Ingrid Göranzon: Inflytande och delaktighet i musikskolan. En enkätstudie av de kommunalt finansierade musikskolorna i Uppsala. - Musikvetenskap, Uppsala 2012. C-uppsats för 60p.Den kommunala musikskolan har en unik funktion i det svenska samhället, och många svenska barn och ungdomar berörs av den. Sedan 1970-talet har det i stort sett funnits en i varje svensk kommun.

Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll.

Med den här studien har jag velat undersöka förutsättningar för att realisera gällande styrdokuments skrivningar om kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensätta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i år 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsättningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvårar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frågor, elevers förväntningar, bildämnets traditioner och en brist på en samsyn mellan pedagoger angående människo- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har också vidgats ut från den egna praktiken, till att omfatta hur några andra aktörer tolkar och realiserar våra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts på två friskolor; med en pedagogista på en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anställd bildlärare i en annan kommun. Där fann jag en stor samsyn beträffande hur man såg på förutsättningar för att främja kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskilt service. Frågeställningar; Hur hanterar denna målgrupp sin tid? Om målgruppen hanterar sin tid självständigt gör de det med säkerhet eller osäkerhet?Metod: En kvantitativ studie genomfördes i form av en enkätundersökning. Studien genomfördes i ett län i Mellansverige och riktades sig direkt till personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service. Enkäten bestod av fem frågor med fem svarsalternativ.

 Titel: Outsourcing och insourcing i fastighetsföretag ? jämförelse av ett privat fastighetsföretag och ett kommunalt fastighetsföretag Författare: Karolina Eklöw & Sofia LöfströmHandledare: Bengt Larsson Termin: VT 2010 Ett fastighetsföretag kan sköta sin skötsel och verksamhet via outsourcing och insourcing, det går både att kombinera dessa två eller att välja en av dem. Outsourcing innebär att ett företag lägger ut uppgifter på entreprenad och därmed låter andra sköta dem medan insourcing är när ett företag har haft outsourcade aktiviteter och sedan tar tillbaka dessa för att sköta i egen regi.  Det finns både fördelar och nackdelar med dessa alternativ, fördelar med outsourcing kan vara kostnadsbesparing och att företaget kan fokusera på det som är väsentligt. Nackdelar är att kontroll över de outsourcade aktiviteterna förloras och att information kan läcka ut. Med insourcing är bl.a.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

En stor del av dagens sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa och fysisk inaktivitet och har blivit ett folkhälsoproblem. Stress beror av relationen mellan individ och miljö, där individens självuppfattning och verklighetsupplevelse är av betydelse för upprätthållandet av välbefinnande. Stress uppkommer av flera olika orsaker, stressorer, vilka skiljer sig människor emellan. Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan både i att förebygga och behandla stress och företagssköterskan kan genom hälsorådgivning ha en betydande roll för yrkesverksammas fysiska aktivitetsutövande. Syftet med studien var att beskriva den fysiska aktivitetens betydelse för den upplevda stressnivån bland anställda inom ett kommunalt energi- och vattenbolag.

Skiftingehus grundskola satsar på modersmålsbaserad undervisning och elevansvar. Iraniern Ali Afrouz kom till Sverige på 60-talet och ser sig i dag som svensk. Marockanska Nejma och svenska Anne-Li träffades genom ett kommunalt projekt och blev vänner.Välkommen till mångkulturens Eskilstuna..

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling en enorm internationell uppmärksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser på miljö- och utvecklingsområdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio år efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmäktige och en folkrörelse hade startat där politiker, tjänstemän och eldsjälar involverade allmänheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. På detta sätt gjordes underifrånidealet till en demokratifråga där tjänstemän och politiker överlämnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmänheten. Under senare år finns dock en tendens som pekar på att arbetet med hållbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrånperspektivet gått förlorat.

Syfte:Att öka förståelsen för sambandet mellan de motiv som en kommun har för att äga ett aktiebolag och utformningen av den styrning som ägaren utför. Metod:Utgångspunkten för uppsatsen är deduktiv. Utifrån befintlig teori och existerande modeller skapas en referensram. Denna används sedan för att med kvalitativ metod undersöka det valda fallföretaget genom intervjuer och dokumentstudier. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bygger på principal- agentmodellen och normativa föreskrifter från Kommunförbundet och Finansdepartementet.

Jag blev introducerad till Moviums projekt om miljöaspekter på kyrkogårdar och läste i samband med detta en rapport av Harivandi (2000) om möjligheten att använda spillvatten som bevattningsvatten. Jag såg möjligheten att kunna sammanföra flera av mina personliga intressen: miljö, kultur och vattenförvaltning. Ett av de viktigaste grönområdena är begravningsplatser eftersom de har en etablerad plats i stadsplaneringen. Frågan som ska behandlas i denna rapport är: Kan dag- och dränvatten från begravningsplatser användas till bevattning av begravningsplatser i stället för att använda sig av kommunalt vatten? Att använda kommunalt dricksvatten till bevattning av begravningsplatser är att utnyttja en resurs som vi i Sverige är bortskämda med. Detta missbruk försvinner om dagvatten och dränvatten från begravningsplatser kan användas till bevattning.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förändra individers attityder och beteenden. Med utgångspunkt i arbetet i projektet undersöks även vad som hindrar och möjliggör en förändring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger på intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartävling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lärande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förändringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förändra beteenden och attityder genom en metodik som bygger på tävlingar, feedback och jämförelser brukarna emellan.

Sweden was transformed to a democratic industrial society in the late 19th century. Political influence had been bound to the four estates, nobles, clergy, burghers and farmers. The reforms of the 1860s moved Sweden towards political democracy with universal suffrage. At the national level a two-chamber parliament was established in 1866. Political power should now be a function of economic status.

SammanfattningDetta är en rättsdogmatisk utredning om Eskilstuna kommuns befogenhet att lämna ekonomiskt bidrag till Mälardalens högskola. Syftet är att utreda huruvida kommunallagen medger att en kommun lämnar ekonomiskt bidrag till en högskola med staten som huvudman. Sveriges kommuner har en viss självbestämmanderätt som är lagstadgad, dock sätter kommunallagen 2:1 gränser för vilka angelägenheter en kommun får engagera sig i. Paragrafen ställer krav på att det finns allmänintresse hos kommunmedborgarna för att kommunen ska kunna engagera sig i angelägenheten, att det finns en anknytning till kommunens område och medlemmar, samt att det är en angelägenhet som inte ankommer på någon annan att sköta. I uppsatsen visas Eskilstuna kommuns ekonomiska bidrag till Mälardalens högskola och dessa jämförs med gällande rättspraxis genom ekonomiska beräkningar.

I Sverige arbetar många människor i human service organisationer såsom: skolor, sjukhus, äldreboenden. I denna typ av organisationer har personalens arbetsglädje en utvidgad betydelse eftersom denna antas ha en stor inverkan på relationen mellan personal och brukare och därigenom också för brukarnas upplevelser av verksamhetens kvalitet. Denna uppsats syftar till att belysa olika aspekter av vad arbetsglädje kan innebära för personal som arbetar inom kommunal äldreomsorg samt att relatera detta till chefens syn på sin betydelse för personalens arbetsglädje. För genomförandet av studien användes en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och observationer.