Nyckelord: kundklubbar, kundlojalitet, e-handel, relationsmarknadsföringBakgrund: Kundklubbar inom e-handeln är ett relativt nytt begrepp om man bortser från de företag som bedriver handel i flera kanaler. Det kan förklara att få studier har genomförts som beskriver kundklubbar i renodlade e-handelsföretag i Sverige. Att studera konsumenternas syn på vad de anser vara viktiga faktorer för dem att bli medlemmar är ett sätt att bättre anpassa kundklubbarna efter konsumenternas önskemål.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva dagens kundklubbar inom e-handeln samt att undersöka vilka kritiska faktorer som lockar de svenska internetkunderna att bli medlemmar.Metod: En abduktiv forskningsmetod användes där intervjuer och enkäter varvades med teoretiska idéer. Fallföretaget Pixmania hjälpte till att få en förankring av verklighetenTeori: Referensramen innehåller teorier om e-handel, kundlojalitet, kundklubbar och relationsmarknadsföring.Empiri: Här presenterades information från en kontaktperson från Pixmania och en respondent som jobbar som konsult på ett CRM-företag. En enkät och tre telefonintervjuer gjordes med vanliga konsumenter som kontaktades via sociala medier.Analys: Analysen har genomförts genom att koppla samman teori med den empiriska delen för att på så sätt evaluera hur Pixmanias kundklubb och e-kundklubbar i allmänhet står sig.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur några internationellt adopterade förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet är att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet påverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet består av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män. Hälften av intervjupersonerna är medlemmar i en förening för adopterade.

Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka Språkservice AB kommunikationsarbetepå Facebook, vilket avser dess innebörd och innehåll. Studien går ut på att utforskaföretagets målsättning med dess användande av sociala medier men även att titta närmarepå hur Språkservice AB väljer att kommunicera med sina medlemmar i praktiken.Metod: För att få en bättre uppfattning samt helhetsbild av företagets mål och strategide använder sig av genomförs en kvalitativ intervju med en fokusgrupp som ansvarar förföretagets Facebooksida. När det gäller att granska de olika budskapen som publiceras påFacebook, kommer jag att genomföra en kvalitativ innehållsanalys av företagets 23inlägg på Facebook.Resultat: I jämförelse med Språkservice AB policy för Facebook visar den kvalitativaintervjun med fokusgruppen mycket tydligare syften och mål gällande Facebookarbetet.Det kommer fram att man i första hand vill skapa relation med tolkar och översättare föratt i ett senare skede kunna stärka sitt varumärke. Intervjun ledde dessutom till nyainsikter och funderingar kring ett planerat och effektivt kommunikationsarbete.Språkservice AB Facebooksida präglas av fyra olika genrer som genomsyrar de 23inläggen. Kommunikationen handlar här i korta drag om information, profilering samtpositionering, rekrytering såväl som nyhetsartikel.Slutsatser: Språkservice AB befinner sig i en startfas av sitt arbete inom socialamedier och borde se över sina satsningar gällande resurser som tid, kompetens ochekonomi.

SammanfattningUtbildning och kurs: Magisterprogrammet i service management, kandidatkurs SMT302 Handledare: Magnus Jirström och Veronica Åberg Syfte och frågeställningar: Vår intention med denna uppsats är att analysera om de ideella organisationer som vi har undersökt överhuvudtaget reflekterar kring service gentemot medlemmar. Skulle så vara fallet ämnar vi kartlägga på vilket sätt detta görs. Slutligen är vår förhoppning att uppsatsen ska kunna resultera i några förslag på områden där ideella organisationer skulle kunna praktisera service management. Vårt syfte utmynnar således i följande frågeställningar: hur arbetar ideella organisationer med service och vårdandet av relationer i dagsläget?, på vilket sätt kan service management tillämpas i ideella organisationer? och vilka styrkor och svagheter finns det i det allmänna arbetssätt inom ideella organisationer och vad beror de på? Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar har vi framförallt använt oss av en kvalitativ analys av litteratur inom relevanta ämnesområden, såsom NGO, bistånd, service management, Gemeinschaft och Gesellschaft.

Jag var intresserad av att ta reda på hur aktiva medlemmar i Svenska Kyrkans församling i Bollnäs såg på kyrkans ansvar och möjlighet att vara en lokal kraft i arbetet med att förändra församlingsmedlemmarnas människosyn och verklighetsbild, ur ett ekologiskt perspektiv för att möta det globala miljöhotet. Jag har funnit att det finns en viss insikt om behovet men den gemensamma strategin saknas för att som en rörelse arbeta med församlingsmedlemmarnas människosyn och världsbild ur en ekoteologisk synvinkel..

Jag har under ett år arbetat som Pro Kurator på en av Lunds 13 nationer. Mitt jobb gick ut på att sköta kontakten med de drygt 50 utskottscheferna och ansvara för beställningar och leveranser. Nationens högste ansvarige är kuratorn. Denna personen har hand om kontakt med myndigheter och universitet och är nationens ansikte utåt. Kuratorn sköter många administrativa uppgifter som t.ex stipendiefonder och registerhantering.

