IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell.

Syftet för denna studie var att granska det fallpreventiva arbetet inom samtliga särskilda bo-enden för äldre, i Umeå kommun. Data insamlades primärt via enkäter vilka besvarades av undersköterskor (n 118, 85 % svarsfrekvens). Enkätsvaren kompletterades med en muntlig fråga som enhetschefen för respektive boende besvarade via telefon.Resultatet visade att 76 % av respondenterna ansåg att enheten bedrev ett organiserat fallpre-ventivt arbete. Inom de granskade enheterna var Individuell Vård- Omsorg och rehabiliter-ingsplanering (Ivor) ett viktigt forum för fallpreventiva diskussioner. Mötesfrekvensen var vanligtvis glesare än en gång per månad.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla ett nationellt system för Öppna jämförelser inom vård och omsorgen om äldre. Denna jämförelse ska beskriva kvalitet, kostnader och effektivitet. Syftet är att ge information till beslutsfattare och medborgare samt ledning och personal via Äldreguiden som finns tillgänglig på www.socialstyrelsen.se från den 31/3 2008. Den intresserade som besöker Äldreguiden kan själv på ett enkelt sätt sammanställa de områden han eller hon är intresserad av och få fram statistiska uträkningar och jämförelser både som stapeldiagram och som tabeller. De kvalitetsområden som används i uträkningarna benämns som nyckeltal och för äldreboende är de sju till antalet, delaktighet, personaltäthet, kompetens, kontinuitet, självständighet, mat och ledning.Ett intresse för Socialstyrelsens Öppna Jämförelser inom vård och omsorg om äldre väcktes efter ett samtal med äldreomsorgens samordnare i Sandvikens Kommun och vi kom överens om att undersöka hur Sandvikens kommuns äldreboenden förhåller sig i jämförelse med övriga kommuner i Sverige utifrån nyckeltalen.

Den 1 februari 2007 bytte Lantmäteriet referenssystem till SWEREF 99. Anledningen till att kommuner, myndigheter och andra användare också bör byta till SWEREF 99 är att ett gemensamt referenssystem ger ett flertal fördelar, bland annat kommer informationsutbyte att underlättas inom Sverige och användare av GNSS mottagare (Global Navigation Satellite System) kommer inte att behöva bekymra sig över olika koordinatsystem.Syftet med denna C-uppsats på 10 poäng är att underlätta för kommuner och organisationer som skall byta referenssystem.En handledning för hur kommuner skall lägga upp arbetet med referenssystembytet samt vad kommunen bör ta hänsyn till under inmätningar av kompletteringspunkter som ligger till grund för kommunens transformation presenteras. Geografisk bunden information finns på ett stort antal förvaltningar och bolag inom kommuner och för att inte missa någon organisation vid ett referenssystembyte har vi gjort en undersökning av vilken data som bör transformeras. Kontroll av två transformationsfunktioner som finns i ArcMap jämförs med en transformation i programmet GTRANS och inmätta koordinater med GNSS teknik för att undersöka avvikelserna vid ett framtida byte av referenssystem.För att räta upp kommunens nuvarande referenssystem görs inmätningar med GNSS teknik. Detta för att punktkoordinater ska fås i såväl SWEREF 99 som frånsystemet.

Syftet med denna studie har varit att genom socialsekreterarnas reflektioner och diskussioner ge en bild av hur specialisering kan skapa gränser mellan olika enheter inom Individ- och familjeomsorgen samt Funktionshinder i en stadsdel i Göteborgs Stad. För att undersöka detta använde vi oss av följande frågeställningar:1. Hur befäster/bevakar socialsekreterarna organisationens gränser?2. Hur interagerar socialsekreterarna inom organisationens gränser?3.

 I takt med att IKT-utvecklingen accelererat i samhället har också kravet ökat på effektivt användande av IKT i skolan. Syftet med denna undersökning har därför varit att studera hur en kommun implementerar IKT-stöd i sin grundskoleverksamhet för att stötta pedagogerna i deras arbete med att utveckla elevernas digitala kompetens. Undersökningen har genomförts som en deskriptiv fallstudie i form av kvalitativa intervjuer med sex nyckelpersoner i organisationen. Den bild som tidigt framträdde var hur otroligt komplext IKT är i förhållande till skolans värld. Det finns många aktörer och intressenter på en arena som ständigt förändras av den nya teknikens växande framfart.

