Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

Kultur Àr nÄgot som utvecklas över tid och skapas av vÀrderingar, tro och normer. Den inverkar pÄ en individs uppfattningar, attityder och livsval. DÄ en mÀnniska blir patient kommer kulturen utöva inflytande pÄ dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor mÄste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vÄrdar patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr elva vetenskapliga artiklar analyserades.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten Àr ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig Ät mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan mÀn och kvinnor i dessa lÀnder. Den övergripande tanken Àr att resultaten borde skilja sig Ät dÄ Sverige och Storbritannien Àr tvÄ ganska olika lÀnder pÄ policynivÄ. DÀrmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan pÄ de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. UtifrÄn detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar pÄ sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten.

ABSTRAKTBakgrund: Ett plötsligt och ovĂ€ntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebĂ€ra stor sorg och krisreaktioner. DĂ„ familjemedlemmarna Ă€r fullstĂ€ndigt oförberedda pĂ„ dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vĂ„rdade kan vĂ„rdpersonal dĂ€rmed skapa en mer tillfredstĂ€llande vĂ„rd.Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vĂ„rdpersonalens vĂ„rdande vid plötsligt och ovĂ€ntat dödsfall.Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primĂ€rstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemĂ„l om vĂ„rdpersonalens vĂ„rdande.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrÄn ungdomars framtidsplaner undersöka vilka skillnader som finns mellan mÀn och kvinnor samt mellan storstaden och landsbygden. Vad gÀller framtidsplaner har vi i första hand inriktat oss pÄ omrÄdena boende, utbildning och arbete samt familj. Ett andra syfte har varit att undersöka om ungdomarna kÀnner oro för sin framtid och om nÄgon grupp utmÀrker sig inom detta omrÄde. De tvÄ frÄgestÀllningar vi har utgÄtt frÄn Àr: finns nÄgra tydliga skillnader vad gÀller ungdomars framtidsplaner dÄ vi jÀmför kön och bostadsort och finns det vissa grupper av ungdomar som Àr mer oroliga Àn andra inför framtiden?Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av en enkÀt.

VÄrt syftet Àr att beskriva och analysera kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill sÀga politiker i nÀmnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tÀnka pÄ för att deras kommunikation skall ge upphov till en effektiv revision. VÄr intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vÄr undersökningsansats Àr deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjÀlp av en i förvÀg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgÄtt frÄn en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses dÀr som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera kommunikation och kommunikationssvÄrigheter.

Diabetes typ 2 Àr en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Eftersom sjukdomen stÀller stora krav pÄ egenvÄrd Àr det viktigt att patienten sjÀlv förstÄr sjukdomen. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient har dÀrför en central roll. Syftet var att belysa kommunikationens betydelse för samspelet mellan sjuksköterska och patient med diabetes typ 2. Studien gjordes i form av en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet.

Bakgrund: Tidigare litteratur tyder pÄ att patienter med cancer upplever mycket smÀrta och mÄnga fÄr ej optimal smÀrtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smÀrta till vÄrdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmÀrta uppfattar mötet med vÄrdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, tvÄ artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

I lÀroplanen för förskolan lyfts bemötandet med förÀldrar fram, att oavsett hur omstÀndigheterna ser ut nÀr barnen blir lÀmnade och hÀmtade pÄ förskolan sÄ ska pedagogen bemöta förÀldern pÄ ett vÀlkomnande sÀtt Lpfö 98 (skolverket 2010). VÄrt syfte med studien Àr att ge en bild av kommunikationen mellan pedagoger och förÀldrar pÄ en mÄngkulturell förskola nÀr den verbala kommunikationen Àr begrÀnsad. Studien omfattar tre frÄgestÀllningar och dessa Àr; vad pedagoger och förÀldrar samtalar om, hur informationsutbytet ser ut för att förÀldrar ska förstÄ den, samt vilka kommunikationssÀtt som anvÀnds i mötet under lÀmning och hÀmtning av barn pÄ förskolan..

Föreliggande uppsats fokuserar, utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, pÄ varför studenter vÀljer att lÀsa en Internetbaserad distanskurs i pedagogik pÄ C-nivÄ och hur kursdeltagarna bedömer kommunikationen och interaktionen i kursen. Studien omfattar en teoretisk del, bestÄende av en genomgÄng av tidigare forskning samt litteratur i Àmnet, dels vad gÀller distansstudier och Internetbaserade distansstudier, dels pedagogiska teorier om lÀrsamhÀllet idag. Den empiriska delen har en kvalitativ ansats dÀr studenterna fÄtt besvara en elektronisk enkÀt via nÀtet. Resultaten visar att flertalet av kursdeltagarna som valt att lÀsa pedagogikkursen som Internetbaserad distanskurs Àr kvinnor, 30 Är eller Àldre, yrkesarbetande med familj och hemmavarande barn. Studien visar Àven att kursdeltagarna Àr nöjda med kommunikationsformen och flexibiliteten som Internetbaserade distansstudier möjliggör.

FrÄn misstro till möten. Hinder och möjligheter i kommunikationen mellan Lunds universitet och rikstÀckande dagspress.Lunds universitet Àr Sveriges största universitet med ca 6 000 anstÀllda och 40 000 studenter och bedriver utbildning pÄ flera olika orter. Man kommunicerar med en rad olika mÄlgrupper, varav en av de viktigaste externa mÄlgrupperna Àr journalister inom radio, tv och dagspress. Sammanfattningsvis stÀller detta mycket stora krav pÄ kommunikationsarbetet och det gÀller dÀrför att optimera sin publicitet.Under hösten planerar Lunds universitet att utveckla sin presskommunikation och vÄrt uppdrag Àr ett led i detta utvecklingsarbete. Rapporten syftar dÀrför till att fungera som ett beslutsunderlag för Informationsenheten vid Lunds universitet..

I Sverige bor ca 1,4 miljoner utlandsfödda personer som liksom svenskar, kan behöva palliativ vÄrd, dvs. vÄrd i livets slutskede. I takt med att den Àldre befolkningsgruppen blir större, ökar behovet av palliativ vÄrd vilket gör att sjuksköterskan kommer i kontakt med personer av annan kulturell bakgrund i flera olika vÄrdsammanhang. I vÄrden skapas kulturmöten, sÄvÀl positiva som negativa, vilket har gjort sjuksköterskans kulturkompetens allt viktigare. Innebörden av kultur Àr komplex och har betydelse för hur personer med olika kulturell bakgrund ser pÄ hÀlsa, sjukdom, lidande, behandling, död och omvÄrdnad.

Under det Ă„rliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmĂ€rksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) Ă€r kommunikation viktigt för att Ă„teruppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och SĂŒer (2005) konstaterar att detta kan vara svĂ„rt för banker dĂ„ de har mĂ„nga olika sorters intressenter. Genom vĂ„r forskningsfrĂ„ga ?Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hĂ„llbarhetsrapportering?? har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, dĂ„ den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter Ă€r nĂ„got som Kleine och von Hauff (2009) pĂ„pekar Ă€r en viktig del av CSR-arbetet.

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 300 barn av cancer som Àr den vanligaste dödsorsaken hos barn i Sverige. Hela familjen pÄverkas av detta under lÄng tid. En sÀker och trygg vardag ersÀtts med stÀndig strÀvan om överlevnad, att bÄde barnet och familjen ska ta sig igenom denna period av rÀdsla, kaos och hjÀlplöshet. Syfte: Att beskriva förÀldrar och syskons upplevelser av att ha ett cancersjukt barn i familjen. Metod: Litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

FolkhÀlsovetenskapligt program.