Syftet med denna uppsats är att berika den befintliga teorin om verksamhetsstyrning inom offentlig sektor med fokusering på överensstämmelsen mellan mål och resurser i den offentliga hierarkin. Undersökningen är av en fallstudiekaraktär där forskningsprocessen bestått av ett antal personintervjuer. Dessutom har vi samlat in en del sekundär data som var nödvändig för att slutföra studien. Vi har valt att utgå från teorier som behandlarverksamhetsstyrning med tillhörande komponenter Empirin består av insamlat material från intervjuer som ägde rum på Malmö Stadskontor, två stadsförvaltningar samt två grundskolor i respektive stadsförvaltning inom Malmö Stad. Våra slutsatser påpekar att det finns klara avvikelser mellan mål och resurser inom de studerade enheterna.

Denna studie baseras på en undersökning om konkurrens mellan skolor. Skolan är ständigt aktuell och något som engagerar de flesta. Syftet med denna studie är att söka förståelse för åsikterna hos ett antal lärare i Sverige rörande skolkonkurren och dess eventuella påverkan på dem i deras arbete. Studien grundar sig på en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma lärare från både fristående och kommunala skolor. Resultatet presenteras utifrån frågeställningen där vi besvarat frågorna i ordning.

En av nyckelfaktorerna för framgångsrik affärsverksamhet är en nära anpassning mellan IT och verksamhet. Intresset för området har väckts i samband med att organisationer i stor utsträckning finner ett gap mellan IT-funktionen och verksamhetsområden. Flertalet åtgärder för att nå anpassning inom organisationer diskuteras och följande två perspektiv är mest förekommande i samband med anpassning -? formella och informella strukturer. Formella strukturer handlar om strategier, infrastrukturer och planeringsmetoder i organisationer.

Långtidspalnerat fastighetsunderhåll- en komplex verksamhet.

Syftet med denna uppsats är dels att undersöka vilket syfte rektorerna i en kommunal förskola anser att medarbetarsamtalet har dels om de ser samtalet som ett led i sitt eget lärande. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem rektorer inom den kommunala förskolan. Analysen av intervjusvaren har gjorts dels utifrån teorier om medarbetarsamtal dels lärande betraktat ur sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att rektorerna anser att syftet med medarbetarsamtal är att diskutera verksamhet och arbetsresultat men även att förbättra relationerna mellan dem själva och medarbetarna. Rektorerna ser ett tydligt lärande i medarbetarsamtalen för egen del.

Studiens syfte är att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen är etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fältintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrån Edgar Scheins ledarskapsteori baserad på olika människosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning är till stor del informellt.

Företag har genom tiderna alltid haft någon form av styrning. Det är dock under 1900-talet som den verksamhetsstyrning vi känner till idag växte fram. Under 1900-taletexpanderade många företag och i samband med expansionen började företagsledningarbegrunda hur företagen skulle kunna utvecklas ytterligare och öka vinsterna.Verksamhetsstyrning är en viktigt del inom företag för att kunna lyckas med att uppnåmål. Alla företag är viktiga i dagens samhälle och denna uppsats fokuserar på speciellform av organisation, nämligen svenska kommuner. Kommuner är inte renodladeföretag utan är en politisk organisation med självstyre, dock är det viktigt att kommuner,likväl som företag, har en tydlig verksamhetsstyrning.

Bakgrund: Det förekommer ett allt starkare tryck på svenska kommuner att effektivisera sin verksamhet. Flera kommuner simulerar en marknadsliknande situation genom den sk kallade beställar-utförar modellen. Ett problem är att rapportera och följa upp verksamheternas helhet, då resultatet i budgetkopplade verksamheter inte definieras av lönsamhet. Balanserat Styrkort är en styrmodell som underlättar en verksamhets uppföljning av kvantitativa och kvalitativa aspekter. Modellen kräver dock att den förankras hos ledning och personal för att få avsedd effekt.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser på barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollärare använder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden är kvalitativ och vi har utfört intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att barnlitteratur sällan används som pedagogiskt verktyg men används däremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller när barnen själva ber om att få en bok uppläst för sig. Slutsatsen är att det finns många aspekter som spelar roll vid en högläsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

Uppsatsens övergripande syfte är att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en Kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie är således att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar påverkar delaktigheten, och hur dessa faktorer påverkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet.Empirin har inhämtats genom tio kvalitativa intervjuer på två enheter inom en kommun belägen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande är; visa intresse, förtroende, tillgänglighet, tillåtande, belöning och engagemang.

Enligt jämställdhetslagen skall varje arbetsgivare med fler än tio anställda utforma en jämställdhetsplan och arbeta aktivt för en jämställd arbetsplats. Vi fick i uppdrag av Skara kommun att mäta deras anställdas attityder till den jämställdhetsplan de har upprättat eftersom de har haft svårt att få bra gehör för sin jämställdhetspolitik inom arbetsorganisationen. Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ studie, i form av enkäter, kunna se om de anställdas attityder påverkar jämställdhetsarbetet samt ett delsyfte att se hur jämställdheten ser ut i organisationen utifrån de anställdas synvinkel. Den teoretiska referensram vi har utgått ifrån i vår analys är: Hirdman, Bernstein, Angelöw och Brante. Där vi tar upp könens sociala konstruktion och hur attityder formas.

Alla typer av organisationer använder sig av budget. Budget är en plan som hjälper till att förutsäga framtiden. I kommuner används budgeten som ett verktyg för att visa kommunens omfattning och inriktning av den verksamhet som de bedriver. Kommuner kan använda sig av olika typer av budgetar som till exempel rambudgetering och behovsbudgetering. Kommuner har olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet utifrån antalet invånare, befolkningsstruktur och geografiskt läge.

Dagens företag är i stort behov av information. Företag som har många avdelningar behöver möjligheter för att enkelt och smidigt kunna samordna information för hela företaget. Affärssystem erbjuder denna möjlighet genom en modulbaserad konstruktion som integrerar ett företags samtliga avdelningar i ett enda system. Problem kan dock uppstå då ett valt affärssystem inte passar företagets verksamhet. En kompromiss mellan system och verksamhet måste då försöka uppnås.Ett affärssystem implementeras ofta i samband med en metod, vilken ger detaljerade beskrivningar för hur implementeringen ska gå till.

Folkhälsovetenskapligt program.

Det här arbetet syftar till att få en djupare kunskap om hur elever som har gått i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgång där och senare i reguljär klass. Den undersökningsmetod som användes var intervjuer. Eftersom eleverna talar ett annat modersmål än svenska, ansåg vi att vi kunde få fylligare och mer detaljerade svar på våra frågeställningar genom intervjuer i jämförelse med att använda enkät. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljära skolor. Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att eleverna visste att det var för att lära sig svenska språket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var väldigt positiva men de ansåg att de fick ökade kunskaper i reguljär klass, jämfört med förberedande verksamheten.