Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

Denna uppsats beskriver utvecklingen inom projektet att skapa en redesign av en intranÀtmall till företaget Circuit i Stockholm. Denna intranÀtmall representerar de intranÀt som företaget producerar och anvÀnds för att sÀlja in intranÀt till nya kunder. PÄ grund av att mÄnga uppdateringar och nya funktioner tillkommit i de senaste intranÀten som levererats vill företaget uppdatera sin intranÀtmall och som en del i arbetet skapa en ny design till den. Det som levererades inom projektet var slutgiltiga Photoshopskisser med syftet att beskriva designen i detalj, samt pÄbörjad kodmÀssig implementering i front-end med hjÀlp av ramverk för responsiv design..

En önskan finns frĂ„n brödföretaget Polarbröd AB i Älvsbyn att veta om det Ă€r tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att utvinna etanol ur gasen frĂ„n bakugnarna. För detta Ă€ndamĂ„l togs prover pĂ„ gasen som sedan analyserades med gaskromatografi. Proverna visade att gasen innehöll etanolĂ„nga motsvarande en volym av upp till 30 m3 etanol i vĂ€tskeform per Ă„r. De tekniska och ekonomiska förutsĂ€ttningarna för att separera ut denna etanol undersöktes och det visade sig vara tekniskt fullt möjligt men ekonomiskt tveksamt att genomföra en sĂ„dan separering med konventionella metoder. Nya separationsmetoder under utveckling visade pĂ„ betydligt bĂ€ttre ekonomiska förutsĂ€ttningar.

Introduktion och Problemdiskussion: Den ökade medvetenheten om mĂ€nsklighetens inverkanpĂ„ miljön har bidragit till att begrepp som ?hĂ„llbarhet? och ?hĂ„llbar utveckling? kommit att bli alltmer vida diskuterade och betydelsefulla i dagens samhĂ€lle. I banksektorn syns en ökad trend atthĂ„llbarhetsredovisa samt engagera sig i frĂ„gor kring Corporate Social Responsibility (CSR), menkopplingen mellan extern redovisning och faktisk implementering Ă€r inte helt sjĂ€lvklar. Även om enstor mĂ€ngd verktyg för hantering av hĂ„llbarhetsaspekter uppkommit i litteraturen sĂ„ Ă€r forskningenkring implementeringsförfarandet samt hur organisationer anpassar sin ekonomistyrning för attstödja hĂ„llbarhetsstrategier otillrĂ€cklig och behöver studeras djupare. Med utgĂ„ngspunkt i problemdiskussionenhar denna uppsats Ă€mnat undersöka hur Roslagens Sparbank och SparbankenTanum, som Ă€r tvĂ„ sparbanker som aktivt valt att engagera sig i hĂ„llbarhetsfrĂ„gor, gĂ„tt tillvĂ€ga i förfarandetav implementeringen av hĂ„llbarhetsaspekter.

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva Ă€ldre Ă€nkors/Ă€nklingars uppfattningar kring det eventuella stöd som erbjudits eller saknats dem, samt övriga underlĂ€ttande faktorer under perioden de vĂ„rdade sin livspartner i hemmet. Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Informanterna var 4 kvinnor och 2 mĂ€n i Ă„ldern 60-79 Ă„r med anknytning till anhörigcenter, ett kommunalt stöd för anhörigvĂ„rdare. Data analyserades med manifest innehĂ„llsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen identifierade tvĂ„ teman; Uppfattningar kring stöd frĂ„n samhĂ€llet, slĂ€kt och vĂ€nner samt Övriga underlĂ€ttande faktorer. Resultatet gav sex kategorier som informanterna framhöll som viktiga; KĂ€nsla av stöttning, Praktisk assistans, Information, Fokus pĂ„ anhörigvĂ„rdaren, Upplevelse av hur den nĂ€rstĂ„ende mĂ„r, samt; Miljöombyte. I huvudsak visar resultatet pĂ„ vikten av information och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet som information ges pĂ„.

