Det är idag stort fokus på energiprestanda, detta gäller inte minst för byggnader, då bebyggelsen står för 40% av Sveriges totala energiförbrukning. I takt med ökade energipriser och fokus på klimatdebatten stramas därför reglerna åt för nybyggnation och flera nya begrepp så som lågenergihus, passivhus, nollenergihus och plusenergihus är vanligt förekommande både i marknadsföringar och diskussioner.Syftet med detta arbete är att undersöka och sammanställa de krav som ställs på nybyggda småhus i Sverige idag. Denna rapport svarar också på frågorna om vad de olika begreppen för ?lågenergihus? innebär. Utöver detta har ett nybyggt typhus undersökts genom att en energiberäkning har genomförts.

Planerandet för resande i dagens samhälle inleds för merparten av världens turister på internet och andelen som gör det ökar ständigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjänster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte är anpassade efter det som turister efterfrågar på internet under planeringsfasen av en resa. Därför uppstår viss problematik.De värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen är i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgänglighet visar på att mer än hälften av Värmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen.

Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom äldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön där det påstås att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de ständigt känner sig stressade och inte känner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstämmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som råder inom den offentliga sektorn påverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de får minskat handlingsutrymme och därmed försämrad psykosocial arbetsmiljö. Vårt underlag för denna studie är baserad på 176 enkätsvar från nio verksamheter i Stockholms län samt åtta stödintervjuer.

SammanfattningSjälvförsvarsträning i form av Krav Maga anges av många elever ha en stor inverkan på deras liv, genom att öka deras självförtroende, välmående, stresshantering, social nätverk osv. Detta är inget som tidigare har visats vetenskapligt för Krav Maga och vi ville därför mäta 3 olika faktorer, fysisk prestation, mental tuffhet och självskattat hälsotillstånd.Detta genomfördes genom att vi rekryterade en grupp testpersoner vid terminsstart. Vi lyckades få ihop 20 stycken varav 15 genomförde träningen och testerna både före träningsstart och efter 8 veckors träning 2 ggr i veckan. Den fysiska prestationen mättes med 3st styrketester (armböj, knäböj och situps) och 1 konditionstest (Coopers test). Den mentala tuffheten mättes med MTQ48 formuläret och det självskattade hälsotillståndet mättes med EQ5D.Analysen av den insamlade materialet visar att både styrka och kondition ökade hos testpersonerna.

Detta examensarbetes syfte är att klarlägga de formella krav som ställs på lärares klassrumsledarskap, att belysa sådana faktorer som lärare själva kan påverka för att uppnå ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer är förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lärare kan påverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet är en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehållsanalys av läroplanstexter genomförts för att klarlägga styrdokumentens krav på lärares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt beträffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med målsättningen att åstadkomma allmängiltiga generalisationer och söka praktiska tillämpningar inom området.

Hållbar utveckling handlar om att ha en balans mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Kommuner ses som nyckelaktörer i arbetet för en mer hållbar utveckling och har på senaste tiden fått en allt större roll. Karlstad kommun har tre hållbarhetsstrategier, däribland miljö- och klimatstrategin som skall se till att kommunen skall kunna växa på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. I miljö- och klimatstrategin finns interna miljömål som är till för kommunens medarbetare. Studien söker att ta reda på medarbetarnas kunskap och förståelse för de interna miljömålen och hur de skall kunna bidra till att uppfylla dessa.

Arbetet för ett mer jämställt samhälle, och hur detta kan uppnås genom den fysiska planeringen, är högst intressant och ett ständigt aktuellt ämne att debattera. Det har tidigare påvisats att behandlingen av jämställdhet i den kommunala översiktsplanen är milt uttryckt, otillfredsställande. Frågan är om det fortfarande finns tendenser att arbetet för ett ökat jämställt samhälle inte behandlas på ett tillfredsställande sätt i den översiktliga planeringen, eller om detta är något kommunerna i landet har ändrat på? Syftet med detta kandidatarbete är inte att explicit svara på dessa ovanstående frågor, utan ligger i att finna ett antal ?analysverktyg? för att undersöka hur ett urval av översiktsplaner behandlar jämställdhet. Kunskap om genus och människors vardagsliv är viktiga aspekter i arbetet mot ett ökat jämställt samhälle. Det är därför begreppen jämställdhet, vardagslivsperspektiv och genus som kommer genomsyra analysen av de utvalda översiktsplanerna. Analysdelen behandlar översiktsplanerna var och en genom kortare beskrivningar över hur respektive kommun resonerar i olika frågor, och en analys utifrån en jämställdhetsaspekt belyser avsiktliga eller oavsiktliga konsekvenser av detta. Avslutningsvis kommer arbetets frågeställning besvaras och en diskussion föras kring huruvida behandlingen av jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna kan anses vara bra eller inte utifrån det forskningsunderlag som studerats..

I dagens kunskapssamhälle, som karakteriseras av ständiga förändringar, utgör anställda en viktig roll för företags framgång. Personalfrågor är därför av stor betydelse för företag idag. Syftet med denna studie var att studera personalvetares arbetssituation. Utgångspunkten var Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell, Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang samt Ryffs (1989a, 1989b) modell över psykologiskt välbefinnande. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex personalvetare genomfördes.

