Syfte: Syftet med vår studie är att, genom att genomföra en utvärdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvärdering, som är en fallstudie, har vi använt oss av både intervjuer och enkätundersökningar. För att få en så bred utvärdering som möjligt har vi valt att intervjua tjänstemän på två kommunala förvaltningar. Två enkätundersökningar har också genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nämnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvärderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvärderingsmodell utifrån de teorier vi läst.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar samhällsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhällsprogramseleverna i sitt skolval framförallt påverkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lärare, valbara kurser, skolmat och allmän stämning på skolan. Dessutom spelar skolans geografiska läge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nära tåg och buss och ganska centralt.

Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrån lek genom observationer av förskoleklasser på kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har också samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser på sin verksamhet gällande lek och vart de lägger sin fokus, vilka föreställningar de har om lek och hur de använder sig av denna i skolförberedande syfte.Min insamlade empiri analyserades utifrån vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn på sin verksamhet besvarat de frågeställningar jag har.Jag kunde här tydligt så både likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter så som att pedagogerna i förskoleklasserna är ense om att barnen står i fokus vilket man förstår av deras pedagogiska kunskap som kom fram under våra samtal. Men jag upptäckte också att vägen till kunskap låg på olika fokus där kommunala skolan fokuserade på kunskapen som sådan, med formella arbetspass i läroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att få igång processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek..

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vad föräldrar tycker är viktigast i förskolan. Jag har också undersökt om det finns skillnader i föräldrars värderingar av vad som är viktigast i förskolan, beroende på faktorer som barnets ålder, eventuell inriktning på förskolan, förälderns utbildning och förskolans organisationsform. Jag undersöker dessutom om föräldrarnas värderingar är samstämmiga med den reviderade läroplanens fokus på lärande, ämneskunskaper och språkutveckling. För att samla in empiri använde jag mig av enkäter vilka 72 föräldrar svarade på. Föräldrar från kommunala och fristående förskolor, förskolor med och utan pedagogisk inriktning har deltagit i undersökningen. I analysen av resultatet har jag tagit hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och, för undersökningen, centrala begrepp som ?barn som projekt? och ?barn som varande?. Resultatet visar att föräldrar anser att trygghet och omsorg är det viktigaste i förskolan.

Rörlighet mellan regioner har sedan länge ansetts vara en bidragande faktor till tillväxten i Sverige. På 1960- och 70-talen minskade rörligheten i Sverige. På 1980-talet ökade rörligheten i samband med den rådande högkonjunkturen. Den ökade rörlighetstrenden fortsatte en bit in på 1990-talet. Det finns delade meningar om vad det är som påverkar rörligheten mellan regioner.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. Metod: studien är en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkätstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkäten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat många år inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid.

Bakgrund: Antalet äldre ökar vilket utgör en stor utmaning för samhället. Nationella satsningar pågår för att åstadkomma en sammanhållen vård och omsorg för de multisjuka äldre.Syfte: Att beskriva primärvårdsläkares och kommunala sjuksköterskors erfarenheter av samverkan för multisjuka äldre i ordinärt boende samt vilka faktorer de anser viktiga för att förebygga inläggning i slutenvården.Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer där sammanlagt 15 sjuksköterskor och läkare deltog. Materialet analyserades med systematisk textkondensering.Resultat: Informanterna anser att flera faktorer påverkar om de multisjuka äldre kan vårdas kvar hemma, samverkan mellan primärvårdsläkare och kommunala sjuksköterskor utgör en viktig del men ansvaret för en allt högre medicinsk nivå i ordinärt boende kräver också andra resurser. En medicinsk vårdplanering underlättar men eftersom de mest sjuka äldres tillstånd snabbt kan förändras behöver de regelbundna hembesök. Detta är en förutsättning för att den medicinska säkerheten ska tryggas, särskilt efter utskrivning från slutenvården.  En utebliven planering och bristande information till patient och närstående ökar risken för sjukhusinläggningar som hade kunnat undvikas.

Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom äldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön där det påstås att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de ständigt känner sig stressade och inte känner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstämmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som råder inom den offentliga sektorn påverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de får minskat handlingsutrymme och därmed försämrad psykosocial arbetsmiljö. Vårt underlag för denna studie är baserad på 176 enkätsvar från nio verksamheter i Stockholms län samt åtta stödintervjuer.

