Sökresultat:
21888 Uppsatser om Kommunalt miljöarbete - Sida 54 av 1460
Ungdomars motivation till att söka arbete : En undersökning av kort- och lÄngtidsarbetslösa ungdomar
Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur tiden som arbetsslös kan pÄverka individens motivation som arbetssökande. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om motivationen till att hitta ett jobb skiljer sig mellan kort- och lÄngtidsarbetslösa ungdomar. Motivationen har hÀr undersökts genom att jÀmföra om kort- och lÄngtidsarbetslösa skiljer sig i upplevd locus of control, self-efficacy, vÀrdet av ett arbete samt upplevda krav och faktisk nedlagd anstrÀngning. 106st arbetslösa ungdomar, samtliga inskrivna pÄ Arbetsförmedlingen, deltog i enkÀtundersökningen. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan kort- och lÄngtidsarbetslösa i motivationen till att hitta ett arbete.
Barn i sorg - ett arbete om pedagogers kunskaper, möte och arbete med barn i sorg
Syftet jag vill uppnÄ med detta arbete Àr att sprida kunskap om barns sorg och hur denna kan yttra sig. Jag vill Àven ta reda pÄ hur en pedagog kan förbereda sig sjÀlv samt sina elever pÄ sorg, hur pedagogen bör möta och arbeta med barn i sorg samt vart pedagogen kan vÀnda sig om denne Àr i behov av extra hjÀlp. I litteraturgenomgÄngen redogör jag bland annat för barns sorgeprocess, krisens faser, sorgereaktioner samt pedagogens möte, kommunikation och arbete med barn i sorg. Jag belyser Àven kort skolans krishantering. I den empiriska delen har jag genom intervjuer undersökt sex pedagogers erfarenheter betrÀffande barn och sorg.
Stress hos barn i förskolan : En studie om förebyggande arbete mot stress hos barn i förskolan
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrÄgor till Ätta pedagoger i tvÄ förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i Äldrarna ett till sex. Resultatet pekar pÄ att stressfaktorer i dagens samhÀlle pÄverkar bÄda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar ocksÄ att de vuxna (pedagogerna och förÀldrarna) i första hand behöver lÀra sig att hantera sin egen stress.
Med smÄ och aktiva steg kommer man lÄngt - En kvalitativ studie om utrikes födda kvinnors process för att fÄ arbete
Syftet med denna studie var att undersöka vad som pĂ„verkat processen för att fĂ„ ett arbete för undersköterskor som Ă€r kvinnor och som kommit till Sverige frĂ„n Asien, Afrika, Centralamerika, Sydamerika eller Ăsteuropa i vuxen Ă„lder. Vi ville sĂ€rskilt undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt deras sociala nĂ€tverk har pĂ„verkat denna process. FrĂ„gestĂ€llningar i studien Ă€r: Vad beskriver utrikes födda kvinnor som Ă€r undersköterskor har pĂ„verkat deras process för att fĂ„ ett arbete? PĂ„ vilket sĂ€tt har deras sociala nĂ€tverk pĂ„verkat processen? Kvinnor frĂ„n valda lĂ€nder har en relativt lĂ„g sysselsĂ€ttningsgrad och dĂ€rför har vi med vĂ„r studie undersökt hur processen sett ut för dem som har etablerats pĂ„ arbetsmarknaden. Metoden som anvĂ€nds i studien Ă€r kvalitativa intervjuer med sex kvinnor.
AnlÀggningsarbeten för ett vindkraftverk i Karryd
 Vindkraftsindustrin Àr en starkt vÀxande marknad bÄde Sverige och övriga vÀrlden och utbyggnaden ökar hela tiden. Detta ger inte bara arbete Ät de företag som tillverkar sjÀlva vind-kraftverken utan Àven för företag inom anlÀggningsbranschen.Skanska vÀg och anlÀggning i VÀxjö har fÄtt en offertförfrÄgan pÄ uppförande av vÀgar och fundament för ett vindkraftverk i Karryd. I detta arbete har vi utrett metoder och kostnader för projektet i Karryd. Vi har Àven undersökt vilka olika typer av fundament som idag anvÀnds vid uppförandet av vindkraftverk.Grunden till detta arbete Àr att Skanska mer exakt ska kunna uppskatta kostnader för anlÀggning av vindkraftverk men ocksÄ fÄ en inblick i vilka fundamentstyper som finns. VÄrt resultat Àr en kalkyl och en tidplan som vi hoppas Skanska ska kunna ha nytta av vid kommande vindkraftprojekt..
