SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden? Metod: Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten.

Balanserat styrkort har sedan sin introduktion vidareutvecklats och fått en ny innebörd från det ursprungliga och ses idag mer som ett styrverktyg än ett prestationsmätningsverktyg. Ursprungligen användes styrkort i den privata sektorn men används idag även inom kommunala verksamheter. Det har uppmärksammats att svårigheter kan uppstå vid användningen av balanserat styrkort vilket studeras närmare i denna uppsats. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur interna svårigheter i kommunal miljö kan hanteras vid styrkortsanvändning. Detta ledde till följande problemformulering; Hur hanteras svårigheter som kan uppkomma vid användning av balanserat styrkort? Denna studie är kvalitativ och insamlingen av empirisk data har genomförts på två kommunala förvaltningar inom Helsingborgs stad.Genom denna studie har det framkommit att hanteringen av svårigheter är något som det aktivt arbetas med.

Boendesegregationen i våra svenska städer är ett problem som ökar. Den fysiska planeringen är en faktor som påverkar hur väl stadsdelar är fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. Målet är att bidra till en ökad integration, såväl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera två sådana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssätt som förordas och vad de ser för möjligheter och begränsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se på vilket sätt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

Under de senaste årtiondena har det skett en mängd förändringar vad gäller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbättra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av Västvärldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förändringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ändamål. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) är en konvention som strävar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mångsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmänheten för att stärka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hållbart och demokratiskt. Sverige är en av de närmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gälla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pågått längre tid än så, men har ännu inte fått genomslagskraft på lokal nivå i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Denna uppsats är ett examensarbete i integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde.Rapporten redogör för utvecklingen av en hundgrind som är anpassad för hemmabruk. Syftet med projektet har varit att ta fram en estetiskt tilltalande produkt som är anpassad efterkundens behov.Projektet har genomförts i fyra faser; planering och förtydligande av uppdrag, konceptuell design, konceptutveckling samt detaljdesign. I samtliga faser har olika miljöaspekter vävts in, för att den färdiga produkten skall utgöra minimal miljöpåverkan. Miljöfokus har i förstahand integrerats i projektet i form av livscykelanalyser och en checklista för hållbar utveckling.Resultatet av projektet är en grind som till största del utgörs av perforerad aluminiumplåt. Grinden är flexibel till bredden så att den går att fästa i de flesta standarddörrkarmar..

Syftet med arbetet var att undersöka hur två pedagoger och två rektorer som arbetar på två olika kommunala förskolor ser på innemiljön och dess påverkan på lek. Det innefattar vilket material som används och hur de har utformat miljön. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att båda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. Båda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som är tillgänglig för bar-nen där materialet är synligt och på barnens nivå.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor där naturupplevelsen står i fokus och tävlingsmomenten är svaga. Undersökningen syftade också till att hitta eventuella faktorer som påverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans år 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra ämnen?MetodFör att få en så klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lärare från olika skolor har deltagit i studien.

Enligt skollagen ska rektorn vara huvudansvarig för sin skolverksamhet. I uppdraget ingår administrativa uppgifter och pedagogiskt ledarskap, vilket innebär att rektorn har två skilda logiker att hantera, managerialism och professionalism. Den kvalitativa undersökningen fokuserar därmed på hur det pedagogiska ledarskapet ska utövas parallellt med administrativa uppgifter där ekonomiska styrförutsättningar skiljer kommunala och fristående verksamheter åt. Pedagogiskt ledarskap ska leda till goda studieresultat hos eleverna och anses därför som viktigt. Direkt forskning om rektorns delade ledarskap har inte skett inom skolvärden men däremot inom sjukvården som har flera likheter till skolverksamhetens organisation.

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling en enorm internationell uppmärksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser på miljö- och utvecklingsområdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio år efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmäktige och en folkrörelse hade startat där politiker, tjänstemän och eldsjälar involverade allmänheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. På detta sätt gjordes underifrånidealet till en demokratifråga där tjänstemän och politiker överlämnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmänheten. Under senare år finns dock en tendens som pekar på att arbetet med hållbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrånperspektivet gått förlorat.

I uppsatsen diskuteras sociala variablers inflytande på skolresultat i kommunala skolor i Stockholm. Det mönster som framträder indikerar att skolprestationer i mycket hög utsträckning är relaterat till socioekonomisk status. Barn till högutbildade och höginkomsttagare presterar bättre i skolan än barn till lågutbildade och låginkomsttagare. Detta medför att storstadsområdet uppvisar tydliga spatiala skillnader.Orsakerna till denna dispersion diskuteras i uppsatsen utifrån sociolingvistiska förklarings-modeller, vilka fokuserar på barns språkliga skillnader utifrån sociala faktorer. Härutöver diskuteras klassystemets reproduktion, utifrån Pierre Bourdieus arbete, något som är fundamentalt bl a för förståelsen av snedrekryteringen till gymnasieskolan.I uppsatsen genomförs statistiska korrelations- och regressionsberäkningar.

To complete an overweight treatment program is associated with better weight loss. Previous studies have in principle focused on drop-out from the entire program, not individual parts of a program. Factors previously shown to influence the patients´ weight loss results are: frequency of individual meetings with a professional, the lack of social support from family or friends, the lack of motivation and in a few studies vacations. In several studies the drop-out patients have stated that their reasons for drop-out were dissatisfaction with the staff and the program design. Drop-out has also been shown to be connected with difficulties in adherence to the diet.

Alla verksamheter är i behov av någon form av kontroll och styrning. Ett verktyg som används i såväl privat som offentlig sektor är budgeten, då vanligtvis för ett år. En svaghet som påtalas är den ettåriga budgeteringen anses för kortsiktig. Ytterligare en svaghet med budgeteringen är att vid tillämpning så uppnås inte alltid önskad effekt. Underliggande institutionella antaganden kommer att påverka budgeteringen.