Undersökningen handlade om stress, coping och utbrändhet bland anställda inom den kommunala hemtjänsten. Syftet med undersökningen var dels att undersöka sambanden mellan upplevd stress och tre dimensioner av utbrändhet (emotionell utmattning, cynism och prestationsförmåga), dels att undersöka vilka copingstrategier som är associerade med dessa utbrändhetsdimensioner. Ytterliggare ett syfte var att undersöka om de anställda kunde karaktä-riseras som utbrända. Ett frågeformulär distribuerades till 100 anställda inom den kommunala hemtjänsten i Malmö svarsfrekvensen var 41 %. Stress mättes med Perceived Stress Scale (PSS), coping har mättes med Brief COPE och utbrändhet mättes med Maslachs Burnout Inventory (MBI).

Äldreomsorgen utgör i dag den största delen av Sveriges kommunala vård och omsorg och antalet äldre ökar i snabb takt. Samtidigt utsätts denna sektor för ständiga krav på nedskärningar och besparingar. Mot bakgrund av denna situation ökar också kraven på att verksamheten ska organiseras effektivt. Men vad som utgör en effektiv organisation inom omsorgssektorn är ingen självklarhet.Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationssociologiskt perspektiv ta reda på vad effektivitet kan innebära för personal och chefer i en äldreomsorgsenhet samt att titta på vilka effektivitetssatsningar som görs inom enheten.Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med djupintervjuer. Materialet har analyserats utifrån olika organisationsteoretikers syn på effektivitet.

Problem I vilken utsträckning motsvarar ekonomerna från Mälardalens högskola de krav som arbetsgivarna i Västerås och Eskilstuna med omnejd ställer på nyutexaminerade ekonomer?SyfteGenom att kartlägga och analysera eventuella brister som förekommer hos utexaminerade ekonomer från Mälardalens högskola utifrån ett arbetsgivarperspektiv, är huvudsyftet med denna uppsats att komma med förslag till hur ekonomutbildningen kan kompletteras för att bättre motsvara arbetsgivarnas krav.MetodFör att uppnå studiens syfte har intervjuer gjorts med tio företag i regionen där representanter fått svara på frågor om brister och förtjänster hos ekonomer från Mälardalens högskola, samt vilka krav som ställs på nyutexaminerade ekonomer. Uppsatsens referensram bygger på sekundärdata från väsentliga webbplatser och böcker om ämnet högskolestudier och rekrytering.SlutsatsResultatet av denna studie är huvudsakligen att vi funnit att ekonomerna från Mälardalens högskola i hög utsträckning motsvarar de krav som arbetsgivarna i regionen ställer på sina nyanställda. De utvecklingsområden hos högskolan som framkommit är främst att kontakten med lokala arbetsgivare kan bli bättre genom exempelvis praktik eller fler gästföreläsare och att kurserna i högre grad kan knytas till verkligheten. Det har även visat sig att många företag ser det som positivt om studenterna breddar sina kunskaper inom bland annat engelska, andra språk, IT och teknikförståelse..

Genom fem lantbrukares ögonsammanfattar jag och belyser kravet på elevens yrkeskunskaper efter djupgående empiriska intervjuer.Den tysta kunskapen genomsyrar lantbrukarnas kompetens och förtydligas genom litteraturen. Svaren ger underlag till innehåll i ett gymnasiearbete där yrkeskunnande som ska spegla lantbrukarnas perspektiv och skolverkets krav i ett samråd med det lokala programrådet.  .

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform..

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på sex svensklärares uppfattningar om gymnasie- och komvuxelevers skriftspråkliga förmåga. Syftet har även varit att undersöka dessa lärares uppfattningar om högskolans skriftspråkliga krav och förväntningar, samt hur de uppfattar att de förbereder sina elever för att möta dessa krav. Undersökningen har baserats på sex kvalitativa intervjuer, vilka senare analyserats enligt en fenomenografiskt inspirerad analysmetod, som syftar till att ta reda på uppfattningar snarare än objektivt verifierbara fakta. Resultatet har visat att lärarna upplever att deras elevers skriftspråkliga förmåga har blivit sämre de senaste åren. Det visar sig också att lärarnas uppfattningar om högskolans krav och förväntningar är vaga. Förberedelserna inför högskolan tenderar att ofta handla om formalia, såsom disposition, referatteknik och källhänvisningar och hur man använder sig av dessa vid vetenskapligt skrivande..

I det här arbetet synliggörs våra styrdokument på skolans område, de statliga, kommunala och lokala, utifrån den tes/fråga som lyder; ?Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor om livet, på allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn på en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat är som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen är viktiga som utgångspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn på medmänniskor är mycket viktigt - det utvecklande mänskliga mötet. Synliggör värden, normer, tankar och idéer och våga visa att du söker svar. Begrepp och värden är otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.Grundtanken med arbetet är att följa idéer och tankar som är presenterade i våra styrdokument.