Illusionen om frihet : Det nya arbetslivet och dess fÀngslande egenskaper
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika aspekter av arbetslivet pÄverkar individen. VÄr utgÄngspunkt i denna uppsats Àr att vi stÀller oss kritiska till arbeten med högt sjÀlvbestÀmmande som blir allt mer vanligt. Till vÄr hjÀlp har vi en mÀngd tidigare forskning samt kritisk teori och Foucaults teori om makt och övervakning som guidar oss i genom forskningsprocessen. Urvalet Àr baserat pÄ tidigare statistik framtaget av ESS, som bestÄr av ett samarbete mellan 24 europeiska lÀnder. Uppsatsen testar hur olika aspekter av arbetslivet pÄverkar grÀnsdragningen mellan arbete och fritid.
Arbete med behörighetsadministration och Ätkomstkontroll i större företag
I takt med att IT har brett ut sig har det uppstÄtt nya former av hot och risker. Arbetet med behörighetsadministration och Ätkomstkontroll Àr en central del av sÀkerhetsarbetet vid ett företag. Detta arbete innebÀr bland annat upprÀttande av rÀttigheter för anvÀndare sÄ att dessa enbart fÄr Ätkomst till den information och de applikationer som de behöver i sitt dagliga arbete.Denna studie Àr utförd pÄ CSC i Linköping, samt Saab AB Linköping och behandlar det sÀkerhetsarbete som utförs avseende behörighetsadministration och Ätkomstkontroll. Inom bÄda företagen Àr sÀkerhetsmedvetenheten hög, vilket till stor del beror pÄ att det Äterfinns mycket information av sekretessbelagd karaktÀr och till och med rena försvarshemligheter.Framkommit i denna studie Àr att bÄde CSC och Saab har vÀl dokumenterade rutiner för behörighetsadministration. Problematiken vad gÀller behörighetsadministration pÄ CSC och Saab ligger i att överblickbarheten inte Àr sÀrskilt tillfredstÀllande dÄ de har mÄnga applikationer, var och en med sitt eget Ätkomstkontrollsystem..
Hur fördelar en lÀrare sin arbetstid? En tidstudie av en lÀrares vardagliga arbete
Syftet med det hÀr arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lÀrares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lÀrares vardag med hjÀlp av ett fickminne och en avslutande intervju. Arbetet inleds med en litteraturgenomgÄng dÀr lÀrarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. DÀrefter redovisas den dagboken som en lÀrare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lÀrare. Arbetet avslutas med en diskussion dÀr de frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn utgör grunden till jÀmförelsen mellan litteraturgenomgÄngen och resultatet av studien.- Vilka arbetsuppgifter har en lÀrare i skolan?- Hur fördelas en lÀrares tid mellan de olika arbetsuppgifterna?- Hur uppfattar lÀraren tidfördelningen i sitt arbete?- Vilka krav har en lÀrare pÄ sig utifrÄn samhÀllet och inifrÄn skola.
Matematik i sÀrskolan : AnvÀndning av lÀrobok i sÀrskolan
Matematikundervisning Àr ofta likvÀrdig med enskilt arbete i lÀroboken. Ett ofta ensamt arbete dÀr det Àr boken som styr innehÄllet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete Àr negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.I denna uppsats har vi valt att intervjua Ätta lÀrare som arbetar inom grundsÀrskolan, pÄ sÄvÀl lÄg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda pÄ hur man ser pÄ lÀroboken om den Àr en viktig del i undervisningen och hur den anvÀnds.Resultatet visar pÄ att lÀroboken anvÀnds flitigt i undervisningen, inte minst som stöd nÀr lÀraren planerar, men ocksÄ som en idépÀrm att plocka tips ur.
FramgÄngsfaktorer för ÄtergÄng i arbete inom JÀmtlands lÀns landsting : en kvalitativ studie
Tidigare forskning visar att det finns olika framgÄngsfaktorer för ÄtergÄng i arbete efter en lÄngtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgÄngsfaktorer för ÄtergÄng i arbete för personer som haft en lÄngtidssjukskrivning, d.v.s. lÀngre Àn 60 dagar, inom JÀmtland lÀns landsting (JLL). UtifrÄn resultatet i denna studie ville vi se om det förelÄg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anstÀllda som varit lÄngtidssjukskrivna.
