SammanfattningBakgrund: I Halmstad har områdeschefer en mellanposition i den kommunala distributionen av hemtjänst. Studien undersöker hur dessa mellanchefer uppfattar krav eller önskemål från politikerna och från brukarna. Studiens fokusering är brukarnas efterfrågan och de politiska målen för den kommunala hemtjänsten.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distributionen av den kommunala hemtjänstens insatser kan förstås utifrån områdeschefers perspektiv.Metod: Den metod vi har valt för att kunna få en förståelse för områdeschefernas uppfattningar har en kvalitativ ansats och utgörs av intervjuer med totalt 6 intervjupersoner.Resultat: Områdescheferna uppfattar att det finns en efterfrågan av de återkommande insatser som redan ges men att det dessutom finns en efterfrågan från brukarna på andra insatser som beror på t.ex. tillfälliga händelser eller önskemål. Det finns dessutom en efterfrågan på en större flexibilitet i insatserna och en högre personkontinuitet från brukarna.

Uppsatsen problematiserar det skönsmässiga utrymmet vid bedömningen av skälig levnadsnivå enligt Socialtjänstlag (2001:453) ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Ur formellt hänseende görs en systematisering av SoL:s normativa innehåll, vad gäller bistånd för livsföringen i övrigt, utifrån hur det verkar vidgande respektive slutande på rekvisitet skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivås innehållsliga gränser analyseras utifrån en teoretisk indelning av ett givet beslut i tre dimensioner, vilka avser behov, insats och beslutets giltighet i tiden. I materiellt hänseende undersöks det kommunala självstyrets inverkan på den normering som uppstår i tillämpningen på kommunal nivå. Här analyseras bland annat rättsutvecklingen och lagstiftningsåtgärder sedan slutet på 1980-talet i förhållande till teorier om maktstrukturer och värden som orsaken till kommunala (autonomibevarande) strategier och kommunala (icke-ändamålsenliga) normer..

Syfte Beskriva vad som menas med marknadsföring inom skolan och hur denna tillämpas. Vidare kommer vi att studera om det finns marknadsföringsmässiga skillnader mellan den kommunala skolan och friskolan.MetodVi använder oss av kvalitativ metod för att skapa förståelse för de studerande frågeställningarna. Vi har använt oss av intervjuer med rektorer på en kommunal skola, friskola och en skolområdeschef . SlutsatsDen kommunala och den fristående skolan skiljer sig inte nämnvärt, skolorna använder sig av traditionell marknadsföring, som foldrar, information via Internet, utskick till potentiella kunder. Skillnaden är att friskolorna använder sig av en mer frekvent marknadsföring än vad den kommunala skolan gör.

Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskapsbildning kring mål- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie där vi har intervjuat politiker och ledande tjänstemän inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanställt empirin och dragit slutsatser utifrån vår analys av aktuell mål- och resultatstyrningsteori i ett spänningsfält med olika intressen och behov. Mål- och resultatstyrningen i den kommunala vård- och omsorgsversamheten används i ett spänningsområde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det är en utmaning att få styrmodellen att fungera optimalt i en sådan komplex organisation..

Den här rapporten innehåller mätningar och analyser av de kommunala trådlösa nätverken på företagsbyarna Furunäset och Acusticum i Piteå. Piteå Näringsfastigheter AB (PNF), där jag har utfört mitt examensarbete, vill veta hur det ser ut just nu på de två företagsbyarna när det gäller täckning för det kommunala nätverket. I mitt uppdrag ingick även att föreslå hur man kanexpandera eller förbättra nätverket. I det existerande trådlösa nätet fanns det sju stycken kommunala accesspunkter på Furunäset samt nio stycken på Acusticum.Rapporten belyser vad som kan förändras eller förbättras samt potentiell utbyggnad av nätverken. Rapporten diskuterar huruvida det är en bra idé att ha ett öppet, oskyddat trådlöst nät med beaktande av säkerhetsproblem och behov.Rapporten innehåller:? Fördjupning av dagens trådlösa tekniker.? "Heatmaps" över den aktuella trådlösa täckningen hos Acusticum och Furunäset.? Förslag och diskussion kring förbättringar/förändringar av nätverket.? Diskussion kring publika nätverk..

Syftet med studien var att ur baspersonalens perspektiv beskriva vårdtagarnas möjlighet till att vara delaktiga i aktivitet på kommunala äldreboenden. Undersökningspersonerna bestod av åtta stycken baspersonal som arbetade på kommunala äldreboenden i norra Sverige. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Tidens inverkan på vårdtagarnas möjlighet till aktivitet?, ?Vårdtagarnas vilja och förmåga till aktivitet? och ?Baspersonalens engagemang för att möjliggöra aktivitet?. Resultatet visade vikten av att planera in aktiviteter för att dessa ska bli utförda.

