Sökresultat:
1636 Uppsatser om Kommunal upphandling - Sida 36 av 110
Dold Pensionsskuld : Ett kommunalt luftslott
Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar?Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet.
Energibesparande och miljövänliga investeringar : Kommunal- och privatägda hyresfastighetsföretagens starkaste motiv till miljöansvar
ABSTRACTTitel:Energibesparande och miljövänliga investeringar - Kommunal- och privatägdahyresfastighetsföretagens starkaste motiv till miljöansvar.Nivå:Kandidatuppsats företagsekonomiFörfattare:Daniel Meyer och Peter WirdeHandledare:Peter LindbergDatum:2014-05Syfte:Uppsatsen ska belysa vilka motiv av politik, lönsamhet, primära intressenter ochlegitimitet som har starkast påverkan för beslut angående energibesparande investeringar hosde svenska fastighetsföretagen. Uppsatsen ska även klarlägga om det finns en skillnad kringdessa motivs styrkor beroende på ägarstruktur och omsättning.?Utgår energibesparande investeringar efter att uppnå lönsamhet eller legitimitet, pågrund av politiska påtryckningar eller på grund av primära intressenter??Finns det skillnader mellan de kommunalägda och de privatägda fastighetsföretagen ideras motiv kring energibesparande investeringar??Finns det skillnader i de energibesparande investeringsmotiven beroende på hur storomsättning företagen har i de olika ägarstrukturerna?Metod:Studien är av kvantitativ karaktär och ämnar undersöka vad svenskahyresfastighetsföretag i bostadssektorn har för motiv till energibesparande åtgärder.Datainsamling har gjorts genom onlineenkäter utformade i Google Forms som skickats tillberörda fastighetsföretag.Resultat & slutsats:Förslag till fortsatt forskning:Det som framkommer i uppsatsen är att de svenskafastighetsföretagen har ett stort engagemang inom energiinvesteringar. Framtida forskningkan utgå från fastighetsföretagens motiv och klarläggavilka energiinvesteringar som är mesteffektiva och lönsamma.Uppsatsens bidrag:Bidrar med klarläggande kring hur olika motiv styr de svenskafastighetsföretagens energiinvesteringsbeslut.Nyckelord:CSR, energibesparing, investeringar, fastighetsföretag, lagar.
Nätverkssamverkan vid krisberedskap : hur samverkan mellan kommuner kan utvecklas inom krisberedskap
Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap.
Politisk kommunikation i en föränderlig demokrati. En studie av kommunikationsvägar mellan medborgare och politiker i fem skånska kommuner.
Allt fler kommuner väljer att arbeta med deltagardemokratiska forum. Medborgarförslag, en ny kommunikationsväg mellan medborgare och politiker, är ett sådant
Gestaltande del:Planerad kommunikation. Informationskampanjen "Vi vill veta vad du tycker!" för en fiktiv kommun (Vår kommun) som bestämt sig för att införa medborgarförslag. Kampanjen innehåller förutom en tidsplan: annons.
Mål- och resultatstyrning i den kommunala versamheten
Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskapsbildning kring mål- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie där vi har intervjuat politiker och ledande tjänstemän inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanställt empirin och dragit slutsatser utifrån vår analys av aktuell mål- och resultatstyrningsteori i ett spänningsfält med olika intressen och behov. Mål- och resultatstyrningen i den kommunala vård- och omsorgsversamheten används i ett spänningsområde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det är en utmaning att få styrmodellen att fungera optimalt i en sådan komplex organisation..
Orsaker till förseningar i byggbranschen
Med anledning av JM:s satsning på Lean Construction, där företaget arbetar med att effektivisera verksamheten, syftar detta arbete till att identifiera frekvent försenade arbetsmoment och orsaker till detta. Arbetets datainsamling av olika typer av förseningar har avgränsats till nio tillhandahållna flerbostadsprojekt från olika delar av Sverige. Den data som har behandlats innefattar mötesprotokoll och tidsplaner som sedan låg till grund för de personliga intervjuer med arbetsledning för de olika projekten. Utifrån insamlad data och intervjuer genomfördes en enkätundersökning via Internet riktad till arbetschefer, platschefer och arbetsledare. Totalt blev 93 stycken personer från Stockholm och 95 från regioner inom affärsenheten Riks blev inbjudna att delta i undersökningen. Genom granskning av tillgängligt material kunde det konstateras att de arbetsmoment som vanligen upplever någon form av försening är:Arbeten under normalplanStällningsarbetenFasadarbetenHissmontagePlattsättningKöksleveranserVad beträffar arbeten under normalplan är brisfälliga geotekniska undersökningar en vanlig orsak till försening, vilket i sin tur kan leda till undermåliga bygghandlingar. Andra vanliga orsakerna till att ovanstående moment blir försenade är framförallt bristande styrning av egen personal och underentreprenörer.
