I dag genomförs många förenklingar på revisions och redovisningsområdet för små ochmedelstora bolag. En förenkling är uppluckringen av gällande byråjävsregler iaktiebolagslagen som föreslås i regeringens slutbetänkande Revisorns skadeståndsansvarSOU 2008:79. Den innebär att små och medelstora bolag kommer att kunna anlita sammarevisionsbyrå för hjälp med grundbokföring som den byrå det anlitar för revision, så kalladekombiuppdrag. Detta är i dagsläget förbjudet enligt jävsreglerna i aktiebolagslagen. Iframtiden ska jävsreglerna helt ersättas med analysmodellen i revisorslagen då revisorer skabedöma sin opartiskhet och självständighet (SOU 2008:79).

Sedan lång tid tillbaka har mycket diskussioner och debatter framförts kring det starka sambandet mellan redovisning och beskattning och det råder frågor kring om sambandet skall finnas kvar i Sverige eller inte. Det finns mycket fördelar med en frikoppling, men även nackdelar som kan sätta Sveriges redovisningstradition i en förändring.Syftet med uppsatsen är att framföra de olika förändringar Sveriges redovisningstradition skulle kunna utsättas för i samband med en frikoppling och även lista de olika för- och nackdelar med sambandet utefter revisorer och Skatteverket. För att uppfylla syftet har en empirisk undersökning med tre kunniga respondenter utförts. Meningen är att ta reda på hur frikopplingen skulle kunna förändra arbetssättet hos de utvalda respondenterna.Undersökningen som genomförts har visat att det råder mycket separata åsikter och diskussioner kring förslaget om en frikoppling. Det har visat sig att det skulle uppstå fler nackdelar än fördelar för både revisorer och Skatteverket i början av en frikoppling.

HÖGSKOLAN I KALMARHumanvetenskapliga institutionen  Arbetets art:                   C-uppsats, 15 högskolepoäng                                      Lärarprogrammet                                      Bildpedagogik och media 41- 60 p Titel:                              Att sälja svenska gymnasieutbildningarEn kvalitativ studie av fyra skolledares tankar kring gymnasiemarknadsföring. Författare:                                   Seth Lindholm Handledare:                   Lars Fager                  Abstract Undersökningen handlar om hur fyra skolledare från gymnasiet ser på sin marknadsföring. Mycket av bakgrunden i mitt arbete består av teorier kring tjänstemarknadsföring då skolledares profilering av sin skola hamnar inom detta fält. En redogörelse över vad det var som hände när det blev fritt att välja vilken skola man ville 1994 finns med i bakgrunden för att ge en förståelse för varför skolor började marknadsföra sig. Undersökningen består av fyra intervjuer som jag har transkriberat och kategoriserat. Utifrån en hermeneutisk ansats utkristalliseras och diskuteras begreppen intention, orsaker och kvalitet.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.

Detta arbetes syfte är att undersöka hur betygskriterier och ämnesmål i historia utformas på lokal nivå i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua två lärare och analysera texter på lokala kriterier från två skolor. De två skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i Ödåkra samt en fristående skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssätt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jämförelse mellan dessa två skolor för att på så sätt se om kriterierna skiljer sig åt mellan skolorna.

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa.

Bakgrund och problem:Avknoppning av kommunala verksamheter blir allt mer vanligt i och med att det i vissa fall kan vara mer effektivt att kommunen hyr tjänsten av kommunan-ställda som har tagit över driften av en kommunal verksamhet. Det har uppstått en viss pro-blematik i samband med värderingarna, vilket ledde till att avknoppningarna som genomför-des under år 2007/2008, många fall var felaktiga eftersom de inte inkluderade alla värden i företaget. En del hävdar att det finns skillnader mellan offentliga verksamheter och privata verksamheter och att det därmed inte går att tillämpa traditionella värderingsprinciper efter-som de inte tar hänsyn till ett flertal aspekter och effekter som inte syns i värderingen men som påverkar värdet på det kommunala bolaget. Andra hävdar att det inte finns några skillna-der mellan verksamheter från de olika sektorerna utan att värderingsprinciperna ska gå att tillämpa och ska leda fram till en korrekt värdering.Syfte:Syftet med denna studie är att studera hur värderingen av kommunala verksamheter i samband med avknoppningar har genomförts under perioden år 2007-2012 i Stockholmsregi-onen. Det kommer att identifieras vilka värderingsmodeller som har använts och vilka effekter som valen har lett fram till.

