Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola..

Problembakgrund: Men hänsyn till världens utveckling anses det av både forskare samt av ledare att förändring har en stor betydelse för organisationerna. Det gäller att ständigt kunna anpassa sig och följa omvärldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förändringar då dessa anses ha en koppling till varandra. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur ledare med hjälp av det transformella ledarskapet kan påverka en inkrementell förändring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna. Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet påverka inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag? Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet består av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hänsynstagande samt idealt inflytande.

Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen.

Syftet med studien är att ta reda på hur fyra intervjupersoner som är lärare på två olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lärande. Jag avser att jämföra deras upplevelser mot styrdokument läroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig på en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lärare från de båda gymnasieskolorna och två gruppintervjuer med elever från respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lärare på respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen är att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, däremot ansåg inte lärarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.

Titel: Fastighetsunderhåll ? det strategiska arbetet med underhållsplaner i fastighetsföretag. Syfte: Syftet med denna undersökning är att utreda och analysera det strategiska arbetet med underhållsplaner hos stora privata och kommunala fastighetsföretag. Metod: Litteratur inom ämnesområdet har studerats för att sedan kunna analysera den insamlade empiriska datan utifrån olika teoretiska utgångspunkter. En representant från ett företag som tar fram underhållsplaner för fastighetsägare intervjuades, detta för att öka förståelsen i ämnet fastighetsunderhåll och underhållsplaner. För att samla in empirisk data har en kvalitativ metod använts. Intervjuer har gjorts med tre representanter från kommunala fastighetsföretag samt med tre representanter från privata fastighetsföretag. Slutsats: Arbetet med underhållsplaner skiljer sig en hel del mellan olika företag.

I denna studie beskriver vi hur det som tjej kan vara att leva i en hederskultur utifrån organisationers och kommunala tjänstemäns erfarenheter. Studien lyfter även fram de enskilda organisationernas och de kommunala tjänstemännens arbetssätt kring förändrings-arbetet av hedersproblematiken. Hedersproblematiken är ett komplext socialt problem som kan vara svårt att hantera för de involverade i sitt arbete. Vid vår urvalsprocess hade vi i förväg kriteriet att respondenterna skulle ha kommit i kontakt med tjejer som levt eller lever i en hederskultur och på något sätt jobbat med dessa. Studien har sin grund i en kvalitativ metod där intervjuer har utgjort studiens insamling av empiri.

Detta arbete avser redogöra om och hur kommuner och kommunala bolag använder sig av mobila GIS-appar i det dagliga arbetet. Det ska även ge en allmän beskrivning av hur teknologin fungerar och hur marknaden ser ut.Som det är just nu ökar användningen av smarta mobiler, så kallade "smartphones", hos allmänheten och även företag har börjat köpa in smartphones till kontoren. Även försäljningen av surfplattor har ökat och förväntas öka ännu mer de närmaste åren. Detta medför att marknaden för applikationer har ökat avsevärt. När det gäller användandet av mobila GIS-appar inom kommuner och kommunala bolag verkar marknaden just nu vara ganska liten men intresset ökar.

Syftet med denna studie är dels att undersöka hur stor andel av arbetstiden som sjuksköterskor, inom kommunala hälso- och sjukvården i Kalmar kommun, använder för kontakt med apoteken, dels att belysa hur sjuksköterskorna ser på kontakten med apoteken med avseende på dess omfattning och innehåll.Kalmars kommunala sjuksköterskor förde under en vecka i februari 2009 tidsdagbok över sin apotekskontakt. I anslutning till detta utfördes även en enkätundersökning bland dessa sjuksköterskor.Svarsfrekvensen var låg; 43 % av sjuksköterskorna deltog i enkätstudien och endast 19 % deltog i tidsstudien. Den genomsnittliga andelen arbetstid som ägnades åt apotekskontakt fastställdes till 4,6 ± 3,9 %. Enkätstudien visade på en del önskemål om förändring i såväl kontakten med apoteken som i de kommunala rutinerna. Förslag som lades fram av sjuksköterskorna för en minskning av kontakttiden med apoteken var bland annat att annan personal inom hälso- och sjukvården eller anhöriga till patienten gör apoteksärenden i stället för sjuksköterskorna, samt att apoteken ska införa en särskild kö för vårdpersonal och därmed minska kötiden.Den låga svarsfrekvensen gör att inga statistiskt signifikanta slutsatser kan dras av studien och då i synnerhet inte av tidsstudien.

