Bakgrund: År 2030 ska Stockholm vara en storstad och en evenemangsstad i världsklass, detta i enlighet med Stockholms stads Vision 2030. Fram till dess ska bland annat mål för ökad företagsamhet och utveckling inom turismnäringen, ökad kvalitet inom utbildning och ett ökat samarbete mellan den privata och offentliga sektorn uppnås och förverkligas. Stockholmsarenan är en del av visionen, som en pusselbit i den infrastruktur som behövs, för att uppnå status som en evenemangsstad i världsklass.Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att erhålla ökad förståelse för hur de inblandade aktörerna i Stockholmsarenaprojektet tillsammans skapar en ny evenemangsdestination och göra den till en framgångsrik punktdestination. Vi ämnar belysa de utvalda faktorerna och hur de påverkar utvecklingen av Stockholmsarenan samt hur arenaprojektet påverkar sitt direkta närområde och Stockholm som destination.Frågeställning:Vilka förutsättningar inom faktorerna plats, marknadsföring, säkerhet och miljö samt ekonomiska resurser lägger grunden för en framgångsrik utveckling av Stockholmsarenan?Hur ser kommunikationen och samarbetet ut mellan de olika aktörerna i projektet med Stockholmsarenan?Hur påverkas området runtom Stockholmsarenan och staden i sig av en satsning som denna?Metod: Kvalitativa metoder har använts under arbetets gång genom djupintervjuer, litteraturstudier och kvalitativa dataanalyser av den insamlade empirin för att besvara problemformuleringarna.

Sammanfattning Syfte Vi möter varje dag elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har olika former av psykisk ohälsa. Det är viktigt för alla professioner inom skolans värld att ha god grundläggande kunskap om bemötande och förståelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med vårt arbete är att få en större förståelse för hur elever med neuropsykologiska funktionsnedsättningar förhåller sig till sin undervisning genom att observera och intervjua elever. Under de senaste åren har bristen på kompetens inom NPF i svenska skolor uppmärksammats inom skolverket och andra organisationer. Specialpedagogiska skolmyndigheten gör en satsning för att möta behovet av utökad kompetens och stöd inom området NPF i förskolor, skolor och vuxenutbildningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-05-30). Teoretiska perspektiv Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet och lagt vår teoretiska grund på forskare som Vygotskij och Wertsch.

I den aktuella kommun där studien genomförts har stora satsningar gjorts på att fortbilda vårdpersonal i demensvård under många år. Trots detta har det visat sig att det finns svårigheter för vårdarna att omsätta kunskaperna i det vardagliga arbetet. Under 2005-2008 pågår Kompetensstegen, en stor nationell satsning för att förbättra vården och omsorgens inre kvalitet i äldreomsorgen. Jag ville därför med mitt examensarbete undersöka effekterna av en så stor utbildningssatsning. Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattningar av lärandet och de nya kunskaper som de fått genom Kompetensstegens demensutbildningar och vilka möjligheter eller hinder som finns för ett fortsatt lärande efter utbildningen.

Examensarbetet består av en utvärdering av en del av den satsning på kollektivtrafiken i LLTs regi, nämligen införandet av ett nytt busslinjenät, som gjordes i Luleå tätort hösten 2003. Utvärderingen är gjord utifrån intervjuer med resenärer, en enkätundersökning av lulebornas attityder samt ur ekonomisk synvinkel. Det nya linjenätet som infördes hösten 2003 i Luleå syftade till att öka attraktiviteten hos den kollektiva busstrafiken genom att öka turtätheten, minska restiderna och öka möjligheterna till direktresor. Linjeomläggningen skedde efter att resandet, och därmed även turutbudet, minskat mer eller mindre årligen sedan slutet av 1980-talet. En stor poäng med linjeomläggningen var även att antalet bussar i trafik inte behövde öka.

Syfte: Syftet med studien är att studera och analysera förutsättningar för lärandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett småföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare är en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling är framträdande utmaningar för lärande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning är främst inriktad på stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag är småföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva småföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-ställda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.

