Aktuell forskning visar att svenska skolresultat är nedåtgående, där bristande systematiskt kvalitetsarbete pekas ut som en möjlig anledning till att eleverna inte når de grundläggande målen. Flens kommun var en av de kommuner som uppmanats av Skolverket att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete och vidare initierade Kommunen uppbyggnaden av ett kvalitetsledningssystem. Studiens syfte var att erhålla en djupare förståelse för medarbetarna i Flens kommuns upplevelser av uppbyggnaden. Studien sökte genom ett kvalitativt perspektiv, svar på frågor kring vad ett kvalitetsledningssystem kan definieras som, vilka moment som är betydelsefulla samt vilka deltagare som upplevs betydelsefulla vid uppbyggandet. Resultaten från de båda sammanställdes i fyra kategorier: Anpassning till kontext, Stabil process, Management och Allas delaktighet.

Syfte med vårt arbete är att identifiera och analysera framgångsfaktorer vid en kommuns förändringsarbete mot en modern, effektiv och medborgarorienterad förvaltning, en så kallad 24-timmarskommun. För att nå detta syfte har vi valt att göra en fallstudie av Mjölby kommuns arbete med utvecklingen av 24-timmarskommun.Fältarbetet har utförts med hjälp av kvalitativa semistandardiserade intervjuer med ämnesområdets relevanta personer inom Kommunen. Analys av empiridata har genomförts med hjälp av förändringsanalys enligt SIM-metoden.Resultat av vår undersökning visar att införande av 24-timmarskommun bör ses som en del av Kommunens förändringsarbete mot en modern förvaltning. För att detta arbete ska vara framgångsrikt krävs det strategiskt ledarskap som ska ta fram, förankra och kommunicera visioner och målbilder av den moderna förvaltningen i organisationens alla delar. Samarbete, systematisk process- och brukarorienterad verksamhetsutveckling och den professionella kompetensen utgör en garanti att uppställda målen och visioner for 24-timmarskommun kan förverkligas.

Internets genomslagskraft ger stora möjligheter till effektivisering för såväl privata företag som för offentlig sektor. Sveriges regering har gett Statskontoret i uppdrag att utforma råd och rekommendationer för hur Sveriges myndigheter ska digitaliseras och därmed erbjuda tjänster och demokratiska processer via Internet. Internationellt kallas denna digitalisering e-government. I Sverige används istället begreppet 24-timmarsmyndighet.I processen att utveckla en 24-timmarsmyndighet i en kommun kan ett antal kritiska framgångsfaktorer identifieras, dvs. områden som kan vara avgörande för huruvida Kommunen ska lyckas med sin 24-timmarsmyndighet.

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i Kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

Syfte: Studiens syfte är ta reda på hur lärare resonerar kring användningen av digitala lärverktyg i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter och deras kompetens inom området.Frågeställningar:? Hur använder lärare digitala lärverktyg i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter?? Hur resonerar lärare kring de digitala lärverktygens påverkan på elevens kunskapsutveckling?? Hur förs resonemang kring kompetens och kompetensutveckling?? Vad anser lärare om Kommunens satsning på digitala lärverktyg?Teori: Studien genomfördes inom det specialpedagogiska området. Den teoretiska ansatsen finns inom den kvalitativa forskningsgrenen som lyfter fram tolkning och förståelse av människors tankar, uppfattningar och erfarenheter. I bearbetning av data används den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007). Därtill används olika specialpedagogiska perspektiv för att belysa studien utifrån ett delaktighets- och inkluderingsperspektiv.Metod: Detta är en kvalitativ studie, som genomfördes med hjälp av redskapet enkät.

Det här examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusområde sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till åretruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gärna ha en översiktlig planering av området för att kunna styra utvecklingen. En sådan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet är stort och det finns många förfrågningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrågningar rör alla bebyggelse av småhus.

IKT (Informations- och Kommunikationsteknologi) är något som idag präglar vårt samhälle vilket leder till att dess användningsområden numera enbart begränsas av vår egen fantasi. Att använda IKT vid kriser ser vi idag som en självklarhet, men hur ser egentligen användningen av IKT ut före, under och efter en kris ut bland kommunala skolor?Studies resultat, som baserats på svar från två kommuner belägna i olika delar av Sverige, visar att kommunala regleringar och policys till stor del styr hur IKT används vid krissituationer. Kommunen säger att all officiell information skall publiceras via deras hemsida, vilket begränsar i vilken utsträckning skolan kan använda IKT i krissituationer. Resultat av studien visar också att det är främst verktygen som personalen använder i det vardagliga arbetet som också används till hjälp i krisarbetet och att sociala medier används i viss mån..

Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmål år 2012 att materialåtervinning ska öka med 40 % från 2009 års nivå. I materialåtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig åtgärd för att uppfylla detta mål är att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli så framgångsrikt som möjligt är det viktigt att studera kommuninvånarnas inställning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning är en lämplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.

Syftet med arbetet är att redovisa och diskutera planeringsprocessens förhållande till begreppet social hållbarhet, samt beskriva olika demokratimodeller och dimensioner av social hållbarhet. Vidare är syftet att undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar hänsyn till olika aspekt av hållbarhetsdimensionen. Arbetet bygger på en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo där metoderna innehållsanalys och intervju användes. Den teoretiska översikten gjordes för att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom skapandet av analyskriterier. Analysen visar att social hållbarhet spelar en viktig roll både för Kommunen och privata aktörer, men att det finns svårigheter med deltagandet som samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten.

Hur mottagandet av nyanlända elever i Sverige organiseras varierar från kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har Kommunen inrättat en särskild mottagningsskola dit nyanlända elever i årskurs 7-9 hänvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlända högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna själva tycker om sin situation. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gått på mottagningsskolan, en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan och en handläggare på modersmålsenheten för att besvara frågeställningarna.

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument på lokal nivå. Antagandet att väl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkräva ansvar av både politiker och tjänstemän genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer är komplexa och därmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte är en rättvisande bild av verkligheten bekräftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer är komplexa och att dess informella strukturer och normer gör anspråk på utformning av Kommunen där den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska Kommunens verksamheter och därmed säkerställa att inga beslut fattas i ett ansvarsmässigt tomrum.

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i Kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

Sammanfattning Studien är ett samarbete mellan Karlskrona kommuns Idrott ? och fritidsförvaltning och Blekinge Tekniska Högskola, sektionen för management. Undersökningen ger även möjligheten för Karlskrona kommun att skapa beredskap för förändrade fritidsvanor och efterfrågan på andra typer av fritidsaktiviteter än de som finns tillgängliga. Syftet med studien är att kartlägga vad invånarna i Karlskrona kommun utövar för fritidsaktiviteter. Våra frågeställningar är Vad utövar Karlskrona kommuns invånare för fritidsaktiviteter? Hur väl svarar Karlskrona kommuns fritidsaktivitetsutbud upp till behovet hos kommuninvånarna? Vi har använt oss av den kvantitativa metoden för att kartlägga begreppet fritidsaktiviteter kopplat till Karlskrona kommuns invånare.

Att alkohol och våld har ett samband är sedan länge känt och användningen av narkotika förstärker ofta våldsbenägenheten. Örnsköldsviks kommun utarbetade 2003, genom samarbete med polis och krögare, ett förebyggande program mot alkohol- och droger i krogmiljön: Krogutbildningen. I rapporten valde vi att undersöka vilka resultat Krogutbildningen givit, både när det gäller statistik över det krogrelaterade våldet, effekter som aktörer i utbildningen uppmärksammat samt utbildningens framtid. Resultatet fick vi fram genom att intervjua representanter från Kommunen, polisen och krögarna i Örnsköldsvik. Vi har även använt brottsstatistik från BRÅ samt den lokala polisen.

Kumla kommun är en växande kommun som har som mål att ha minst 25 000 invånare år 2025. En stadsutveckling och ökat näringsliv tror Kommunen kommer leda dem i rätt riktning och som en del av stadsutvecklingen satsas det nu i stort på den nya stadsparken som är i full gång att anläggas sedan några år tillbaka. En stor del i den är Sjöparken, innehållande stora grönytor, sjöar, promenadstråk m.m. Det senaste projektet i Sjöparken, som invigts under våren är Växthuset. Det är en byggnad innehållande palmhus, orangeri, kameliahus, restaurang samt en del som de kallar Möjligheternas Växthus och som kommer att fungera i rehab- och integreringssyfte.