HÖGSKOLAN I KALMARHumanvetenskapliga institutionen  Arbetets art:                   C-uppsats, 15 högskolepoäng                                      Lärarprogrammet                                      Bildpedagogik och media 41- 60 p Titel:                              Att sälja svenska gymnasieutbildningarEn kvalitativ studie av fyra skolledares tankar kring gymnasiemarknadsföring. Författare:                                   Seth Lindholm Handledare:                   Lars Fager                  Abstract Undersökningen handlar om hur fyra skolledare från gymnasiet ser på sin marknadsföring. Mycket av bakgrunden i mitt arbete består av teorier kring tjänstemarknadsföring då skolledares profilering av sin skola hamnar inom detta fält. En redogörelse över vad det var som hände när det blev fritt att välja vilken skola man ville 1994 finns med i bakgrunden för att ge en förståelse för varför skolor började marknadsföra sig. Undersökningen består av fyra intervjuer som jag har transkriberat och kategoriserat. Utifrån en hermeneutisk ansats utkristalliseras och diskuteras begreppen intention, orsaker och kvalitet.

Bakgrund: Belöningssystem är idag ett hett ämne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör främst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen är idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de är inom den privata sektorn beroende på att finansieringen inom den offentliga sektorn är mer begränsad än inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det är andra faktorer som skapar drivkraft. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera befintliga belöningssystem för lärare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor.

Syftet med studien är att undersöka kommunala skolpolitikers uppfattning om musikämnets betydelse i grundskolan. Studien har sin fokus på de första åren i grundskolan. Utifrån syftet har följande frågor ställts till fem olika respondenter i två kommuner. Vilken uppfattning har kommunala skolpolitiker om musikundervisningens främsta uppgift i skolan? Hur arbetar kommunen för att grundskolan ska nå läroplanens mål i musikämnet? Kvalitativa intervjuer har använts intervjutillfällena.Studien visar att de Kommunpolitiker som medverkat i undersökningen inte uppfattar musikämnet i skolan som ett svagt obetydligt ämne för eleverna.

Bakgrund: Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) skall en olycksundersökning genomföras vid alla olyckor i skälig omfattning i syfte att finna orsak, händelseförlopp och utvärdering av räddningsinsatsen (SFS 2003:778, kap3, 10§). Bland genomförda olycksundersökningar i Sveriges kommuner har Statens Räddningsverk identifierat en stor inbördes variation gällande innehållet i utredningarna och brister vid vidarebefordring till myndigheten för statistisk analys. Uppsatsen är därför ett led i myndighetens utveckling av stödet för datainsamlingen vid kommunala olycksundersökningar i syfte att förbättra förutsättningarna för goda lärdomar vid olyckor.Syfte: Syftet med uppsatsen är tvådelat. Att först analysera vilka erfarenheter som samlas in av de kommunala olycksutredarna och därefter verifiera resultaten utifrån tidigare forskningsresultat.Metod och material: Med metoden kvalitativ innehållsanalys har ett urval av kommunala olycksundersökningar analyserats (n=21), där insamlade erfarenheter har kategoriserats i ett antal gemensamma teman. Underlaget (n=68) är hämtat från Statens Räddningsverk och bestod av alla vidarebefordrade kommunala olycksundersökningar mellan 2005 till och med april 2007 fördelade över 8 klassifikationer.Resultatdiskussion: Utifrån tidigare forskningsresultat har sedermera resultaten verifierats.

I den kommunala äldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen är politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsättningar än de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjärde år kan komma att göra en helvändning i de direktiv som skickas nedåt och man kan dessutom ha flera chefsnivåer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer på nedre nivå skall utföra sitt arbete. Att välja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet  till makt att kunna påverka antingen andra människor eller organisationens resultat men frågan är hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap på nedre nivå i den kommunala äldreomsorgen då så många nivåer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien är därför att utifrån mellanchefer på nedersta chefsnivåns beskrivningar formulera en förståelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till inflytande i organisationen.För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen genomförts.

Vår studie ger en inblick i hur platsannonser från kommunala grundskolor som söker specialpedagog stämmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.

Avyttringen och ombildningen av kommunala och privata bostadshyresfastigheter till bostadsrättsföreningar har blivit ett allt vanligare fenomen under de senaste decennierna. Främst sker avyttringen i Stockholms kommun. Syftet med denna uppsats är att mäta om prissättningen vid utförsäljning av bostadshyresfastigheter inom Stockholms kommun skiljer sig beroende på om säljaren varit privat eller ett allmännyttigt kommunalt bolag. För att undersöka detta har olika regressionsmodeller applicerats på data över fastighetsprisregistret under två mandatperioder. Resultatet visar en tydlig prisskillnad mellan kommunala avyttringar och privata inom samma områdesindelning.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

HÖGSKOLAN I KALMARHumanvetenskapliga institutionen  Arbetets art:                   C-uppsats, 15 högskolepoäng                                      Lärarprogrammet                                      Bildpedagogik och media 41- 60 p Titel:                              Att sälja svenska gymnasieutbildningarEn kvalitativ studie av fyra skolledares tankar kring gymnasiemarknadsföring. Författare:                                   Seth Lindholm Handledare:                   Lars Fager                  Abstract Undersökningen handlar om hur fyra skolledare från gymnasiet ser på sin marknadsföring. Mycket av bakgrunden i mitt arbete består av teorier kring tjänstemarknadsföring då skolledares profilering av sin skola hamnar inom detta fält. En redogörelse över vad det var som hände när det blev fritt att välja vilken skola man ville 1994 finns med i bakgrunden för att ge en förståelse för varför skolor började marknadsföra sig. Undersökningen består av fyra intervjuer som jag har transkriberat och kategoriserat. Utifrån en hermeneutisk ansats utkristalliseras och diskuteras begreppen intention, orsaker och kvalitet.

