Utveckling på kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel på en sådan kredit är snabblån. Snabblån utmärks av att det är kortfristiga lån på låga belopp som konsumenterna erhåller inom en kort tidsperiod. Vidare är låneprocessen enkel. Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelägganden med grund i snabblån har ökat (se bilaga) och regeringen hävdar på basis av statistiken att samband mellan snabblån och överskuldsättning föreligger.

My problem comes out of the bigger question ?why the Catholic church is featured in horror films whenever a religious organization is in one?? I have detected in the horror films that I've seen that when a religious organization is in a horror movie it's the Catholic church that gets to act as church and religion. I have chosen the following problem: How is the Catholic church presented in the horror movies The Exorcist and The Rite, and how can one understand these presentations from a role theoretic perspective?Since role theory has it's background in the world of the theater with it's actors and roles, it came naturally to use role theory, and specifically Goffmans dramatic model. I've used this model in a film analysis of the movies.

Staten har överlåtit den statliga kontrollen till enskilda tjänstemän, vilket betyder att staten har begränsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall är av den anledningen nödvändig. Länsstyrelsen har på regional nivå ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjänsten. Den här studien riktar intresset mot tjänstemännen på länsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstånd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frågeställningarna är; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s.

 Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Denna studie analyserar hur tre svenska kommuner använder mikrobloggen Twitter i sin dagliga kommunikationsverksamhet.Studiens teoretiska utgångspunkt tas ur Gavers och Kress teorier kring affordances, Hallidays teorier om sociosemiotik samt Kress teori om den semiotiska resursen. Metoderna för analysen består av kvalitativa intervjuer kombinerat med en interpersonell textanalys, med fokus på språkhandlingar, språkstil och tilltal.Studien visar att kommunernas syn på, och användning av Twitters handlingsmöjligheter skiljer sig påtagligt i vissa aspekter. Två av kommunerna använder sig av mikrobloggen nästan uteslutande som en kanal för spridning av information om andra kanaler för att interagera med kommunen.Studien visar även att alla tre kommuner generellt sätt använder sig av ett vardagligt språk i sina inlägg med ett direkt tilltal och att förtrolighetsstrategier är vanligt förekommande. Till sist visar dessutom studien att kommunernas twitternärvaro kommit att påverka arbetsrutinerna hos andra avdelningar inom kommunkontoret, främst med hänseende till en ny utsatthet för beslutsfattare samt en kortare hanteringstid för ärenden..

Att visitera inom stiften var ett sätt för den kyrkliga överheten att utöva tillsyn över församlingarna och dess medlemmar i 1600-talets Sverige. Allt från folkets katekeskunskaper till prästernas ämbetsskötsel kontrollerades under visitationerna. Tillfällen gavs också för församlingsmedlemmarna att själva ta upp klagomål eller problem som de ville få hjälp med av en högre auktoritet än det lokala prästerskapet. .

AbstractConsequence analysis ?worst case scenario? at Mälarhamnar AB VästeråsDavid DotzskyMälarhamnar AB is a company that handle large amounts of oil, diesel, biofuel and petrol. That result in a lot of work to prevent accidents. The risks with modern technology is very small but it can?t be eliminated.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Kommunernas behörighet att företa åtgärder i sin verksamhet begränsas av ett antal kommunalrättsliga principer. Principerna, som utvecklats i domstolspraxis, beskriver vilken typ av verksamheter som får företas och hur kommunerna skall agera när de utför dessa verksamheter. Principerna kan delas upp i två olika typer. Det finns dels sådana principer som sätter de yttre ramarna för kommunernas verksamhet och dels de principer som begränsar kommunernas handlande inom ramen för den kommunala kompetensen. Det är framför allt den senare typen av principer som uppsatsen behandlar.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Uppsatsen behandlar de yttre gränserna för möjligheterna till fondförvaltning, mer specifikt när en fondförvaltare anses ha blivit ett brevlådeföretag samt när en effektiv tillsyn anses kunna utövas. Dessa frågeställningar representerar intresseavvägningen på vilka outsourcingreglerna vilar mellan konkurrenskraft och kontroll..

Förhoppningar har sedan flera år tillbaka funnits både från miljöcertifierade företags och certifieringsorganens sida att ett certifierat miljöledningssystem skulle ge skäl till lättnader i den operativa tillsynen. Det finns även en resursbrist hos tillsynsmyndigheterna så att tillsynspersonerna inte har möjlighet att utföra tillsyn i den omfattning man önskar. Det har under senare år vuxit fram frivilliga åtaganden inom miljöarbetet. Miljöledningssystem är ett av dem. För att kontrollera miljöledningssystemens funktion revideras dessa periodiskt återkommande av certifieringsorganen.

Balanskravet infördes i Sveriges kommuner 1 januari 2000. Detta innebar att intäkterna skall täcka kostnaderna. Sveriges kommuner hade en ekonomisk kris under 90-talet och för att balanskravet skulle kunna följas infördes blandmodellen. Detta innebar att pensioner som är intjänade fram till 1998 har lyfts ur balansräkningen och redovisas som en not, en ansvarsförbindelse. Eftersom inte samtliga pensionsskulder redovisas, ger blandmodellen en förskönad bild av verkligheten.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.