Kan centralt utformade förfrågningsunderlag motivera diskvalificerade anbud? : Offentlig upphandling inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin
Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan naturturism och markägare, i synnerhet när naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.
Ekonomistyrning i skolsektorn : En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås
Sammanfattning ? ?Ekonomistyrning i skolsektorn?Datum: 2014-01-08Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, ESTFörfattare: Robert Ericson Thomas Ericson 15 juni 1985 23 mars 1988Rubrik: En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås Handledare: Mona Andersson Nyckelord: Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning Frågeställning: Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av? Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna.Metod: En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar. Slutsats: Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning.
Belöningssystem i kommunal verksamhet
Belöningssystem kan användas som ett verktyg för att styra organisationens anställda mot mål som organisationen satt upp. Inom ett belöningssystem finns det flera typer av belöningar. Genom ett belöningssystem kan organisationen öka anställdas motivation för sitt arbete vilket ses som det främsta skälet till att använda ett belöningssystem. Det är viktigt att belöningssystem anpassas till den typ av verksamhet som bedrivs. En stor del av finansieringen i en kommun är finansierat utav skattemedel och därför har skattebetalarna ett intresse av att kommunala förvaltningar håller sina kostnader nere.
Kommunal psykiatri - Organisationsutveckling i en svensk kommun
Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stärka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mål och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin.
En empirisk studie av uppföljning av inköp av tjänster inom Lagen om offentlig upphandling
This thesis examines the verification of the terms and conditions stated in contracts based on the Public Procurement Act. In March 2013 the Swedish state procurement commission released " Good Business - A Strategy for Sustainable Public Procurement " (SOU 2013:12), which found that the proportion of control and verification is relatively low. The thesis examine how verification is carried out and looks for an explanation to why verification is not more oftenly performed. To answer these questions two care studies, based on seven semi-structured interviews, is presented as the empirical material. Network theory has been used to analyse the empirical results, and aspects of commonly used theories such as contract management and "Markets and Hierarchies" by Williamson has also been taken into account.
Green Sourcing i Offentlig Verksamhet
Bakgrund: Dagens globalisering har möjliggjort en ökad handel mellan länder vilket har inneburit en ökad konsumtion och i sin tur en större negativ miljöpåverkan. Denna miljöpåverkan sker på grund av att produkterna som anskaffas leder till föroreningar genom avlägsna producenter och långa transportsträckor samt genom en icke-miljövänlig produktion. Att se över sina försörjningsstrategier blir alltså allt viktigare och Green sourcing bör övervägas framför traditionella sourcing strategier. Konceptet är relativt nytt och befinner sig fortfarande i utvecklingsfasen där fullständig forskning om Green sourcing saknas. Genom den begränsade forskning som finns inom området kan ett forskningsgap utskiljas då Green sourcing ännu inte utforskats inom offentligheten.
RAKEL : Miljö- och hälsorisker
Krisberedskapsmyndigheten har upphandlat ett nytt radiokommunikationssystem (Rakel) som ska implementeras inom flertalet verksamhetsområden, bland dessa polisorganisationen. Syftet med detta arbete är att belysa vilka eventuella hälsorisker som kan följa med det nya systemet samt hur krisberedskapsmyndigheten och fackförbunden arbetat med upphandlingen. Under arbetets gång har vi försökt spegla en nyanserad bild av den forskning som finns inom det elektromagnetiska området. Den forskning vi beskriver i arbetet är en sammanställning av både de positiva och negativa ståndpunkterna i frågan. De övriga källor som vi använt är främst intervjuer med personal från Krisberedskapsmyndigheten, polisförbundet och brandförsvaret.
Björkhagaskolan framtidens grundskola
Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll.
Hälsoekonomiska utvärderingar av medicinteknik
Syfte: Att bidra med en förklaring till hur företag i sina relationer till
omgivande intressenter påverkas av statliga regleringar.
Metod: Studien är baserad på sekundärdata i form av bland annat
branschorganisations- och myndighetsrapporter och vetenskapliga artiklar.
Primärdata har samlats in genom åtta intervjuer med ämneskunniga,
representanter för myndigheter, branschorganisationer och företag.
Slutsatser: Analysen visar att de hälsoekonomiska utvärderingarna genomförda av
TLV är ett sätt för statsmakten att förflytta ett visst mått av makt och
styrning till den reglerande myndigheten. Eftersom dessa utvärderingar spelar
en roll för landstingens beslut vid upphandling av medicinteknik, genom att
rikta uppmärksamhet mot samhällsekonomisk effektivitet, inverkar myndighetens
verksamhet reglerande på efterfrågan av medicinteknik-företagens produkter.
Detta innebär att det förändrade förfaringssättet gällande hälsoekonomiska
utvärderingar ställer krav på medicinteknikföretagen att anpassa sina
verksamheter efter de nya förutsättningarna..