Varför misslyckas statliga myndigheter så ofta med sina IT-satsningar och vad kan man göra åt detta? Att IT-investeringar som görs av våra myndigheter inte ger önskade nyttoeffekter i verksamheten, innebär en stor kostnad för samhället. Tidigare forskning visar att det är vanligt att man utvecklar IT-stöd utan att först utreda vad organisationen egentligen vill uppnå med dem.Huvudfrågan i detta examensarbete är hur man kan förbättra myndigheters IT-beställningsprocess. I en seminarieserie delar åtta personer, med sig av sina erfarenheter, genom dialogseminariemetodiken. De är alla involverade i beställningsprocessen, på olika statliga myndigheter.Vi kan, i enlighet med tidigare studier, konstatera att för att kunna grunda sina IT-beställningar på de behov som verksamheten och användarna har, så måste den som är beställare ta reda på vilka dessa behov är, redan i förarbetet till beställningen.

I Skolverkets rapport 318 från 2008 redovisas en utvärdering av förskolan tio år efter införandet av förskolans läroplan. Rapporten visar på en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket då det strider mot läroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istället fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för några utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete såg ut för pedagogerna ifråga samt vilka eventuella dilemman och svårigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer.

Med utgångspunkt i Malmö Brandkårs jämställdhetsprojekt "Kvinnlig brandman" vill vi genom denna uppsats exemplifiera hur en sådan satsning aktualiserar föreställningar om jämställdhet och kön inom organisationen. Uppfattningarna kring kön och jämställdhet var många, och resonemangen ofta paradoxala. Samtidigt fanns det en slående likhet mellan åsikterna hos en majoritet av personalen i den operativa styrkan gällande kvinnliga brandmän. Denna likhet tyder på en, motsägelserna till trots, överordnad gemensam förståelse av brandmannayrket.Vårt syfte med denna uppsats är i huvudsak två. Dels ämnar vi belysa hur de olika, både officiella och inofficiella, föreställningarna kring jämställdhet inom organisationen får betydelse för förståelsen och implementering av en jämställdhetssatsning.

Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området. Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnära planeringen ofta med att planlägga en tät och blandad bebyggelse intill tågstationer. Planeringen har uppstått som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. Planeringssättet har de senaste åren blivit en strategi för att jobba mot en hållbar samhällsutveckling. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse kring den stationsnära planeringen, hur nya tågstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt på vilket sätt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnära lägena i Skåne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus på den stationsnära planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området. Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.

Detaljhandeln är idag präglad av hög konkurrens och många aktörer som slåss om sammasegment. Fast Fashion med sina snabba produktlivscykler och låga prissegment trots en högmodegrad, har lett till att konsumtionsmönstret förändrat konsumenternas beteende genomderas krav på ständiga uppdateringar av sortimentet. Dagens kunder kräver mer än enbart ettlågt pris för att attraheras, vilket kräver att även Fast Fashion-företagen adderar ytterligarevärden. Imagen och känslan för varumärket spelar därför en stor roll även för Fast Fashionföretagoch inte enbart för märken som agerar inom en högre prisklass. För att kunnatillfredställa det kunden efterfrågar krävs av företaget att de tydligt identifierat sin målgruppför att kunna anpassa erbjudandet efter just dem.

I dag är miljöfrågan ett omdiskuterat ämne och människor känner oro för dagens miljösituation. I takt med att individer konsumerar allt mer och med tanke på att jordens resurser är begränsade är det ett faktum att nya vägar krävs för att kunna skapa ett hållbart konsumtionssamhälle och en hållbar utveckling. Karaktärerna av de nya vägarna är emellertid inte lika lätta att identifiera som behovet av dem. Frågan är hur engagerade och drivande företag behöver vara när det gäller utvecklingen av hållbara verksamheter. Vidare är det ingen självklarhet beträffande vem eller vilka som bär ansvaret för utvecklingen gentemot en hållbar framtid. Ytterligare en omdiskuterad fråga är huruvida ekonomisk tillväxt i längden är förenlig med en ekologiskt hållbar utveckling.

Bakgrund: SAS och 12 andra flygbolag startade under 2001 en marknadsplats som skulle vända sig till flygbranschen. SAS ser dock ett behov att även göra inköp av indirekt material via någon form av e-procurementlösning, till exempel via en marknadsplats, för att på så sätt ytterligare effektivisera sin inköpsprocess. Inköp av dessa produkter lämpar sig inte för en global marknadsplats, utan sköts mer effektivt med hjälp av de marknadsplatser som redan finns på den skandinaviska marknaden. Syfte: Rapportens huvudsyfte är att ta fram lämpliga alternativ på marknadsplatser för inköp av indirekt material åt SAS. Det första delsyftet är att påvisa vilka e-procurementlösningar som är bäst lämpade för inköp av olika typer av produkter och tjänster.