Sök:

Sökresultat:

1677 Uppsatser om Kommunens socialpsykiatriska enheter - Sida 28 av 112

SOA ? Tänk efter före Ett organisationsförberedande ramverk inför implementeringen av en tjänsteorienterad arkitektur

SOA (Service Oriented Architecture) är ett koncept för hur affärsverksamheten och informationsteknologin i en organisation ska organiseras med återanvändbara tjänster som skapas utifrån verksamhetens processer. Att införa en SOA ställer höga krav på hela verksamheten då det innebär både ett teknik- och kulturskifte. Därför krävs det att organisationen är väl insatt i det åtagande de har och att förändringsviljan är väl förankrad i alla nivåer och enheter. Genom litteraturgranskning och med stöd av sex kvalitativa intervjuer har i denna uppsats ett organisationsförberedande ramverk arbetats fram med en rad riskfaktorer att beakta inför en SOA-implementering. Ramverket formades slutligen till att innehålla tretton faktorer där samtliga måste fungera i en organisation som ska införa en SOA. Av dessa faktorer kunde fem lyftas fram ytterligare, då de utgör en extra stor risk att bli förbisedda..

Grönt medarbetarskap : en kvalitativ studie om medarbetarskap som organisationsfilosofi inom jordbrukssektorn

Tiderna förändras, så även inom jordbrukssektorn. Effektiviseringen av jordbruket har medfört att det på senare tid bildats allt större enheter för att bibehålla god lönsamhet, vilket innebär växande enheter med fler medarbetare. Det innebär att den enskilde jordbrukarens uppgift förändras, från att ha ansvarat och arbetat med allt från ekonomi och djurskötsel till maskinkörning, till att bli chef och ledare med personalansvar. Behovet av medarbetarskap är tydligt då jordbrukaren inte klarar av att ensam ha full koll och kontroll över verksamheten när den växer och personalstyrkan likaså. Det medför även ett behov av att kunna etablera en god relation mellan chef och medarbetare, samt förmågan att som chef våga delegera ansvar och arbetsuppgifter. Vi har i detta arbete genomfört en kvalitativ studie som syftar till att se hur arbetsgivarna inom jordbrukssektorn ser på medarbetarskap samt hur det används i verksamheten.

Frekvensderivataskydd för kraftsystem : en utvärdering om frekvensderivatskydd som skydd mot ödrift

En studie om frekvensderivataskyddens funktion, tillämpning och nödvändighet i det svenskakraftsystemet har genomförts. Frekvensderivataskydd används som ett skydd mot ödrift.Ödrift innebär att produktionsanläggningar upprätthåller driften av en mindre del av nätetäven då anslutningen till det större kraftsystemet försvinner. Studien initierades pågrund av att det rapporterats att frekvensderivataskydden löst ut obefogat. Undersökningenhar innefattat en litteraturstudie om ödrift, frekvensderivataskydd samt problematikenmed obefogade bortkopplingar. Vidare har en empirisk mätdataanalys genomförts för attestimera frekvensderivatans variationer i kraftnätet.

Med arbete i sikte : En studie om sfi-bransch i Linköpings kommun

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning från Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen ämnen som anses vara relevanta för eleven på sfi-bransch. Sfi-bransch framträder som en plats för lärdom men också som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill säga att berättiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar även enheter som under studien framträtt som betydelsefulla för eleven, utifrån syftet med sfi. Med teoretisk utgångspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig många intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkänna..

Livscykelanalys av en flaska whisky

Målet med detta examensarbete är att i samarbete med Mackmyra Svensk Whisky undersöka miljöpåverkan från deras whisky. Utöver detta undersöks även vilka delprocesser av produktionsprocessen som orsakar mest miljöpåverkan, och hur påverkan på miljön kan minskas. Generellt sett används stora mängder resurser inom livsmedelsindustrin, vilket kan ge stor påverkan på miljön. För att identifiera och mäta denna påverkan används i detta examensarbete metoden livscykelanalys. Ett viktigt steg i början av livscykelanalysen är att välja en eller flera funktionella enheter för vilka miljöpåverkan ska beräknas. Denna studie har två funktionella enheter.

En utredning av gränsen för den kommunala kompetensen

En kommun är ett visst territorium inom Sveriges gränser som har en självstyranderätt inom vissa speciella områden. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av politiskt valda personer som representerar politiska partier. De regler som bestämmer vad en kommun får göra kallas den kommunala kompetensen. Syftet med uppsatsen var att ta reda på mer om kommuner, reda ut inom vilka gränser de får agera och analysera mitt huvudexempel, Coop Arena - affären. Metoden för skrivandet av denna uppsats har varit den klassiska juridiska, vilket innebär studier av lagtext, doktrin och rättspraxis.

Får det lov att vara en morot? : Ett arbete om motivationsmönster och belöningssystem i tjänsteföretag

Genom olika belöningssystem kan personalen motiveras och därigenom öka produktivitet i det dagliga arbetet. Olika belöningssystem kan behövas för olika individer och enheter inom organisationen. Syftet med vår uppsats är att kartlägga och beskriva hur belönings- och motivationsfaktorer i två tjänstebranscher ser ut och jämföra dem emellan.I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod, vilken har bidragit till att vi har fått en ökad förståelse kring problematiken av vår studie då vår avsikt var att åstadkomma djupare kunskap om motivation och belöningssystem genom djupgående intervjuer med nio olika respondenter, från bemanningsföretag och revisionsbyråer.Vi har kommit fram till att motivation i största allmänhet är viktig i båda branscherna. Gemenskap på arbetsplatsen och positiva omdömen är två av de viktigaste faktorerna till motivation. I båda branscherna motiveras de anställda av variation i både arbetsuppgifter och arbetsmiljöer..