Kulturvårdscentrum was a project that had great significance for local folklore societies in Bohuslän.Bohusläns museum was i charge of the project that lasted from 1987 until about 2001 when most ofthe original staff have retired. The staff was mainly recruited from a large shipyard, Uddevallavarvet,at it's closure due to recession. Financing was largely made by the government to help outthose unemployed who otherwise should have a hard time finding a new job. At start there was about25 employees who where trained for one year by staff from Swedish museums, conservation studios,and teachers the university. The education was aimed at serving local folklore societies, and dealingwith their special problems.

BakgrundFörväntningsgap inom revision har använts som begrepp inom företagsekonomin sedan början av 1970-talet. Den första definitionen av begreppet var gapet som uppstår mellan förväntningarna som användarna av finansiella rapporter har på revisorn och vad denne de facto gör. Under senare år har revisorns roll hamnat i rampljuset, detta främst på grund av ett antal spektakulära företagskollapser såsom Enron och WorldCom. I dessa skandaler riktades mångas blickar mot revisorerna i jakten på en syndabock. Anledningen till det är troligtvis att många har en felaktig bild om vad en revisors arbetsuppgifter egentligen är.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ?Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ?.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer.

Vi har i vårt arbete undersökt ett ideellt projekt, New City i Malmö - ett utvecklingspartnerskap som arbetar för att underlätta för ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Grunden till dess tillkomst ligger i en statlig utredning, som belyser en kategori unga utanför med svårigheter att få sina behov tillgodosedda i myndighetskontakter och genom ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förslag ges i utredningen till en försöksverksamhet med s.k. navigatorcentra, som New City, som söker upp ungdomarna och ger dem stöd utifrån ett helhetsperspektiv på deras situationer. Syftet med vår studie är att undersöka vilka metoder som används inom projektet, jämfört med i kommunala arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar.

Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning och kompensatoriska arbete påverkas av den kommunala styrningen i tre olika kommuner. Frågor som belyses är hur kommunernas policydokument lyfter fram vägledningens betydelse för kompensatorisk vägledning och hur vägledarna uppfattar styrningens påverkan. Metod som använts är tredelad, datainsamling från kommunernas styrningsdokument, enkäter till vägledare på gymnasier och grundskolor och intervjuer med två vägledare i respektive kommun. Resultatet visar att skillnader förekommer mellan kommuner, att studie- och yrkesvägledningen inte behandlas specifikt i kommunala policydokument och att styrningen ger en stark påverkan av vägledarnas möjligheter att arbeta kompensatoriskt. I två av studiens tre kommuner har steg tagits för organisatoriska ändringar och visade på ökad fokus på vägledningen.

Revisionskvalitet är något som ständigt verkar vara ett aktuellt ämne. Forskare har genom åren använt flera olika mått och metoder för att försöka mäta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att använda oss av ett kvalitetsmått som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att vi istället för att mäta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel på kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att själv titta närmare på fallet. Faktorer som skulle kunna påverka revisorer att begå dessa felaktigheter är flera, men vi har i vår studie valt att fokusera på olika stressfaktorer och kompetensfaktorer.

Uppsatsens syfte är tredelat och är att besvara följande frågor: Vad leder fram till avstyrkt ansvarsfrihet i en kommun?I vilken utsträckning ger revisorernas rekommendation, att avstyrka ansvarsfrihet i en kommuns revision, en effekt och vilken effekt ger det?Fungerar systemet med ansvarsprövning eller finns det behov av förändring? Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie med en deduktiv ansats. Personliga intervjuer har genomförts med ordförande för de förtroendevalda revisorerna, ordförande för nämnder och kommunstyrelser samt ledamöter av kommunfullmäktige i tre kommuner. Uppsatsens teori består av instutionalia, agentteori och Brunssons teorier om politiska organisationer. Uppsatsens empiri har framkommit genom personliga intervjuer med ordförande för de förtroendevalda revisorerna, ordförande för nämnder/kommunstyrelser och ledamöter av kommunfullmäktige i Simrishamn, Osby och Högsby kommun.

Syftet med studien var att undersöka träningspersonals förställningar om vad de ansåg påverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning. Kvalitativ studie i form av två fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av träningspersonal från sex privata och sex kommunala anläggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 år: sex personer från privata anläggningar och sex personer från kommunala anläggningar. Resultat: Sex kategorier framträdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.