Associationsrätten behandlar associationers interna förhållanden och relationer till tredje man. Rättsområdet är i huvudsak fördelat på lagarna ABL, HBL och föreningslagen. Vissa frågor har snarlika svar i de respektive lagarna medan andra avsevärt skiljs åt. Uppsatsen behandlar vissa olikheter av detta slag. Den största och vanligaste associationsformen i Sverige är aktiebolag och då ABL lag är rörlig och strävar efter att vara anpassad till hur det i praktiken går till på området så uppstår det regelbundet stora frågor med omfattade diskussioner och politiskt engagemang.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns några skillnader mellan hur kommunala och privata fastighetsbolag arbetar med värdering. Vi vill även undersöka om de metoder som beskrivs i teorin används och hur, samt om det är skillnad i attityd till fastighetsvärdering mellan de olika kategorierna av bolag.För att samla in data till vår undersökning har vi valt individuella öppna besöksintervjuer dels för att relativt få enheter skall undersökas och dels för att vi vill få fram den enskilda individens åsikter och tolkningar. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi studerat relevanta teorier, huvudsakligen angående fastighetsvärdering, vilka vi också redovisar i uppsatsen.Tydliga skillnader mellan de två bolagstyperna har vi främst märkt i syftet med värdering samt vid användandet av externa värderare. De kommunala bolagen vi undersökt har till exempel inget behov av externt värderingsutlåtande för att få banklån. De privata bolagen bedriver i större omfattning handel med fastigheter.

Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola..

I Sverige har samtliga aktiebolag revisionsplikt, vilket innebär att en revisor granskar ett företags verksamhet. Redovisning och revision tillfredsställer olika informationsbehov för företagens intressenter t.ex. bank och skattemyndighet.På uppdrag av regeringen har en utredning utförts som föreslår avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag. Motivet är att dessa företag skall undvika kostandena för revisionsarvode för att uppnå bättre lönsamhet. Om förslaget tillämpas kommer 96 % av Sveriges aktiebolag att stå inför frivillig revision.

Det finns många små och medelstora familjeägda aktiebolag i Sverige och delägare i dessa företag har en stark anledning att skydda sina ägarpositioner i företaget mot oönskade förvärv från nya ägare. Familjemedlemmar har ofta investerat privat förmögenhet i företaget och både äger aktier och arbetar vanligen i företaget vilket innebär att dessa i högre grad än andra är beroende av dess resultat. Delägare i dessa företag önskar i de flesta fall att ägandet kvarstannar inom familjen och att ett framtida skifte till den yngre generationen genomförs. Under företagets livstid kan ett antal situationer och komplikationer inträffa i vilket ett skydd mot oönskade förvärv är motiverat. En ägare kan önska avyttra sin ägarandel, genomgå en äktenskapsskillnad eller plötsligt avlida.

Problembakgrund: Men hänsyn till världens utveckling anses det av både forskare samt av ledare att förändring har en stor betydelse för organisationerna. Det gäller att ständigt kunna anpassa sig och följa omvärldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förändringar då dessa anses ha en koppling till varandra. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur ledare med hjälp av det transformella ledarskapet kan påverka en inkrementell förändring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna. Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet påverka inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag? Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet består av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hänsynstagande samt idealt inflytande.

Since 1987 until November 2010, the entrepreneurs who choose to conduct its? company in the Swedish corporate form aktiebolag had no opportunity to evade or deselect the mandatory audit. The only choice that really was there to make was to which audit firm they would turn to and the Swedish auditor?s position was rather unchallenged. Today the circumstances are different and the small businesses have been given a chance to take charge of their own situation now being able to remove the auditor.

Sammanfattning               FörväntningsgapetDatum:                               2013-01-18Nivå:                                  Kandidatuppsats i företagsekonomi FÖA300, 15 hp.Institution:                         Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskolaFörfattare:                         Mikaela Påhlman                                      Rebecca Siigur                                            9 februari 1990                                         3 Maj 1991Titel:                                   Förväntningsgapet ? De mindre aktiebolagens syn på revisorns uppgiftHandledare:                       Ulla PetterssonNyckelord:                         Förväntningsgap, revisor, revisionFrågeställning:                  Inom vilka områden uppkommer ett förväntningsgap mellan mindre aktiebolag och deras revisor?Vad orsakar förväntningsgapet mellan de mindre aktiebolagen och revisorn?Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som ingår i revision och vad revisorns roll är och att redogöra för vad företagen förväntar sig av revisionen och revisorn. Syftet är vidare att jämföra dessa för att undersöka inom vilka områden förväntningsgapet uppkommer mellan mindre aktiebolag och deras revisorer och vad detta förväntningsgap beror på.  Metod:                               Studien var av undersökande karaktär och baserades på fyra kvalitativa intervjuer med mindre aktiebolag. Studien inriktas på att undersöka förväntningsgapet inom följande områden; redovisnings- och förvaltningsrevision, revisionsberättelsen, kommunikation och rådgivning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisionsplikten för små och mikro AB bör finnas kvar eller inte. Inom den Europeiska Unionen (EU) är det endast Sverige och Malta som i nuläget har plikten kvar fullt ut. För att få en uppfattning om vad debatten handlar om har vi i första hand studerat aktuella artiklar. Vi har även använt oss av två olika forskarrapporter inom området och litteratur. Åsikter i debatten har vi även tagit del av genom sju stycken olika intervjuer med anställda hos banker, Skatteverket, revisionsbyråer och ägare i små och mikro AB.

Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen.

Tidigare empirisk forskning förevisade samband mellan optimism och hälsa, likaså mellan self-efficacy och hälsa. Föreliggande undersöknings syfte var att utifrån könsskillnader mellan kvinnor och män undersöka hur op­timism och self-efficacy samverkar med deras självskattade hälsotillstånd. Deltagarna var 190 högskolestudenter, varav 113 kvinnor, i Mellansverige. Statis­tisk analys utfördes genom t-test, multipel linjär regressionsanalys och jämförelse mellan korrelationskoefficienter. Mätinstrumenten Life Orientation Test?Revised, General Health Questionnaire och General Self-efficacy Scale, samt ett påstående om fysisk hälsa användes.

Syftet med studien är att ta reda på hur fyra intervjupersoner som är lärare på två olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lärande. Jag avser att jämföra deras upplevelser mot styrdokument läroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig på en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lärare från de båda gymnasieskolorna och två gruppintervjuer med elever från respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lärare på respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen är att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, däremot ansåg inte lärarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.

Titel: Fastighetsunderhåll ? det strategiska arbetet med underhållsplaner i fastighetsföretag. Syfte: Syftet med denna undersökning är att utreda och analysera det strategiska arbetet med underhållsplaner hos stora privata och kommunala fastighetsföretag. Metod: Litteratur inom ämnesområdet har studerats för att sedan kunna analysera den insamlade empiriska datan utifrån olika teoretiska utgångspunkter. En representant från ett företag som tar fram underhållsplaner för fastighetsägare intervjuades, detta för att öka förståelsen i ämnet fastighetsunderhåll och underhållsplaner. För att samla in empirisk data har en kvalitativ metod använts. Intervjuer har gjorts med tre representanter från kommunala fastighetsföretag samt med tre representanter från privata fastighetsföretag. Slutsats: Arbetet med underhållsplaner skiljer sig en hel del mellan olika företag.

 Nivå:                                  Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpSeminariedatum:                2009-05-29Titel:                                  Stick to your knitting ? Outsourcing av ekonomihanteringen hos några små aktiebolag i VästeråsFörfattare:                          Johanna Eriksson 1982johanna.erik@gmail.comSandra Hansson 1982shn04005@gmail.comHandledare:                       Leif CarlssonSyfte:                                  Att ur ett företagarperspektiv beskriva varför ett antal utvalda företag i Västerås har valt att outsourca respektive sköta ekonomihanteringen internt, hur detta har gått till samt hur de som lägger ut ser på sin outsourcingsituation idag. Med hjälp av undersökningens resultat vill vi bidra med råd till företagare som överväger att lägga ut sin ekonomihantering.Metod:                               En litteratursökning samt en förundersökning genomfördes för att skapa en referensram för uppsatsen. Förundersökningen gjordes bland en affärsrådgivare och två leverantörer av ekonomitjänster vilket genererade praktiska lokala exempel för att komplettera litteraturen. Huvudundersökningen utgjordes av semistrukturerade personliga intervjuer bland tolv aktiebolag i Västerås i olika storlekar.

Sammanfattning Ämnet vi kommer att studera är hur den nära förestående upphävningen av revisionsplikten för små aktiebolag kommer att påverka användandet av revision. Hur kommer de berörda företagen att reagera när revision blir frivilligt, vad kommer att vara avgörande i beslutet mellan att behålla eller sluta med revision? I första hand kommer vi att studera varför aktiebolagen antingen väljer att sluta eller fortsätta med revision, finns det något utom intressenters krav som påverkar detta? Kan tryggheten revisionen ger, rådgivningen eller relationen ha någon betydelse i sammanhanget? Baserat på det vi kommer fram till hoppas vi kunna utläsa vilken typ av tjänster aktiebolagen kommer att efterfråga av revisionsbyråerna i framtiden, detta visar hur revisionsbyråerna kommer att måsta anpassa sitt utbud efter upphörandet av revisionsplikten. Lagförslaget om slopad revisionsplikt för små aktiebolag antas försiktigt räknat innebära en besparing på 5,8 miljarder kronor för aktiebolagen, besparingen finns framför allt i att företagen nu skall kunna välja vilka revisionstjänster de behöver. Dessa 5,8 miljarder är en direkt förlust för revisionsbyråerna. För att revisionsbyråerna ska kunna behålla sina kunder och minska eventuella förluster är det viktigt att i tid anpassa sitt utbud efter vad aktiebolagen kommer att efterfråga.