Uppsatsens bakgrund är att det idag förs en intensiv debatt kring privatisering av äldreomsorgen i allmänhet och privatisering av äldreboenden i synnerhet. Utifrån det väcktes tanken hos oss om att göra en studie om chefernas upplevda arbetssituation. Vi beslutade att undersökningen skulle ha en jämförande ansats mellan den privata och kommunala sektorns chefer. Det föll sig naturligt för oss att göra en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Informanterna bestod av åtta chefer: Fyra från den privata sektorn och fyra från den kommunala sektorn.

Syfte: Gällande förvärv av kommunala hyresrätter har de flesta diskussioner som uppmärksammats, enligt vår uppfattning, rört ombild¬ningen från hyresrätt till bostadsrätt. Det är även det som teoretiskt finns beskrivet. Därför anser vi att vår studie kan bidra till att belysa fenomenet och öka vetskapen, om att hyres¬rätterna kan byta ägare och de facto byter ägare utan att upplåtelseformen ändras. Vårt syfte är därför att studera hur fastighetsköp gjorda av privata fastighets¬ägare från kommunala fastighetsföretag går till.Metod: Vi har i vår uppsats delat hermeneutikernas synsätt då vi är medvetna om att vår inställning och tolkning av studien kommer att påverka vårt resultat. Vidare har vi tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt där vår studie grundar sig på intervjuer.

Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som användes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades från den privata sektorn var målstyrning. En modifikation av målstyrning är den balanserade styrningen som bygger på det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det balanserade styrkortet är en mix av finansiella och icke finansiella mått sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affärsprocess- samt lärande och tillväxtperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om förankringen av verksamhetsmål bland lärare och pedagoger i kommunala skolor skiljer sig åt beroende på kommunens styrmodell.

Syfte: Vi ämnar beskriva och analysera svensk kommunal miljöredovisningspraxis samt identifiera målgrupper och förklaringar till varför svenska kommuner väljer att publicera en offentlig miljöredovisning. Metod: Vårt syfte besvaras dels genom en surveystudie och dels genom en dokumentstudie. Surveystudien bestod av en enkät som ställdes till samtliga Sveriges kommuner och denna erhöll 156 svar. Enkäten utformades utifrån teorier och tänkbara förklaringar till fenomenet kommunal miljöredovisning som beskrivs i uppsatsen. Dokumentstudien bestod av att undersöka 91 kommunala miljöredovisningar och deras innehåll på en övergripande nivå.

Under de senaste åren har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ?avknoppning? av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ?Avknoppning? är en privatiseringsform där ansvariga och anställda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privaträttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. Från politiskt håll och via dagstidningar samt annan media har uppmärksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gällande värderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsäljning eller ren bortskänkning av offentliga tillgångar har föranlett att vissa avknoppningar även lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlägger de rättsliga förutsättningarna och begränsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett värderingsperspektiv för att vidare jämföra detta med en värdering av en privaträttslig verksamhet inför en överlåtelse.

Denna uppsats behandlar ämnet OPS och de kringliggande områden som har varit av intresse för att studera valda delar, av upphandlingen och konstruktionen av samarbetet mellan kommunen och privata aktörer, kring Uppsala Arena. De ämnesområden som aktualiseras i huvudsak är; den kommunala kompetensen, statstöd och formerna för olika typer av upphandling inom EU. Resultatet visar att Arenaprojektet i Uppsala är att betrakta som en byggkoncession. Dessutom har konstaterats att kommunen kan ha agerat utanför den kommunala kompetensen och att stödet mycket väl kan utgöra ett otillbörligt statstöd. Faktumet att Uppsala kommun inte ansökte om godkännande från EU kommissionen för sitt stöd till Arenaprojektet kan ses som en lärdom för andra kommuner som planerar att genomföra liknande projekt, då detta agerande med största sannolikhet avskräcker privata aktörer, med den ökade risk det medför..

I vårt examensarbete har vi undersökt hur det kommunala uppföljningsansvaret organiseras i Växjö kommun. Vi har också undersökt på vilket sätt ungdomarna motiveras till sysselsättning av de personer som kommer i kontakt med dem samt om ungdomarna får vägledning. I och med den nya lagen i skollagen fick kommunerna i Sverige från den 1 juli 2005 ansvar över att veta vad samtliga ungdomar mellan 16-20 år är sysselsatta med. Genom att ta del av rapporter, ut-redningar och annan för vårt arbete relevant litteratur har vi tillsammans med vårt resultat kommit fram till att Växjö kommun både har och genomför en upp-följning av ungdomar som står utanför gymnasieskolan. En person arbetar sedan hösten 2005 heltid som samordnare för det kommunala uppföljningsansvaret.