Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad eleverna på våra respektive skolor kan om begreppen fotosyntes och förbränning. Vi har även undersökt om arbetssättet har någon betydelse för att nå förståelse för dessa begrepp. Vi har använt oss av ett skriftligt prov och vi har gjort intervjuer med niondeklass elever då vi fördjupat oss i frågeställningarna. Intervjuerna har varit kvalitativa och utfördes individuellt. Vid provet fann vi skillnader mellan de båda skolorna vilket vi inte fann då vi sammanställde intervjuerna.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken inställning elever har till NO och teknik. I undersökningen användes enkäter som är utformade som intervjublad, med öppna svarsfrågor, vilket gör att det är elevernas tankar som framkommer i svaren. Det är 320 elever från fyra olika skolor i årskurserna 4-6, som är med i studien. Detta för att resultat mellan skolor skulle kunna jämföras. Av resultaten framgår att de flesta eleverna har en positiv inställning till NO och teknik.

Bakgrund: Antalet äldre ökar vilket utgör en stor utmaning för samhället. Nationella satsningar pågår för att åstadkomma en sammanhållen vård och omsorg för de multisjuka äldre.Syfte: Att beskriva primärvårdsläkares och kommunala sjuksköterskors erfarenheter av samverkan för multisjuka äldre i ordinärt boende samt vilka faktorer de anser viktiga för att förebygga inläggning i slutenvården.Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer där sammanlagt 15 sjuksköterskor och läkare deltog. Materialet analyserades med systematisk textkondensering.Resultat: Informanterna anser att flera faktorer påverkar om de multisjuka äldre kan vårdas kvar hemma, samverkan mellan primärvårdsläkare och kommunala sjuksköterskor utgör en viktig del men ansvaret för en allt högre medicinsk nivå i ordinärt boende kräver också andra resurser. En medicinsk vårdplanering underlättar men eftersom de mest sjuka äldres tillstånd snabbt kan förändras behöver de regelbundna hembesök. Detta är en förutsättning för att den medicinska säkerheten ska tryggas, särskilt efter utskrivning från slutenvården.  En utebliven planering och bristande information till patient och närstående ökar risken för sjukhusinläggningar som hade kunnat undvikas.

Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom äldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön där det påstås att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de ständigt känner sig stressade och inte känner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstämmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som råder inom den offentliga sektorn påverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de får minskat handlingsutrymme och därmed försämrad psykosocial arbetsmiljö. Vårt underlag för denna studie är baserad på 176 enkätsvar från nio verksamheter i Stockholms län samt åtta stödintervjuer.

Arbetet för ett mer jämställt samhälle, och hur detta kan uppnås genom den fysiska planeringen, är högst intressant och ett ständigt aktuellt ämne att debattera. Det har tidigare påvisats att behandlingen av jämställdhet i den kommunala översiktsplanen är milt uttryckt, otillfredsställande. Frågan är om det fortfarande finns tendenser att arbetet för ett ökat jämställt samhälle inte behandlas på ett tillfredsställande sätt i den översiktliga planeringen, eller om detta är något kommunerna i landet har ändrat på? Syftet med detta kandidatarbete är inte att explicit svara på dessa ovanstående frågor, utan ligger i att finna ett antal ?analysverktyg? för att undersöka hur ett urval av översiktsplaner behandlar jämställdhet. Kunskap om genus och människors vardagsliv är viktiga aspekter i arbetet mot ett ökat jämställt samhälle. Det är därför begreppen jämställdhet, vardagslivsperspektiv och genus som kommer genomsyra analysen av de utvalda översiktsplanerna. Analysdelen behandlar översiktsplanerna var och en genom kortare beskrivningar över hur respektive kommun resonerar i olika frågor, och en analys utifrån en jämställdhetsaspekt belyser avsiktliga eller oavsiktliga konsekvenser av detta. Avslutningsvis kommer arbetets frågeställning besvaras och en diskussion föras kring huruvida behandlingen av jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna kan anses vara bra eller inte utifrån det forskningsunderlag som studerats..

Denna uppsats har som syfte att försöka förstå hur lärare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frågor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka måste det jobbas med mer, stämmer medias skildring av skolan? För att få svar på detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod då jag intervjuat fyra lärare, både män och kvinnor i olika åldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrån Baumans teori om det individualiserade samhället och jag har även använt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frågeställning lyder Vilka möjligheter finns det för lärare i svenska skolan att hinna med att ?se? varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet på Svenska skolor går framåt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lärare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmärksamhet till varje enskild elev i varje klass..