Coaching av arbetslösa : En kvalitativ studie av coahinggrupper pÄ Arbetsförmedlingen
ĂREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapC-uppsats i socialt arbete, 41-60pVĂ„ren 2006Coaching av arbetslösaEn kvalitativ studie om coachinggrupper pĂ„ ArbetsförmedlingenFörfattare: Maria JohanssonSammanfattningStudiens syfte var att utvĂ€rdera de coachinggrupper som bedrivs pĂ„ Arbetsförmedlingarna i tvĂ„ mindre orter i Mellansverige. Det som jag ville undersöka var om coaching pĂ„ Arbetsförmedlingen Ă€r en effektiv metod för att fĂ„ ut arbetslösa pĂ„ arbetsmarknaden.Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och det empiriska materialet inhĂ€mtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, tre deltagare och tvĂ„ coachingledare. Resultatet analyseras med hjĂ€lp av tidigare forskning och begreppen coaching, lösningsfokuserad korttidsterapi, skam, empowerment och konstruktivism.Resultaten visade att tvĂ„ av tre deltagare Ă€r mycket positiva till att ha deltagit i coachingrupperna. Ingen av respondenterna har Ă€nnu fĂ„tt arbete, men alla har fĂ„tt nya idĂ©er och motivation att fĂ„ ett arbete.
Avskrivningar i privata och kommunala fastighetsbolag : En jÀmförande studie
Enligt 4 kap 4 § Ă
RL (SFS 1995:15) ska en anlÀggningstillgÄng med begrÀnsad nyttjandeperiod skrivas av genom Ärliga vÀrdeminskningsavdrag. En byggnad klassificeras som en materiell anlÀggningstillgÄng och ska sÄledes skrivas av under dess nyttjandeperiod. IL 19 kap 5 § (SFS 1999:1229) föresprÄkar dÀremot att en sÄdan tillgÄng ska skrivas av med hÀnsyn till dess ekonomiska livslÀngd. Den ekonomiska livslÀngden kan hÀrledas i ekonomisk litteratur till den tidsperiod som tillgÄngen anses vara lönsam. Enligt de svenska normgivarna bokföringsnÀmnden och redovisningsrÄdet, och dess rÄd BFNAR 2001:3 och RR 12, sÄ ska nyttjandeperioden berÀknas till den tidsrymd som en tillgÄng förvÀntas bli utnyttjad för sitt ÀndamÄl av företaget.
Förbehandling av skogsindustriellt slam för ett ökat metanutbyte vid rötning : En kombination av termisk och kemisk förbehandling
Vid tillverkning av massa och papper förorenas Ärligen 505 miljoner kubikmeter vatten som mÄste renas innan det slÀpps tillbaka till omgivningen. Vid reningen avskiljs först stora partiklar som sedan avvattnas och förbrÀnns. Vattnet som blir kvar genomgÄr ytterligare en rening, varvid det bildas bioslam. Bioslammet innehÄller mycket intracellulÀrt vatten, vilket gör det kostsamt och energikrÀvande att avvattna. Det Àr Àven sedan 2005 förbjudet att dumpa organiskt material, varför en mer ekonomiskt attraktiv behandling av slammet Àr anaerob nedbrytning.
Framtidens chefer. : Unga chefers förestÀllningar om och förhÄllningssÀtt till arbete och arbetsliv.
Som en följd av generationsvÀxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersÀttas av yngre generationer. Med bakgrund av detta Àr syftet med denna studie att undersöka och skapa förstÄelse för unga chefers förestÀllningar om och förhÄllningssÀtt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhÄllanden, krav, ung i chefsrollen samt förhÄllandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhÄllanden innebÀr stressiga arbetsdagar med mÄnga arbetsuppgifter.
Hur pÄverkas arbetsengagemanget av konflikten mellan arbete/familj och arbetsmiljön hos de anstÀllda? : Undersökning av fÀngelsepersonal
Arbetet i ett fÀngelse Àr annorlunda mot de flesta andra arbetsplatser. Det Àr en isolerad arbetsplats med lite insyn frÄn det övriga samhÀllet, samt i hög grad styrt av lagar och förordningar. Det framgick i forskning att fÀngelseanstÀllda har högre arbetsengagemang dÄ de upplever sin arbetsplats som rÀttvis, och dÄ de fÄr stöd frÄn arbetsledare. Studien Àmnade undersöka om det fanns ett samband mellan konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang, samt om det fanns samband mellan arbetsmiljö (rÀttvisa, kontroll i arbetet och arbetsbörda) och arbetsengagemang. Undersökningen hade en svarsfrekvens pÄ 15 % vilket pÄverkade studiens tillförlitlighet.