Målet med vår uppsats är att undersöka och analysera ungdomars användning av Facebook. Genom intervjuer med 10 gymnasieelever från Stockholm kommer vi granska om Facebook skapar ett narcissistiskt beteende. För att förklara detta utgår vi från teorier om narcissismens kultur, svaga bands styrka, symbolisk interaktionism och dramaturgiska perspektiv. Vi har i denna uppsats kommit fram till att det existerar narcissistiskt beteende, i form av respondenternas attityder och deras syn på andra medlemmar.      .

Granngården AB är ett företag inom den kooperativa organisationen Svenska Lantmännen (SvL). Granngårdens affärsidé är att vara en närservicebutik till lantbrukare men har även ett sortiment som riktar sig till alla med ett intresse inom hus, djur och trädgård. Den första januari 2003 genomfördes en fusion av de lokala lantmannaföreningarna och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) in i SvL. Efter fusionen blev de lokala föreningarna större och direktleveranser till lantbrukarna från leverantörerna ökade, med följden att kontakten mellan lantbrukarna och Granngårdsbutikerna har avtagit. Lantbruksprodukter som tidigare funnits i butikerna minskade inom vissa områden samtidigt som Granngården försökte hitta andra produkter för att ge ny service till lantbrukaren.

Denna uppsats är en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. Målet med undersökningen har varit att förstå hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig själva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag använt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 år och kommer från två mellanstora städer i Sverige.Det resultat som framkommit är att hiphoparen gör en slags karriär inom kulturen. För att kunna göra denna karriär är hiphoparen beroende av mer erfarna personer.

Syftet med studien är att undersöka fyra stycken kvinnor som är medlemmar i samma mediala grupp. Uppsatsen ämnar undersöka hur de ser på sig själva och sin medialitet utifrån gruppen och samhället de lever i genom deras livsberättelse. Det är en kvalitativ undersökning som genom livshistorieintervjuer samt deltagande observationer studerar kvinnornas berättelser och deras medverkan i gruppen. Slutsatsen visade en ambivalent syn på att de var annorlunda och visade en rädsla och försiktighet mot samhället utanför gruppen som de lever i till vardags..

Detta examensarbete bygger på en undersökning gjord i en år sju samt  en år nio i grundskolans senare del. Syftet för arbetet har varit att utifrån ett elevperspektiv undersöka vilka sociala medier ungdomar använder idag. Främst Facebook som ligger i tiden just nu med över 4 miljoner medlemmar bara i Sverige. Om lärare i sin undervisning kan utnyttja och använda  Facebook som ett pedagogiskt redskap eftersom det är något som eleverna naturligt ändå använder. Detta är en intressant fråga eftersom sociala medier tycks få en allt större plats i vårt allt mer digitaliserade samhälle där mycket information finns att tillgå på internet..

I dagens samhälle är det nästintill omöjligt att inte stöta på ränta. Förr eller senare kommer individen i behov av att låna pengar. Behovet av att låna kapital och placera sparandeöverskott koordineras på kreditmarknaden. Ränteverksamhet är den alltmer dominerande formen. Trots att ränta använts under flera århundraden, har det funnits kritiker mot ränta, under en lika lång tid.

Denna uppsats behandlar ämnet facket och individualisering. Den specifika frågeställningen är: hur påverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgångspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem är den ökade tron på individens betydelse. För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter på fackföreningsrörelsen har sex företrädare för olika fackföreningar intervjuats. Utifrån teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen. Teoriavsnittet är indelat i fem olika teman med rubrikerna, självständiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrågasättande attityd, en generationsfråga och slutligen temat flexibilitet.

SammanfattningUtbildning och kurs: Magisterprogrammet i service management, kandidatkurs SMT302 Handledare: Magnus Jirström och Veronica Åberg Syfte och frågeställningar: Vår intention med denna uppsats är att analysera om de ideella organisationer som vi har undersökt överhuvudtaget reflekterar kring service gentemot medlemmar. Skulle så vara fallet ämnar vi kartlägga på vilket sätt detta görs. Slutligen är vår förhoppning att uppsatsen ska kunna resultera i några förslag på områden där ideella organisationer skulle kunna praktisera service management. Vårt syfte utmynnar således i följande frågeställningar: hur arbetar ideella organisationer med service och vårdandet av relationer i dagsläget?, på vilket sätt kan service management tillämpas i ideella organisationer? och vilka styrkor och svagheter finns det i det allmänna arbetssätt inom ideella organisationer och vad beror de på? Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar har vi framförallt använt oss av en kvalitativ analys av litteratur inom relevanta ämnesområden, såsom NGO, bistånd, service management, Gemeinschaft och Gesellschaft.

Denna studie behandlar samverkan i ett projekt mellan försäkringskassan och en allmänpsykiatrisk klink. Studien har kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Vår empiri är hämtad från medlemmar i projektets styrgrupp och läkare från kliniken. Projektet syftar till att ta fram en metod för att kunna ta hand om de långtidsarbetslösa patienterna på kliniken. Syftet och målet med studien har varit att ta reda på vilka faktorer som är relevanta för att uppnå god samverkan, samt hur samverkan kan vara utvecklande för en organisation.