Bakgrund: Det är intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumärket, dock har invånarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmärksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invånarna påverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element är sammanvävda och utgör platsvarumärket, vilket innebär att varumärkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invånarna i varumärkesarbetet, så att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar. Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur invånarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumärket. Dels att föreslå riktlinjer gällande hur Kalmar kommun ska involvera invånarna i kommunens varumärkesarbete. Metod: Studien bygger på fallstudie av Kalmar kommuns varumärkesarbete.

Idag finns många nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ändamål. En del har övergått till att bli bostadsområden medan andra har blivit områden för handel. Gustavsbergs hamn är en del av ett historiskt industriområde för porslinstillverkning. Området ligger i Gustavsberg som är centralort i Värmdö kommun. Kommunens geografiska läge är Stockholms läns inre skärgård.

Skrivning är en biomekaniskt invecklad process som kräver en viss nivå av såväl motorisksom kognitiv förmåga. Forskning om Alzheimers sjukdom tyder på att nedsättningar i flerakognitiva domäner förekommer innan den kliniska diagnosen ställs. Det finns även forskningsom tyder på att ett innehållsrikt skriftspråk i unga år minskar risken för demensutveckling påäldre dagar. För att studera om mått från texter kunde predicera demens på ett tidigt stadiumanalyserades 141 skriftliga bildbeskrivningar insamlade inom ramen för rutinmässigaminnesutredningar vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Deltagarna delades in itre grupper utifrån diagnos (minnesutredning, lindrig kognitiv svikt och demens).Utgångspunkt för studien var de fyra textmåtten: idétäthet, verbtäthet, läsbarhetsindex (LIX)och T-enheter.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och använder platsen har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. När individer görs delaktiga i planeringen av den egna närmiljön skapas en social hållbarhet och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som är användbara, trygga, säkra och främjar hälsan är viktiga för folkhälsan. I Kalmar kommun arbetas med att skapa delaktighet i samhälsplaneringen genom förbättringsvandringar och utvecklingsdialoger. Då kommunen tillsammans med innevånare undersöker bostadsortens förutsättningar och utvecklingsbehov.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka om det var finns stöd i lagstiftning, prejudikat eller doktrin för möjligheten att konkurrensutsätta den ?mjuka sektorn? i kommunerna, främst då förvaltningsområden som innehåller myndighetsutövning. Jag har avgränsat mig till kommunens socialtjänst och dess individ- och familjeomsorg. Jag presenterar myndighets- och förvaltningsbegreppen. Litteraturstudier samt intervjuer ligger till grund för uppsatsen.

Friheten att kunna sitta på balkongen och surfa, chatta, läsa e-post med mera har blivit en självklarhet för de allra flesta, nya spelkonsoler med trådlös teknik gör att spelaren kan interagera mer med handlingen i spelet, personvågar som mäter vikt, BMI och fettmassa och överför denna information till en server trådlöst där användaren kan följa sin viktkurva och så vidare. I stort sett allt som kan vara trådlöst är trådlöst idag. Med de uppenbara fördelarna av att använda trådlös kommunikation och de mängder med nya enheter som stödjer detta så är det ingen nyhet att trådlöst är här för att stanna. Trådlös kommunikation finns överallt omkring oss, men det är inte alltid den är implementerad på ett sätt som sätter säkerheten först. En av svagheterna i att allt fler enheter stödjer trådlöst är att det krävs en viss teknisk kunskap för att konfigurera dessa på ett säkert sätt.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi.

Vilka aktörer är viktiga för Lekebergs utveckling? Det är den frågeställningen som kommer ligger till grund för denna uppsats i landsbygdsutveckling, vars syfte är att undersöka hur samarbetet mellan kommun och invånare påverkar utvecklingen i bygden. Lekeberg kommun är en utpräglad landsbygdskommun som är belägen två mil utanför Örebro. Lekeberg tillhörde tidigare Örebro kommun men är sedan 1995 en självständig kommun på frammarsch. Kommunen har en positiv befolkningsutveckling och ett aktivt näringsliv varför jag anser att det finns ett intresse i att studera kommunen. Materialet för studien har tagits fram med två olika metoder. Jag har dels intervjuat tjänstemän i Lekebergs kommun som är viktiga för kommunens utveckling, nämligen kommundirektören, förvaltningschefen, verksamhetsledaren för Leader Mellansjölandet, samordnaren för fiber i Lekeberg samt enhetschefen som är ansvarig för landsbygds- och näringslivsfrågor på länsstyrelsen i Örebro län.