultat kan komprimeras till följande:Ikea-familjen har utvecklats till en mer mÄngkulturell och jÀmstÀlld familj i ett ljusare och rymligare hem i katalogen 2013 jÀmför med katalogen som gavs ut 1973..

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.