Sökresultat:
1823 Uppsatser om Kommunala redovisningsval - Sida 63 av 122
Fem yrkesverksamma lärares uppfattningar om religiösa friskolor : En kvalitativ intervjustudie om vad lärare från både religiösa och kommunala skolor har för uppfattning om religiösa friskolor
This study deals with religious independent schools and its impact on society. The purpose of this essay has been to examine what various teachers from both religious independent schools and public schools have for perception of religious independent schools. The questions highlighted in the study is the teachers´ general view to religious independent schools, teachers´ perception of the Education Act " a denominational education, but a non- denominational teaching", and what teachers believe to be segregated or inclusive.The study has consisted of five qualitative interviews with different teachers, where three of them work at religious independent schools, while the other two teachers work in public schools.The study shows that there are prominent differences of approach to religious independent schools. Teachers who work at religious independent schools avert criticism of religious independent schools and argue that teaching in religious independent schools do not differ appreciably from the public schools. Instead can religious independent schools serve as a good alternative to the public school.
Fonologisk medvetenhet och skrivförmåga hos 6-åringar : En komparativ studie i tre förskoleklasser
Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn.
Markförändringar kring Perstorpsbäcken och dess påverkan på vattendragets ekologi.
Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.
Balanserat styrkort i den kommunala verksamheten : - Hur används det som ett strategiskt managementsystem?
Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden.
Insatsen Daglig verksamhet för funktionshindrade : en jämförelse av två kommuners verkställighetsprocess av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, med individen i centrum
Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan människor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jämföra hur verkställigheten av den dagliga verksamheten i två kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner beträffande inflytande, medbestämmande, självbestämmande och individuell anpassning. Syftet har också varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlägger och dokumenterar brukarens behov och önskemål inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.
Regionala frågor på lokal nivå - En studie av HH-samarbetet
Sedan 1995 har ett transnationellt samarbete formats mellan Helsingborg och Helsingör. HH-samarbetet har som roll att profilera och stärka städerna i Öresundsregionen via integrationsprojekt. Arbetet pendlar mellan lobbyarbete och direkt stöd till enskilda projekt.Samarbetet är en del i den ökade regionalisering som Öresundsregionen på senare år hängivit sig åt. Utvecklingen har dock kritiserats för dess tjänstemannastyrda karaktär och bristen på politisering har lett till ett ifrågasättande av dess legitimitet och skapat upphov till frågor rörande regionalisering och politikers respektive tjänstemäns roll i arbetet.I följande arbete har politikers och tjänstemäns roll i detta småskaliga samarbete granskats. Genom att titta närmre på HH-samarbetet framgår en beaktansvärd skillnad i graden av politisering mellan regionala och kommunala projekt.
En jämförandestudie mellan intraprenad och traditionell driftsform i kommunalt äldreboende. : Sett ur personalens synvinkel
Den samhällsdebatt om konkurrensutsättning av kommunala verksamheter som diskuterats i media har föranlett ett flertal kommuner att genom förändrade driftsformer möta privatiseringen. Syftet med studien var att jämföra två äldreboenden med olika driftsformer inom kommunal regi, ett traditionellt drivet äldreboende och en intraprenad, sett ur personalens synvinkel. Till studien använde vi oss av både kvantitativ- och kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet samlades in genom tidigare forskning, enkätundersökning och intervjuer med personal på de båda äldreboendena samt kvalitativa intervjuer med ledningen. Vi använde oss av det deduktiva förhållningssättet genom att utgå från det systemteoretiska forskningsperspektivet.
Digitala redskap i skolan : Teknik och pedagogik
I en skola som i hög grad är utrustad med digital teknik utnyttjas ändå inte tekniken till alla de möjligheter som IT erbjuder. Pedagogikens utveckling i förhållande till tekniken diskuteras i det här arbetet utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare på gymnasiet använder och integrerar digitala redskap i undervisningen, samt hur de beskriver möjligheter och förutsättningar att utveckla undervisningen med hjälp av digitala redskap. För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning på fyra kommunala skolor. Våra resultat visar att lärarna använder och integrerar digitala redskap i ganska stor utsträckning, men det finns fortfarande många som inte utnyttjar redskapen fullt ut.
Akupressur som behandling av postoperativt illamående och kräkning : En litteraturöversikt
SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns cirka 148 000 människor i Sverige som har diagnosen demens. Demenssjukdom innebär förlust av intellektuella funktioner med försämrat minne, personlighetsförändringar och svårigheter att kommunicera. Många vårdas på särskilda boenden och kommunsjuksköterskan har ofta ansvar för dessa patienter.Syftet: Syftet med studien var att beskriva kommunsjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att hantera akuta ohälsoproblem hos demenssjuka personer som bor på särskilt boende.Metod: Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer där sex legitimerade sjuksköterskor valdes ut med minst tre års erfarenhet inom den kommunala hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier.Resultat: Sjuksköterskan upplevde svårigheter att bedöma akuta ohälsotillstånd hos demenssjuka men vissa fall var solklara. De hade stöd av främst läkare och undersköterskor vid bedömningen.