De kommunala bostadsfastighetsaktiebolagen har haft en fördel jämtemot de privata bostadsfastighetsbolagen när det kommer till risker och konkurrens där stora skillnader har varit tillgången samt kostnaderna för finansiering. För att verka för en mer konkurrensneutral marknad genomfördes en omreglering som implementerades genom en ny lag 2011. Lagen 2010:879 om kommunala bostadsaktiebolag åsidosatte det tidigare förbudet mot vinstdrivande verksamhet och inverkade konkurrensneutraliserande vad gäller bland annat de kommunala bolagens möjligheter till förmånlig finansiering. Utifrån förändringarna antas följande problemformulering:Har omregleringen 2011, genom lagen 2010:879 om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, lett till en förändring av de kommunala bolagens kapitalstruktur?Givet problemformuleringen kommer studien att undersöka två teorier som utvecklats genom Modigliani-Miller, vilka är trade-off teorin samt pecking order teorin.

Den kommunala förvaltningen har sedan 80-talet undergått flera stora förändringar, flera för att anpassa den Kommunala verksamheten till konkurrenskraftiga enheter som arbetar efter samma premisser som den privata sektorn. Ekonomismen eller new public management har slagit igenom i de flesta förvaltningsgrenar, det är bara en fråga om grad. Implementeringen visar sig oftast genom omvandlingen till resultatenheter med arbetsdelsfinansiering. Moroten för en god finansiering blir att locka nya brukare som för med sig sin arbetsdelsfinansiering, exempelvis skolpengen. Detta bidrar till att förvaltningar prioriterar fördelningen av resurser inom sitt verksamhetsområde så att de inom systemet för finansiering får bäst verkan.

Uppsatsen problematiserar det skönsmässiga utrymmet vid bedömningen av skälig levnadsnivå enligt Socialtjänstlag (2001:453) ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Ur formellt hänseende görs en systematisering av SoL:s normativa innehåll, vad gäller bistånd för livsföringen i övrigt, utifrån hur det verkar vidgande respektive slutande på rekvisitet skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivås innehållsliga gränser analyseras utifrån en teoretisk indelning av ett givet beslut i tre dimensioner, vilka avser behov, insats och beslutets giltighet i tiden. I materiellt hänseende undersöks det kommunala självstyrets inverkan på den normering som uppstår i tillämpningen på kommunal nivå. Här analyseras bland annat rättsutvecklingen och lagstiftningsåtgärder sedan slutet på 1980-talet i förhållande till teorier om maktstrukturer och värden som orsaken till kommunala (autonomibevarande) strategier och kommunala (icke-ändamålsenliga) normer..

Syfte Beskriva vad som menas med marknadsföring inom skolan och hur denna tillämpas. Vidare kommer vi att studera om det finns marknadsföringsmässiga skillnader mellan den kommunala skolan och friskolan.MetodVi använder oss av kvalitativ metod för att skapa förståelse för de studerande frågeställningarna. Vi har använt oss av intervjuer med rektorer på en kommunal skola, friskola och en skolområdeschef . SlutsatsDen kommunala och den fristående skolan skiljer sig inte nämnvärt, skolorna använder sig av traditionell marknadsföring, som foldrar, information via Internet, utskick till potentiella kunder. Skillnaden är att friskolorna använder sig av en mer frekvent marknadsföring än vad den kommunala skolan gör.

Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskapsbildning kring mål- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie där vi har intervjuat politiker och ledande tjänstemän inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanställt empirin och dragit slutsatser utifrån vår analys av aktuell mål- och resultatstyrningsteori i ett spänningsfält med olika intressen och behov. Mål- och resultatstyrningen i den kommunala vård- och omsorgsversamheten används i ett spänningsområde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det är en utmaning att få styrmodellen att fungera optimalt i en sådan komplex organisation..

Den här rapporten innehåller mätningar och analyser av de kommunala trådlösa nätverken på företagsbyarna Furunäset och Acusticum i Piteå. Piteå Näringsfastigheter AB (PNF), där jag har utfört mitt examensarbete, vill veta hur det ser ut just nu på de två företagsbyarna när det gäller täckning för det kommunala nätverket. I mitt uppdrag ingick även att föreslå hur man kanexpandera eller förbättra nätverket. I det existerande trådlösa nätet fanns det sju stycken kommunala accesspunkter på Furunäset samt nio stycken på Acusticum.Rapporten belyser vad som kan förändras eller förbättras samt potentiell utbyggnad av nätverken. Rapporten diskuterar huruvida det är en bra idé att ha ett öppet, oskyddat trådlöst nät med beaktande av säkerhetsproblem och behov.Rapporten innehåller:? Fördjupning av dagens trådlösa tekniker.? "Heatmaps" över den aktuella trådlösa täckningen hos Acusticum och Furunäset.? Förslag och diskussion kring förbättringar/förändringar av nätverket.? Diskussion kring publika nätverk..