Möjliga samband mellan upplevda utbildningseffekter,  emotionell och själslig intelligens samt självkänsla

I Tanums kommun har majoriteten av kommunens chefer genomgått ett ledarutvecklingsprogram, kallat ?Träningsläger för ledare. Utvecklingsprogram för verksamma chefer?.  Syftet med föreliggande studie var att utvärdera deltagarnas upplevelse av resultat och effekt (för individ och organisation) av genomfört program, samt undersöka om det föreligger samband mellan upplevda utbildningseffekter, emotionell och själslig intelligens samt självkänsla. Studien omfattade 23 deltagare, vilka samtliga genomgått ledarutvecklingsprogrammet.

Att designa författarverktyg för geo-spel inriktade mot mobilt lärande

I uppsatsen presenteras ett författarverktyg utformat för att framställa geo-spel för mobilt lärande. Problemet ligger i att framställningen av geo-spel är för tekniskt komplex för att lärare utan avancerade tekniska kunskaper ska kunna utveckla egna geospel till sina elever. Ett lätthanterligt författarverktyg skulle kunna vara lösningen på detta problem.Genom att studera designprocessen för geo-spel för lärande samt att genomföra designsessioner med verksamma lärare för att fastställa kraven som ställs på ett författarverktyg tas en interaktiv prototyp fram, som också beskrivs i uppsatsen.Resultatet av användartesterna av den interaktiva prototypen visar att lärarna upplever att de skulle kunna skapa lärorika spel med hjälp av författarverktyget och att det även finns en stor vilja att få använda författarverktyget i praktiken..

Fördjupad översiktsplan för uthållig utveckling: Karungi by,
Haparanda stad

Haparanda kommun har tagit beslutet att förnya och uppdatera den kommuntäckande översiktsplanen från 1990. I arbetet skall ett antal fördjupningar över byar och tätorter genomföras och Karungi by är en av dessa fördjupningar. Karungi är en mindre by med ungefär 300 invånare och ligger ca 25 km från Haparanda centralort längs Torne älvs strand. I byn finns bland annat skola, äldreboende, räddningstjänst och ett aktivt föreningsliv. En målbild har formats utifrån dagens förutsättningar och kommunens viljeinriktningar.

Responsiv webbdesign : Tekniska designaspekter

Det blir allt vanligare att ägare till webbplatser anpassar sin webbplats till lågupplösta enheter som t. ex mobiltelefoner. För att genomföra en anpassning finns flera tekniska alternativ. I denna uppsats har det undersökts vilka tekniska aspekter som kan utgöra eventuella hinder när utvecklare möter webbyråkunders krav på upplösningsoberoende design med en av teknikerna, nämligen responsiv webbdesign. Arbetet innefattar en intervju med en webbyråkund som resulterade i en kravspecifikation som sedan stod till grund för en prototyp, där tekniken responsiv webbdesign testades och utvärderades.

Kulturarv i stadsplanering - En fallstudie av tolkning och tillämpning av regelverket under Stumholmens funktionsomvandling

Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras. Ett omfattande arbete påbörjades från kommunens sida med områdesbestämmelser och detaljplaner.

En jämförelse mellan uppmätt och framräknad A-temp

Syftet med detta examensarbete var att göra en jämförelse mellan uppmätt A-temp och framräknad A-temp. A-temp är ett area begrepp som används när man räknar ut byggnadens energianvändning i kWh per m2 och år, vid upprättande av energideklarationer. För att få fram A-temp kan man mäta upp den men det är också tillåtet att räkna fram den från existerande area enheter. Vilket är lättare och går snabbare men kan ge något fel area värde. Det jag fann i undersökningarna var att för de undersöknings objekt jag haft så är det oftast inte så stor skillnad mellan uppmätt och framräknad A-temp. Störst skillnad blev det i de fall där A-temp räknades fram från BOA och LOA, där den i ett par av fallen uppgick till nästan 15%. För att göra undersökningarna har jag själv, mätt upp A-temp på ritningar samtidigt som jag räknat fram A-temp från existerande area mått som BOA+LOA, BRA eller BTA, därefter har jag jämfört värdena..

Klimatfrågans hantering - en fallstudie av Lagomköping

Klimatfrågan och dess hantering är högst aktuell i dagens samhälle. Det är en komplicerad fråga som ligger på kommunernas bord. Denna uppsats gör en ansats att utröna hur en liten och måttligt utsatt svensk kommun som inte är en högriskkommun hanterar klimatfrågan och dess konsekvenser. Frågor om hantering av risk- och sårbarhet, kunskaps- och kompetensbyggande,  mitigering och klimatanpassning står i fokus för analysen. Dessa delar ställs mot ett pågående byggprojekt längs en strandkant i Lagomköping som får utgöra ett test för hur hanteringen av dessa frågor görs i ett riktigt projekt.Uppsatsen bygger på intervjuer med tjänstemän i den aktuella kommunen för att kunna utröna hur Lagomköpings kommun arbetar med dessa frågor.

Flens stadskärna : gestaltningsprogram för Flens stadskärna

Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskärna och därigenom skapa en stad med bättre orienterbarhet, tillgänglighet, trygghet och med förstärkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och är en samling riktlinjer som används inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhållen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen är en stad belägen i hjärtat av Sörmland och har drygt 6000 invånare i staden och 16 000 invånare i kommunen. Staden växte fram som ett stationssamhälle längs med västra stambanan då denna öppnades för allmän trafik år 1862. Samhället blev en viktig knutpunkt när järnvägen mellan Grängesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhälle år 1902 och 1949 en stad.

<- Föregående sida 28 Nästa sida ->