En stor del av dagens sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa och fysisk inaktivitet och har blivit ett folkhälsoproblem. Stress beror av relationen mellan individ och miljö, där individens självuppfattning och verklighetsupplevelse är av betydelse för upprätthållandet av välbefinnande. Stress uppkommer av flera olika orsaker, stressorer, vilka skiljer sig människor emellan. Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan både i att förebygga och behandla stress och företagssköterskan kan genom hälsorådgivning ha en betydande roll för yrkesverksammas fysiska aktivitetsutövande. Syftet med studien var att beskriva den fysiska aktivitetens betydelse för den upplevda stressnivån bland anställda inom ett kommunalt energi- och vattenbolag.

Skiftingehus grundskola satsar på modersmålsbaserad undervisning och elevansvar. Iraniern Ali Afrouz kom till Sverige på 60-talet och ser sig i dag som svensk. Marockanska Nejma och svenska Anne-Li träffades genom ett kommunalt projekt och blev vänner.Välkommen till mångkulturens Eskilstuna..

Denna uppsats avser att belysa problematiken kring en alltför snabb implementering av affärssystem såsom SAP, Oracle m.fl. Det finns i dagsläget ingen enskild teori som belyser detta utan vad som existerar är ett lapptäcke av flera bitar. För denna uppsats har konsultersom arbetar med införanden av affärssystem intervjuats. Vad som framkommit är att det från företagens sida ofta saknas motiv och vision med varför ett affärssystem ska införas. Förstudierna med krav- och behovsanalyser är otillräckliga.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera processen från policy till praktik och att exemplifiera detta utifrån hur arbetet med kommunikationsplattformen i Lunds kommun har gått till väga. Ett viktigt mål är också att utifrån detta konstruktivt försöka bidra till plattformens fortsatta implementering. I uppsatsen identifieras aktiv kommunikation, kärnvärdesprofilering och effektiv implementering som organisatoriska nyckelbegrepp.Utgångspunkten är fyra dokument som utgör kommunikationsplattformen för Lunds kommun och en utvärdering av implementeringsarbetet för kommunikationsplattformen. Dessutom har även tre intervjuer genomförts med nyckelpersoner i kommunen. Med en kvalitativ innehållsanalys av dokumenten och intervjuerna görs en nulägesanalys av situationen och problematiken tematiseras.Det sista steget i uppsatsen är att skapa konkreta förslag till åtgärder.

Av Sveriges 290 kommuner så är det idag cirka 40 stycken som använder sig utav e-affärer fullt ut. Bland de övriga kommunerna är somliga på gång, andra avvaktar medan andra inte har det på agendan alls. Resultat har visat att en implementering av e-affärer inte sker friktionsfritt då organisationerna stöter på bromskrafter. Denna uppsats har för avsikt att övervinna bromskrafter vid en implementering av e-affärer för organisationer. De forskningsfrågor som uppsatsen utgår från är:·         Undersöka och identifiera bromskrafter som kan uppkomma vid en implementering av e-affärer·         Hur kan bromskrafter omvandlas till drivkrafter? De bromskrafter som kan uppstå vid implementering enligt tidigare undersökningar är: kostnader, attityder och förankring hos användare, vision och kompetens samt ledningens stöd, engagemang och kompetens. Resultatredovisningen styrkte att användarnas attityder var en av de främsta broms­krafter organisationerna möttes av samt att ledningens stöd, engagemang och kompetens spelade en stor roll för att minimera användarnas motstånd.

Det som avhandlas i denna uppsats är ett försök till att studera hur EU- direktiven införlivas in i den svenska avfallshanteringen i Östergötland samt om eventuella svårigheter kan uppstå med denna implementering. Studien har utförts genom intervjuer med berörda personer inom avfallshanteringsfrågan i Norrköping och Linköping samt en hermeneutisk textanalys av lagdokument från Europeiska Unionen och Miljöbalken. Fem delfrågor har framställts för att underlätta analysen av intervjuerna och lagtexterna vilka sedan har jämförts samt analyserats. Under utförandet av denna uppsats så har avfallsfrågans komplexitet och omfattning påvisats samt de åtgärder som genomförs i dagsläget för att förbättra avfallssituationen..