I denna uppsats behandlas Àmnet uppvÀrmda parkbÀnkar i offentlig miljö sett ur landskapsarkitektens perspektiv. Jag ville ta reda pÄ vilken betydelse uppvÀrmda parkbÀnkar har för gestaltningen av det offentliga rummet samt tillgÀngligheten till detsamma. Min tes var att uppvÀrmda bÀnkar kan medverka till en hÄllbar stadsutveckling och syftet var att lyfta fram detta. BÄde för- och nackdelar diskuteras liksom vilka svÄrigheter för implementering av idén som föreligger mot bakgrund av aktuella miljöfrÄgor samt Sveriges stadsutvecklingshistoria. Uppsatsen utgör ett unikt forskningsmaterial och kan dÀrmed anvÀndas som referens nÀr man diskuterar möjligheten att installera varma parkbÀnkar inom bÄde privat och offentlig sektor.

Holmen Paper AB Àr en av Europas ledande tillverkare av trÀhaltigt tryckpapper. De maskiner som tillverkar pappret har tills nyligen styrts av Siemens Teleperm M. Under 2005 gjordes en migrering av styrsystemet pÄ en av pappersmaskinerna frÄn Teleperm M till Siemens PcS7. Mjukvaruverktyget som skulle sköta migreringen kunde inte konvertera hela mjukvaran sÄ en del av arbetet utfördes för hand. Detta resulterade i att funktionen blev enligt önskemÄl men koden blev onödigt komplicerad.

Syfte: GÀllande förvÀrv av kommunala hyresrÀtter har de flesta diskussioner som uppmÀrksammats, enligt vÄr uppfattning, rört ombildningen frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt. Det Àr Àven det som teoretiskt finns beskrivet. DÀrför anser vi att vÄr studie kan bidra till att belysa fenomenet och öka vetskapen, om att hyresrÀtterna kan byta Àgare och de facto byter Àgare utan att upplÄtelseformen Àndras. VÄrt syfte Àr dÀrför att studera hur fastighetsköp gjorda av privata fastighetsÀgare frÄn kommunala fastighetsföretag gÄr till.Metod: Vi har i vÄr uppsats delat hermeneutikernas synsÀtt dÄ vi Àr medvetna om att vÄr instÀllning och tolkning av studien kommer att pÄverka vÄrt resultat. Vidare har vi tillÀmpat ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vÄr studie grundar sig pÄ intervjuer.

Med utgÄngspunkt i Malmö BrandkÄrs jÀmstÀlldhetsprojekt "Kvinnlig brandman" vill vi genom denna uppsats exemplifiera hur en sÄdan satsning aktualiserar förestÀllningar om jÀmstÀlldhet och kön inom organisationen. Uppfattningarna kring kön och jÀmstÀlldhet var mÄnga, och resonemangen ofta paradoxala. Samtidigt fanns det en slÄende likhet mellan Äsikterna hos en majoritet av personalen i den operativa styrkan gÀllande kvinnliga brandmÀn. Denna likhet tyder pÄ en, motsÀgelserna till trots, överordnad gemensam förstÄelse av brandmannayrket.VÄrt syfte med denna uppsats Àr i huvudsak tvÄ. Dels Àmnar vi belysa hur de olika, bÄde officiella och inofficiella, förestÀllningarna kring jÀmstÀlldhet inom organisationen fÄr betydelse för förstÄelsen och implementering av en jÀmstÀlldhetssatsning.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ förstÄelse för hur pedagoger arbetar i förskola och i förskoleklass med digitala lÀrresurser som en naturlig del i verksamheten, samt att fÄ förstÄelse för rektorers och förskolechefers syn pÄ anvÀndandet av digitala lÀrresurser i verksamheterna. Den metod som huvudsakligen anvÀndes för den empiriska studien att nÄ syftet och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna var kvalitativa intervjuer.Resultatet i vÄr studie har analyserats utifrÄn frÄgor som stÀlldes under intervjun kopplat till vÄra frÄgestÀllningar samt till den sociokulturella teorin som Àr vÄrt teoretiska perspektiv i denna studie. Alla informanter svarade att de anser att de digitala lÀrresurserna som anvÀnds frÀmjar barnens utveckling. Flera nÀmner att det Àr mer en metod för att i sitt arbete visa pÄ barnens utveckling, att det Àr en naturlig del i verksamheten men uttrycker att det inte finns nÄgon speciell pedagogik. Andra pedagoger sÀger att de skulle behöva en mer pedagogisk tanke bakom, mer i verksamhetssyfte samt att dessa skulle kunna anvÀndas mera.