Det huvudsakliga syftet med vår uppsats är att undersöka attityder och förhållningssätt till begreppet mångkulturell vägledning hos verksamma studie- och yrkesvägledare i den Kommunala sektorn. Vi vill också ta reda på om mångkulturell vägledning per definition används i den dagliga verksamheten och vilka premisser den i så fall förutsätter.Undersökningen har en kvantitativ ansats och grundar sig på en enkät som har mailats ut till 100 studie- och yrkesvägledare som arbetar i en skola där antal elever med annat etniskt ursprung överstigit 40 %.Av resultatet framkom att majoriteten av våra respondenter tolkar begreppet mångkulturell vägledning som ett förhållningssätt. Den etniska tillhörigheten tillskrivs liten betydelse i ett vägledningssamtal då inte heller en särskild metodik tillämpas. Mot detta vägs en intressant parallell som visar ett uttalat behov av särskild kompetens i det fleretniska mötet. Slutsatser vi drar är att det finns en klar enighet i den teoretiska tolkningen av begreppet mångkulturell vägledning men att det i praktiken finns en stor diskrepans i begreppets tillämpning..

I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S.

Den offentliga sektorn är en viktig arbetsplats och utgör en funktion i att stärka välfärden.För att verksamheterna ska fortsätta att utvecklas är det av största vikt att välfärdssektornarbetar för att stärka och utveckla ledarskapet. Vår uppfattning är att delar av de problemsom den offentliga sektorn idag kämpar med grundar sig i att den inte aktivt förvaltar ocharbetar med identiteten. Det är ett arbete som innebär att på ett effektivt sätt förhålla sigtill sina intressenter. Syfte med denna uppsats är att belysa komplexiteten i ledarskapet,utifrån valda teorier kring struktur, kultur, identitet och kommunikation vill vi vidareförsöka identifiera eventuella likheter och skillnader mellan olika verksamheter i enkommun som kan hjälpa till att beskriva komplexiteten. Vår förhoppning är att dettaperspektiv kan bli ett bidrag för ledarnas fortsatta arbete med utvecklingen av denoffentliga sektorn.

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

Arbetet har sin bakgrund i att Malmö stad under de senaste åren delar ut datorer till bland annat eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Arbetet har även sin grund i forskningen kring TV- och dataspelsbruk. Arbetet syftar till att undersöka hur Malmös kommunala gymnasieskolor arbetar för att uppmärksamma negativt bruk av TV- och dataspel bland sina elever. Vidare att undersöka hur de kommunala gymnasieskolorna i Malmö arbetar för att stödja de elever som fastnar i ett negativt bruk av TV- och dataspel. Arbetet syftar även till att undersöka hur yrkesverksamma inom kommunala gymnasieskolor, definierar ett negativt bruk av TV- och dataspel.

Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor.

I vår studie har vi försökt att klargöra vilka roller de förtroendevalda revisorer och de sakkunniga har i den kommunala revisionen. Vi har funnit att det finns en del problem när det gäller de förtroendevaldas brist på kompetens och oberoende. Dessutom är de sakkunnigas påverkan under revisionsprocessen väldigt stor, vilket kan leda till att revision genomförs enligt samma mallar i flera olika kommuner och kommunen inte får den särpräglade granskning som den kommunala revisionen är tänkt att resultera i..

Den här uppsatsen handlar om musiklärares syn på pojkar och flickor i den enskilda musikundervisningen, och hur musiklärare upplever det egna förhållningssättet till pojkar och flickor vid den kommunala musik och kulturskolan.Syftet med undersökningen är att ta reda på om musiklärarna upplever några skillnader i pojkar och flickors beteende, och hur musiklärarna upplever att de bemöter eleverna utifrån ett genusperspektiv i den enskilda undervisningen.Undersökningen bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma musiklärare i västra Värmland och hur de utifrån sina upplevelser och uppfattningar har svarat på underökningens frågeställningar.Undersökningen visar att musiklärarna upplever vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare visar studien att musiklärarna även bemöter eleverna olika utifrån om eleven är en pojke eller flicka..

Cyberloafing avser privat internetanvändning under arbetstid. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan cyberloafing på datorer och mobiltelefoner samt skillnader i vissa demografiska variabler. Studiens hypotes var att cyberloafing sker i större utsträckning på datorer. Dock förväntades cyberloafing även förekomma på mobiltelefoner, dessutom förväntades viss internetaktivitet ske i högre grad på dem. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på fyra olika arbetsplatser i en medelstor svensk stad.