Studien fokuserar på Corporate Social Responsibility, CSR, och hur det implementeras i företag i Sverige. De tre typerna av företag; tjänsteföretag, varuproducerande företag och företag som erbjuder en blandning mellan en tjänst och en vara studeras i syfte att öka förståelsen för hur CSR implementeras.CSR handlar om företags sociala ansvarstagande, och rör frågor som miljö och etik. Konceptet är på frammarsch i Europa, och företags tycks känna en press att engagera sig i CSR-aktiviteter (Matten och Moon, 2008). Studiens teoretiska referensram baseras bland annat på Maignans et al (2005) modell om CSR-implementering.Åtta företag som arbetar aktivt med CSR-frågor är föremål för studien. Tre av företagen består av tjänsteföretag, tre är varuproducerande företag, och två består av företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst.

En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen.

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling en enorm internationell uppmärksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser på miljö- och utvecklingsområdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio år efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmäktige och en folkrörelse hade startat där politiker, tjänstemän och eldsjälar involverade allmänheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. På detta sätt gjordes underifrånidealet till en demokratifråga där tjänstemän och politiker överlämnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmänheten. Under senare år finns dock en tendens som pekar på att arbetet med hållbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrånperspektivet gått förlorat.

Syfte med uppsatsen är att undersöka vilka svårigheter svenska modeföretag kan möta vid implementering av CSR i sin värdekedja.  Undersökningen grundar sig på svenska modeföretag som har sin produktion förlagd utomlands. Intervjuer med representanter från Lindex och Indiska har genomförts för att få konkreta exempel, samt intervjuer med tre svenska organisationer som är aktiva inom CSR frågor. För att få svar på syftet har tre aspekter undersökts. Varför och hur modeföretag inför hållbarhetsstrategier i sin verksamhet, om de kan leva upp till sina hållbarhetsmål och om de inte kan leva upp till målen, varför. Resultatet över vilka svårigheter som modeföretag kan stöta på grundar sig främst på strukturella problem i det aktuella produktionslandet.

Denna rapport redovisar ljuddesign- och implementationsprocessen av en sekvens i ett digitalt spel. Syftet var att designa en cinematisk interaktiv sekvens utan cut-scenes. Arbetet skulle vara upp- byggt runt ett system som ska fo?renkla sma? designingrepp utan att pa?verka eller fo?ra?ndra de o?vriga implementerade ljuden allt fo?r mycket. Arbetet utfo?rdes genom en kombination av linja?r ljudla?gg- ning och implementering i spelmotorn Bitsquids level editor och det visuella skriptspra?ket Flow.

Implementeringen av ett ERP-system ses inte längre som en ren informations¬teknisk angelägenhet utan en förändring som påverkar hela verksamheten. En implementering, ur vårt perspektiv, är en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning sträcker sig i vår studie till den dag hela systemet tas i bruk. Forskningsfrågor som denna uppsats behandlar är vad som karaktäriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie där data in¬hämtats genom semistrukturerade intervjuer. Vårt teoretiska fundament utgår ifrån åtta teoretiska sektioner och benämns som ?oktanten?.

Syfte:Att öka förståelsen för sambandet mellan de motiv som en kommun har för att äga ett aktiebolag och utformningen av den styrning som ägaren utför. Metod:Utgångspunkten för uppsatsen är deduktiv. Utifrån befintlig teori och existerande modeller skapas en referensram. Denna används sedan för att med kvalitativ metod undersöka det valda fallföretaget genom intervjuer och dokumentstudier. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bygger på principal- agentmodellen och normativa föreskrifter från Kommunförbundet och Finansdepartementet.

Jag blev introducerad till Moviums projekt om miljöaspekter på kyrkogårdar och läste i samband med detta en rapport av Harivandi (2000) om möjligheten att använda spillvatten som bevattningsvatten. Jag såg möjligheten att kunna sammanföra flera av mina personliga intressen: miljö, kultur och vattenförvaltning. Ett av de viktigaste grönområdena är begravningsplatser eftersom de har en etablerad plats i stadsplaneringen. Frågan som ska behandlas i denna rapport är: Kan dag- och dränvatten från begravningsplatser användas till bevattning av begravningsplatser i stället för att använda sig av kommunalt vatten? Att använda kommunalt dricksvatten till bevattning av begravningsplatser är att utnyttja en resurs som vi i Sverige är bortskämda med. Detta missbruk försvinner om dagvatten och dränvatten från begravningsplatser kan användas till bevattning.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förändra individers attityder och beteenden. Med utgångspunkt i arbetet i projektet undersöks även vad som hindrar och möjliggör en förändring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger på intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartävling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lärande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förändringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förändra beteenden och attityder genom en metodik som bygger på tävlingar, feedback och jämförelser brukarna emellan.