IT anvÀnds idag flitigt inom offentlig sjukvÄrd. Detta innebÀr dock inte att man anvÀnder ITtill sin fulla potential för att skapa nytta inom verksamheten. I sjukvÄrden lyfter man framdetta problem under den sÄ kallade produktivitetsparadoxen, som stÀller frÄgan varförtidigare omfattande investeringar i IT till synes inte genererat de produktivitetsökningarsom man ursprungligen hade förvÀntat sig. Utvecklingsarbete pÄgÄr för nÀrvarande medmÄl om att förbÀttra kvalitet och effektivitet i den offentliga sjukvÄrdens processer fram till2010. Detta visar tydliga tecken pÄ ett behov av att implementera IT effektivt sÄ att mankan öka verksamhetens produktivitet.Syftet med den hÀr studien var dÀrmed att ge en inblick i offentlig sjukvÄrd för att ta redapÄ hur vÀl man lyckats implementera IT-relaterade förÀndringar och innovationer samtvilka utmaningar som finns.

Bakgrund och problem:Det finns motstridiga resultat i tidigare forskning, men fördelarna med affÀrssystem kan styrkas genom ett flertal forskarstudier. Vidare skapar det motiv till vÄr studie och vad en implementering av affÀrssystem kan skapa för betydelse och möjligheter för svenska företag vid deras interna kontroll och riskhantering. Dels genom hur det kan frÀmja företagens fortbestÄnd, men Àven effektivisera och stödja de olika processerna i organisationen. En implementering av affÀrssystem kan innebÀra vissa svagheter och skapa problem för företagen, vilket studien behandlar genom riskhantering i form av alternativa eller kombinerade typer av lösningar.FrÄgestÀllning och syfte:Syftet utgÄr frÄn studiens frÄgestÀllning och lyder enligt följande:Studiens syfte Àr att beskriva och diskutera hur intern kontroll och riskhantering kan förbÀttras genom implementering av affÀrssystem.Metod:DÄ syftets roll och funktion Àr att öka förstÄelsen utgÄr studien frÄn en kvalitativ undersökning. Respondenterna representerar bÄde chefsnivÄn och den operativa nivÄn pÄ företagen, vilket bidrar till den ökade förstÄelsen och med en helhetssyn och olika perspektiv i beaktande.

This essay analyses how Swedish authorities implement the EU regulations on the application of social security schemes and, more specifically, when it comes to health care and sickness benefits. The research is based on a survey and several interviews and aims to answer how the lower echelons of the hierarchy work towards the implementation, what are their working conditions and how the authorities evaluate and optimize the implementation process.The general conclusion of the study is that there are several flaws in the implementation process. The results have shown that there is a lack of resources as well as of tutoring and education amongst the actors. The complexity of the regulations does also seem to have influenced the process. Finally the results have shown that the public instances do not proceed to a systematic evaluation of the implementation process which has led to a bad communication between the different actors as well as to difficulties in improving the flaws in the implementation process..

Syftet med detta kandidatarbete Àr att studera problem som kan uppstÄ vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tÀt stadsbebyggelse som genomskÀrs av en kommungrÀns. NÀr kommuner tvingas samarbeta över kommungrÀnser uppstÄr en problematik, eftersom bÄda kommunerna har planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa grÀns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik dÀr mellankommunal samordning varit ett centralt tema. TillvÀgagÄngssÀttet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av tvÄ detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare frÄn Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala planmonopolets möjligheter och brister, förhÄllandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.

Odefinierade platser vÀrderas ofta negativt och förnippas frekvent med social problematik och oattraktiv utformning. Det finns dock en alternativ instÀllning till dessa platser. Till skillnad frÄn mÄnga offentliga ytor som kan inrymma exkluderande och kontrollerande designelement finns odefinierade platser dÀr olika sociala grupper kan mötas utan mallar och begrÀnsningar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka odefinierade platsers eventuella sociala vÀrde ur ett kommunalt stadsplaneringsperspektiv i Sverige och jÀmföra det med den alternativa instÀllning som presenteras i litteraturen samt med de eventuella vÀrden som observerades vid platsstudier i Uppsala. Det kommunala stadplaneringsperspektivet erhölls genom en enkÀtundersökning som skickades ut till trettio kommuner i Sverige varav sju svarade.