Corporate responsibility is a popular phenomenon of today. The interest for the subject is extensive and means for implementing corporate responsibility strategies within organizations are demanded. There are studies showing how management control systems can be used in order to implement general strategies into organizations. Still, management control systems designed for the implementation of corporate responsibility strategies, in particular, are not provided by the current academia. The aim of this paper is to contribute to studies within management control systems by studying the management control system specifically designed to implement corporate responsibility strategies.

IT-utvecklingen har gÄtt vÀldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjÀnster har öppnats upp genom tillgÄng till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis pÄ kommersiella grunder och delvis med hjÀlp av offentliga subventioner frÄn kommuner, stat och EU. MÄnga utredningar och kartlÀggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hÀvdar att de positiva effekterna av en utbyggnad Àr sÄpass stora att ett offentligt stöd krÀvs, framförallt pÄ landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett pÄ om satsningarna faktiskt Àr lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur pÄ landet verkligen Àr samhÀllsekonomiskt motiverade har vi dÀrför utfört en fallstudie pÄ hur utbyggnaden av bredband har gÄtt till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetÀra och icke-monetÀra nyttor identifierats och vÀgts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

SamhÀllet har under den senaste tiden förÀndrats och dagens kund krÀver en tillgÀnglighet som inte tidigare har funnits. Bankerna har under de senaste tvÄ Ären börjat anpassa sig efter kundernas behov och ökat tillgÀngligheten genom att utöka öppettiderna.Swedbank och Handelsbanken Àr tvÄ stora organisationer med omfattande bankverksamhet. Vi Àr intresserade av hur besluten har tagits och hur förÀndringen har implementerats pÄ lokala bankkontor inom Swedbank och Handelsbanken.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur beslutet kring de utökade öppettiderna har implementerats pÄ kontorsnivÄ i Swedbank och i Handelsbanken. VÄr ambition Àr att intervjua personer med högre positioner pÄ kontoren samt andra kontorsanstÀllda. Det hÀr för att skapa en bred bild av införandet av de utökade öppettiderna.Vi kan, efter att ha genomfört vÄr uppsats, konstatera att det Àr svÄrt att se beslutet om bankkontorens öppettider som ett kortsiktigt beslut, dÄ beslutet kring öppettiderna Àr kostsamt.

I detta examensarbete undersöker jag hur institutionerna inom SamhÀllsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet arbetar med alumnverksamhet, det vill sÀga kontakten med före detta studenter. Jag har intervjuat ansvariga för alumnverksamheten pÄ respektive institution, samt fakultetens utbildningsansvarige. Genom detta stÀller jag det konkreta arbetet pÄ institutionsnivÄ och relationen till centrala beslut och riktlinjer. Syftet Àr att belysa hur institutionerna bedriver alumnverksamhet och relationen till det rektorsbeslut som fattades rörande alumnverksamheten 2005. Resultatet jag fann var att alla institutioner arbetar med alumnverksamhet i nÄgon mÄn, men i olika grad och pÄ olika sÀtt Àven om mÄnga likheter finns.

Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

Projektets syfte var att med modern datortomografi (computed tomography, CT) skapa tidsupplösta tredimensionella sekvenser, Àven kallade 4D-sekvenser, med lÄg strÄldos och tillrÀckligt bra upplösning samt att pÄbörja en implementering av denna metod pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. För att fÄ ett sÄ bra resultat som möjligt involverades ett antal personer med olika medicinsk yrkesbakgrund och olika kompetensomrÄden.En fantomstudie utfördes genom att dra ett fantom med en konstant hastighet genom CT:n med hjÀlp av en motor. Efter detta utfördes en pilotstudie pÄ tvÄ försökspersoners högerfötter som utförde en rörelse under olika lÄng tid under en CT-undersökning.Scanningen av fötterna genomfördes först efter att det visade sig att scanningen av fantomet gav adekvat resultat med avseende pÄ bildkvalitet och strÄldos. För att avgöra detta gjordes en analys av bilderna pÄ fantomet och en dosberÀkning.Scanningen av fötterna genererade tolkningsbara bilder med tillrÀckligt lÄg strÄldos. Denna metod kommer dÀrför sÀkerligen anvÀndas i undervisnings- och forskningssyfte.