Arbetet för ett mer jämställt samhälle, och hur detta kan uppnås genom den fysiska planeringen, är högst intressant och ett ständigt aktuellt ämne att debattera. Det har tidigare påvisats att behandlingen av jämställdhet i den kommunala översiktsplanen är milt uttryckt, otillfredsställande. Frågan är om det fortfarande finns tendenser att arbetet för ett ökat jämställt samhälle inte behandlas på ett tillfredsställande sätt i den översiktliga planeringen, eller om detta är något kommunerna i landet har ändrat på? Syftet med detta kandidatarbete är inte att explicit svara på dessa ovanstående frågor, utan ligger i att finna ett antal ?analysverktyg? för att undersöka hur ett urval av översiktsplaner behandlar jämställdhet. Kunskap om genus och människors vardagsliv är viktiga aspekter i arbetet mot ett ökat jämställt samhälle. Det är därför begreppen jämställdhet, vardagslivsperspektiv och genus som kommer genomsyra analysen av de utvalda översiktsplanerna. Analysdelen behandlar översiktsplanerna var och en genom kortare beskrivningar över hur respektive kommun resonerar i olika frågor, och en analys utifrån en jämställdhetsaspekt belyser avsiktliga eller oavsiktliga konsekvenser av detta. Avslutningsvis kommer arbetets frågeställning besvaras och en diskussion föras kring huruvida behandlingen av jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna kan anses vara bra eller inte utifrån det forskningsunderlag som studerats..

Undersökningen handlade om stress, coping och utbrändhet bland anställda inom den kommunala hemtjänsten. Syftet med undersökningen var dels att undersöka sambanden mellan upplevd stress och tre dimensioner av utbrändhet (emotionell utmattning, cynism och prestationsförmåga), dels att undersöka vilka copingstrategier som är associerade med dessa utbrändhetsdimensioner. Ytterliggare ett syfte var att undersöka om de anställda kunde karaktä-riseras som utbrända. Ett frågeformulär distribuerades till 100 anställda inom den kommunala hemtjänsten i Malmö svarsfrekvensen var 41 %. Stress mättes med Perceived Stress Scale (PSS), coping har mättes med Brief COPE och utbrändhet mättes med Maslachs Burnout Inventory (MBI).

Klimatförändringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvämningar. En sådan utveckling skulle bli särskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvämningsriskerna förväntas öka i Sveriges uppfattas ändå boende med närhet till vatten som attraktivt och eftersträvansvärt vilket leder många kommuner till att vilja göra satsningar på nybyggnationer inom sådana områden. Karlstad är en av de svenska städer som bedöms komma att drabbas hårt av översvämningar till följd av klimatförändringarna men samtidigt också en av de städer där inriktningen på att bygga och utveckla områden vid vatten är tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen.

I det här arbetet synliggörs våra styrdokument på skolans område, de statliga, kommunala och lokala, utifrån den tes/fråga som lyder; ?Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor om livet, på allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn på en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat är som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen är viktiga som utgångspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn på medmänniskor är mycket viktigt - det utvecklande mänskliga mötet. Synliggör värden, normer, tankar och idéer och våga visa att du söker svar. Begrepp och värden är otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.Grundtanken med arbetet är att följa idéer och tankar som är presenterade i våra styrdokument.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialtjänsten arbetar preventivt med missbrukande gravida kvinnor i tre kommuner i Västernorrlands län. Sundsvall, Timrå och Härnösand. Detta sker med stöd av två frågeställningar:? Är nationella och kommunala riktlinjer angående preventivt arbete kända och använda?? Vilken inställning har socialsekreterarna i de tre kommunerna till de insatser de kan erbjuda gravida missbrukare?Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer av fyra personer verksamma vid de tre socialtjänsterna. I analysprocessen har ad hoc metod använts, i enlighet med denna har materialet sammanställts och delats in under ett antal övergripande kategorier.

I sjuksköterskans arbete ingår att ansvara för patientens omvårdnad. Sjuksköterskan har med sin utbildning och erfarenhet omfattande kompetens inom omvårdnad och ska därmed axla ansvaret som ledare. Vi såg det som viktigt att skriva om förutsättningar att arbeta personcentrerat, för att lyfta fram sjuksköterskans kompetens och öka samarbetet med andra yrkesgrupper. Vi såg att det fanns utvecklingsmöjligheter inom området och ville därför lyfta betydelsen av vad viktigt det är att arbeta personcentrerat. Syftet med studien var därför att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vilka förutsättningar som fanns för att arbeta med personcentrerat förhållningssätt i den kommunala vården av äldre.

Uppsatsen är en kvalitativ utvärdering av Lotsmodellen. Lotsmodellen är en samarbetsmodell som används av kommunala och regionala aktörer som behöver samverka kring barn och unga med psykisk ohälsa. Utvärderingen syftar till att beskriva och analysera Lotsmodellen utifrån både dess förtjänster och problem. Särskild stark tonvikt läggs vid lotsambassadörernas upplevelser av modellens tillämpning. Undersökningen har genomförts utifrån frågeställningarna ?Hur kan samarbete enligt Lotsmodellen karakteriseras?? samt ? Vilka svårigheter och förtjänster innebär tillämpningen av Lotsmodellen??.