How does the teachers of business economics develop their competence?
I detta arbete belyses kompetensutveckling bland lärare i företagsekonomi och hur dessa lärare utvecklar sin ämneskompetens. Bakgrunden är att lärare har allt mindre tid över för kompetensutveckling, samtidigt som kraven på en uppdaterad undervisning ökar. Syftet med studien är att undersöka hur och på vilket sätt lärare i ekonomi kan utveckla sin ämneskompetens i undervisningssituationen. Hur ser lärare på sin kompe-tensutveckling i ekonomi, mot bakgrund av de krav ett föränderligt samhälle ställer? I vilken form vill läraren kompetensutveckla sig i? Resultaten av mina intervjuer visar att lärarna vid de fristående gymnasieskolorna, hade mer tid och ekonomiska resurser för att delta i kompetensutveckling.
Kommunblocksreformen: bakomliggande orsaker samt vägen fram till genomförandet i Pajala kommunblock
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka de bakomliggande orsakerna till kommunblocksreformen (1962-74). Fallstudien har bestått av att redogöra för utvecklingen i Pajala kommunblock. Metoden som använts har varit litteraturstudier samt för fallstudien granskning av offentliga handlingar, främst protokollen förda vid samarbetsnämndens möten i Pajala kommunblock. Kommunerna fick under efterkrigstiden större uppgifter som de hade svårt att klara. Strukturförändringar gjorde att situationen till slut blev ohållbar.
Samverkan mellan kommunala räddningstjänster inom Sverige och nordiska gränsländer
Dagens samhälle är mycket sårbart vilket medför att det ställs högre krav på myndigheterna. Räddningstjänsten är en av dessa myndigheter som samhället förväntas kunna få snabb hjälp av vid behov. Kraven har ökat på den enskilde individen, att ha ett så högt brandskydd som möjligt som kan förväntas av denne. Ofta inträffar en olycka närmare en annan kommuns räddningstjänst än den som den tillhör. Detta innebär att tiden framtill dess att räddningsarbetet påbörjats av byggnadens kommuns räddningstjänst tar längre tid än om de två kommunernas räddningstjänster skulle samarbeta och bli larmade till samma larm.
Sjukhusskolan- En studie i Malmö: Att arbeta och verka som sjukhuspedagog
I min studie granskar jag Sjukhusskolans verksamhet, i Malmö. Syftet är att undersöka vilka skillnader och likheter det finns vad gäller att arbeta och verka som pedagog i Sjukhusskolan respektive den "vanliga" skolan, hur återkoppling och samarbete mellan de båda verksamheterna fungerar samt hur sjukhuspedagogerna ser på sitt pedagogiska uppdrag, vilket i första hand avser Lpo 94 och kursplanerna.
Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, där jag har intervjuat tre sjukhuslärare ifrån tre olika Sjukhusskolor i Malmö. Jag har även intervjuat två "vanliga" pedagoger som arbetar inom den kommunala grundskoleverksamheten i Malmö samt en förälder. Samtliga av dessa informanter har erfarenhet av att ha elever eller ett barn inskrivna i Sjukhusskolans regi.
Min undersökning visar att skillnaderna mellan att arbeta och verka som sjukhuspedagog respektive "vanlig" pedagog är förhållandevis stora. I min studie framkommer det att återkoppling och samarbete överlag fungerar väl.
Så har vi det på jobbet: en kvalitativ studie om vårdbiträdens uppfattningar om sitt arbete
Det primära syftet med denna uppsats är att undersöka vilka uppfattningar vårdbiträden som arbetar inom den kommunala äldreomsorgen har om det egna arbetet. Mitt delsyfte är att försöka urskilja om det finns några skillnader i uppfattningar beroende på om man arbetar inom den öppna hemtjänsten eller i ett särskilt boende. Jag har valt att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fem av de intervjuade kvinnorna arbetar på ett äldreboende, medan övriga fem arbetar i öppen hemtjänst. I den teoretiska delen av denna uppsats presenteras ett urval av den tidigare forskning som gjorts om arbetets betydelse, om arbetsmiljön, främst den psykosociala arbetsmiljön, och om vårdbiträdesarbetet inom äldreomsorgen.
Fritidsverksamheten inifrån : Vad elever efterfrågar och fritidspedagoger vill erbjuda
Med anledning av att riksdagen år 2010 fastslog en ny läroplan för förskolan, Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), där målen kring naturvetenskap inom förskolan skärptes ställdes även högre krav på förskollärare. Istället för ett natur-vetenskapligt mål blev det nu tre mål som förskolan skulle sträva efter att uppnå. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnå målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser är viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror är anledningen till att tidigare studier visat på att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan är bristfällig.