Sverige fick i augusti 2011 en ny lÀroplan som det runt om pÄ skolorna satsats enormt mycket tid och resurser pÄ att implementera. VÄrt syfte med undersökningen Àr att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos nÄgra rektorer och lÀrare pÄ tre olika skolor. Vi har valt att rikta vÄra forskningsfrÄgor mot tre omrÄden, styrdokumenten, implementeringsprocessen och professionen. Som teoretisk bakgrund har vi bland annat anvÀnt oss av det lÀroplansbetÀnkande (SOU 2007:28) som ligger till grund för reformeringen av skola 2011 och analyserat vÄr empiri utifrÄn bÄde den kritik och de förslag pÄ förÀndringar som ges i denna samt utifrÄn relevant forskning rörande skolutveckling och implementering. Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa forskningsintervjuer som metod dÄ vi ville fÄ fram individuella skildringar och upplevelser av vÄra informanter. Resultatet visade att reformen förankrats likartat för lÀrarna respektive rektorerna men att det finns en skillnad mellan grupperna vad gÀllande deras syn pÄ sin framtida profession.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

Att bara slÀnga ihop ett anvÀndargrÀnssnitt Àr inte sÀrskilt svÄrt. Det svÄra ligger i att göra det pÄ ett sÄdant sÀtt att anvÀndaren kÀnner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta pÄ teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nÄ ut till mÄlgruppen, kan man fÄ fram ett grÀnssnitt som uppfyller nÄgra kvalitativa komponenter som utgör anvÀndbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovÀrdiga och sprÄkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign.

Det Àr uppenbart för alla inom sjukvÄrden i GÀvle att de ligger pÄ grÀnsen till vad de kan hantera. Landstingen bestÀmmer inte bara vad sjukvÄrden skall producera, utan Àven vad det fÄr kosta. Det gÄr ibland inte ihop, vilket föder frustration och vanmakt hos berörda avdelningar och personal. Behovet av sjukvÄrd kommer troligen att öka ytterligare i framtiden, och vi verkar ha kommit till vÀgens Ànde vad gÀller nuvarande arbetssÀtt. Syfte och mÄl med detta examensarbete Àr att genomföra en förstudie till att implementera och arbeta med lean pÄ GÀvle sjukhus och ortopedavdelningen.

The aim of this study is to investigate which communication strategies and channels the mu- nicipal company Falu Energi & Vatten should use in order to become more efficient in com- municating with citizens between 18 to 29 years old. The company is owned by the munici- pality of Falun and manages community services in electricity, district heating, fresh water, sewerage, metropolitan area network and waste disposal. The following theories have been used in the study: convergence culture, digital natives, information overload, communication strategies and uses & gratifications theory. The methods used in the study are 4 focus group interviews and one informant interview. The members of the focus groups where within the age range 18-29 years and lived in the city of Falun.

Implementeringen och genomförandet av ett arkitekturbyte Àr en komplicerad procedur som alltid bör ha sin grund i en gedigen och konkret strategi. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en insyn i hur det strategiska tÀnkandet skiljer sig mellan de olika organisationerna vi valt att titta pÄ. Studien syftar ocksÄ till att fÄ en inblick i hur den strategiska planeringen förankrar sig i teorin vid ett verkligt arkitekturbyte. Vi ville ocksÄ fÄ insyn i vad olika strategier kunde generera för konsekvenser vid ett arkitekturbyte. Intervjuerna som genomfördes i tre olika organisationer, hade gemensamt att de alla gjort samma typ av arkitekturbyte.

Försvarsmaktens nya inriktning mot ett internationellt verksamhetsfÀlt innebÀr att anpassningarbehövs/krÀvs för att uppnÄ interoperabilitet med övriga samverkande aktörer. För attkunna verka med ett högt tempo, flexibilitet och uthÄllighet inom ramen förmanöverkrigföring efterstrÀvas en förenklad logistik pÄ stridsfÀltet.En del av denna utveckling omfattar ett eventuellt införande av enhetligt drivmedel/brÀnsle(Single-Fuel Concept). Denna drivmedelskomponent exemplifierar interoperabilitet enligt destrukturer som gÀller inom NATO och EU. Uppsatsens syfte Àr att ta fram styrande faktorersamt beskriva krav för en eventuell implementering av enhetligt drivmedel/brÀnsle inomFörsvarsmakten. Vidare Àr uppsatsens mÄlsÀttning att identifiera problemomrÄden med syfteatt ge underlag för materiel? och organisationsutveckling.