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare, lärare och skolledare ser på de pedagogiska förutsättningarna för en likvärdig utbildning inom förskolor och skolor. Kvalitativa intervjuer användes som metod i studien. I studien intervjuades tre förskollärare, tre lärare, en förskolechef och en biträdande rektor från två förskolor och två skolor. Resultaten visade att respondenterna ansåg att alla barn ska få sina behov tillgodosedda för att utbildningen ska kallas likvärdig. Respondenterna menade att brist på personal med pedagogisk kompetens och för stora barngrupper försämrade möjligheterna att ge en likvärdig utbildning.

Ett av gymnasiesärskolans uppdrag är att förbereda eleverna inför ett meningsfullt vuxenliv med boende, fritid och arbete. I denna studie undersöks gymnasiesärskolans förberedelsearbete inför yrkesliv med förhoppningen att inspirera skolor till att utveckla sitt arbete. Metoden som använts är en kvalitativ metod med djupintervjuer, gruppintervjuer och telefonintervjuer, där rektorer, arbetslagsledare, lärare och före detta elever från tre gymnasiesärskolor i tre olika kommuner intervjuats. Studien visar på att samtliga skolor ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som den viktigaste delen i gymnasiesärskolans förberedelsearbete, något som stärks av Lpf 94. På skolorna finns ett nära samarbete mellan elev, mentor och studie- och yrkesvägledare samt i två av fallen även ett samarbete med kommunen och arbetsförmedlingen.

Undersökningen handlade om stress, coping och utbrändhet bland anställda inom den kommunala hemtjänsten. Syftet med undersökningen var dels att undersöka sambanden mellan upplevd stress och tre dimensioner av utbrändhet (emotionell utmattning, cynism och prestationsförmåga), dels att undersöka vilka copingstrategier som är associerade med dessa utbrändhetsdimensioner. Ytterliggare ett syfte var att undersöka om de anställda kunde karaktä-riseras som utbrända. Ett frågeformulär distribuerades till 100 anställda inom den kommunala hemtjänsten i Malmö svarsfrekvensen var 41 %. Stress mättes med Perceived Stress Scale (PSS), coping har mättes med Brief COPE och utbrändhet mättes med Maslachs Burnout Inventory (MBI).

Klimatförändringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvämningar. En sådan utveckling skulle bli särskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvämningsriskerna förväntas öka i Sveriges uppfattas ändå boende med närhet till vatten som attraktivt och eftersträvansvärt vilket leder många kommuner till att vilja göra satsningar på nybyggnationer inom sådana områden. Karlstad är en av de svenska städer som bedöms komma att drabbas hårt av översvämningar till följd av klimatförändringarna men samtidigt också en av de städer där inriktningen på att bygga och utveckla områden vid vatten är tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen.

Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet..

Syftet med vårt arbete är att belysa lärarnas uppfattningar om fritidspedagogens yrkesroll vid två skolor. Ett ytterligare syfte är att jämföra ovan med rådande uppfattningar från Skolverket samt jämföra utfallet av ovanstående med resultatet av en enkät utförd på fritidspersonalen vid dessa två skolor. Vi väljer att använda en kvalitativ undersökningsmetod med förutbestämda frågor. Vi avser att intervjua fyra lärare och delar ut enkäter till fem fritidsanställda på två olika skolor. Vi intervjuar även personal på Skolverket för att jämföra beskrivningen av fritidspedagogens yrkesroll.

Integreringen av sexåringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med årskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplägget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie är att få en bild av hur man väljer att integrera sexåringarna inom ett rektorsområde och hur de arbetar med barnens läs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att få reda på syftet har vi använt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale förespråkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger från två olika skolor.

I det här arbetet synliggörs våra styrdokument på skolans område, de statliga, kommunala och lokala, utifrån den tes/fråga som lyder; ?Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor om livet, på allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn på en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat är som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen är viktiga som utgångspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn på medmänniskor är mycket viktigt - det utvecklande mänskliga mötet. Synliggör värden, normer, tankar och idéer och våga visa att du söker svar. Begrepp och värden är otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.Grundtanken med arbetet är att följa idéer och tankar som är presenterade i våra styrdokument.

Studien fokuseras på skolor som är med i timplanedelegationens försöksverksamhet utan timplaner. Den teoretiska utgångspunkten är ramfaktorteorin. Begreppet ?ram? betyder att man måste se vad som är pedagogiskt möjligt i undervisningsprocessen inom vissa faktiska ramar. Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar i arbetet utan timplaner.